1912 - Lawrence - Versionshistorik

Kurtake den 28 augusti 2012 kl. 09.44

2012-08-28T09:44:15Z

Kurtake den 19 februari 2011 kl. 14.29

2011-02-19T14:29:18Z

Kurtake den 19 februari 2011 kl. 14.27

2011-02-19T14:27:40Z

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.06

2008-12-27T10:06:04Z

Kurtake den 5 april 2008 kl. 10.06

2008-04-05T10:06:05Z

Kurtake den 5 april 2008 kl. 10.05

2008-04-05T10:05:52Z

Tattarn den 23 juni 2007 kl. 11.20

2007-06-23T11:20:46Z

DN: Ny sida: Lawrence, Massachussets var ett av USA:s störts textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och ...

2007-06-19T23:54:10Z

Ny sida: Lawrence, Massachussets var ett av USA:s störts textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och ...

Ny sida

Lawrence, Massachussets var ett av USA:s störts textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.

I Januari 1912 införde delstaten en ny arbetstidlagstiftning. Arbetstiden minskades från 56 till 54 timmar i veckan. Textilföretagen svarade med att sänka lönen i motsvarande grad samtidigt som man höjde tempot på maskinerna för att kompensera den minskade produktionen.

Lönesänkningen var inte stor men den var tillräckligt stor för att textilarbetarna skulle vända upp och ner på Lawrence. Dagen efter lönesänkningsbeskedet kom de flesta arbetarna till jobbet, de var sura men de kom. De skulle dock inte stanna allt för länge. Efter några minuter började några springa ”Strejk! Strejk! Alla ut!”. Rörelsen spred sig blixtsnabbt, från rum till rum, från fabrik till fabrik. Efter någon timme var 10 000-tals textilarbetare på gatorna. Kyrkklockorna lät göra hörd upprors alarmet.

[[Joe Ettor]] tillhörde [[IWW]] och deltog i organiserandet av strejk kommittén. IWW:s bidrog med kunskap och taktik till strejken. Arbetarna kontrollerade den. Diskussioner fördes på en uppsjö olika språk.

Möten hölls, en delstatsmilis anlände, en mindre kravall bröt ut. 30-talet strejkande greps. I slutet av Januari sköts en strejkande arbetare till döds av Polisen. Joe Ettor och [[Arturo Giovannitti]], en annan italiensk socialist, greps för dådet. Det var ett försök att knäcka strejken från dess ledning. Det lyckades inte. Flera erfarna [[wobblies]] anlände för att bidra till strejkansträngningarna. [[Bill Haywood]] den namnstarkaste men också [[Elisabeth Gurley Flynn]] var välkänd av många.

Strejken blev till ett uthållighetstest. För att underlätt överlevnaden organiserade men transport av strejkandes barn till New York, Boston, Vermont osv. Det lättade bördan och uppmärksammade arbetarnas hårda förhållanden. I slutet av februari angrep Polisen en konvoj av barn på väg till tåget, beslag tog dem, misshandlade mödrar och fängslade ett 30-tal personer. Detta ledde till moralisk indignation i annars ganska svår indignerade sällskap. Trycket på textilbaronerna ökade.

Den 12 Mars avblåstes strejken. Man hade vunnit 25% löneökning och ansåg att man kunde återgå till arbetet.

Rättegången mot Ettor och Giovannitti drog ut på tiden. Ett stort stödarbete för deras frisläppande organiserades och de räddades eventuellt från fängelse av [[IWW]] hotet om generalstrejk i textilregionen.

Läs mer: [[Louis Adamic|Adamic, Louis]]: ''[[Adamic, Louis: Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930|Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930]]''.

← Äldre version		Versionen från 19 februari 2011 kl. 14.29
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Lawrence-1912.gif\|frame\|right]]	+	[[Bild:Lawrence-1912.gif\|frame\|right\|Delstatsmilisen med höjda bajonetter mot de strejkande]]
	'''Lawrence, Massachussets''' var ett av USA:s största textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.		'''Lawrence, Massachussets''' var ett av USA:s största textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Lawrence, Massachussets var ett av USA:s största textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.
+[[Bild:Lawrence-1912.gif|frame|right]]
 I Januari 1912 införde delstaten en ny arbetstidlagstiftning. Arbetstiden minskades från 56 till 54 timmar i veckan. Textilföretagen svarade med att sänka lönen i motsvarande grad samtidigt som man höjde tempot på maskinerna för att kompensera den minskade produktionen.
@@ Rad 17: / Rad 18: @@
 Läs mer: [[Louis Adamic|Adamic, Louis]]: ''[[Adamic, Louis: Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930|Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930]]''.
 [[Kategori:IWW]]

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 [[Kategori:IWW]]
 [[Kategori:Strejker]]
-[[Kategori:Nordamerika]]
+[[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Textilindustri]]

@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 [[Kategori:Strejker]]
 [[Kategori:Nordamerika]]
-[[Kategori:Textilindustrin]]
+[[Kategori:Textilindustri]]

← Äldre version		Versionen från 23 juni 2007 kl. 11.20
Rad 1:		Rad 1:
−	Lawrence, Massachussets var ett av USA:s ~~störts~~ textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.	+	Lawrence, Massachussets var ett av USA:s största textilcentrum. Av 85 000 invånare arbetade 35 000 i fabrikerna, de flesta var immigranter och italienare dominerade. Lönerna var usla och arbets- och levnadsvillkoren likaså.

	I Januari 1912 införde delstaten en ny arbetstidlagstiftning. Arbetstiden minskades från 56 till 54 timmar i veckan. Textilföretagen svarade med att sänka lönen i motsvarande grad samtidigt som man höjde tempot på maskinerna för att kompensera den minskade produktionen.		I Januari 1912 införde delstaten en ny arbetstidlagstiftning. Arbetstiden minskades från 56 till 54 timmar i veckan. Textilföretagen svarade med att sänka lönen i motsvarande grad samtidigt som man höjde tempot på maskinerna för att kompensera den minskade produktionen.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 I Januari 1912 införde delstaten en ny arbetstidlagstiftning. Arbetstiden minskades från 56 till 54 timmar i veckan. Textilföretagen svarade med att sänka lönen i motsvarande grad samtidigt som man höjde tempot på maskinerna för att kompensera den minskade produktionen.
-Lönesänkningen var inte stor men den var tillräckligt stor för att textilarbetarna skulle vända upp och ner på Lawrence. Dagen efter lönesänkningsbeskedet kom de flesta arbetarna till jobbet, de var sura men de kom. De skulle dock inte stanna allt för länge. Efter några minuter började några springa ”Strejk! Strejk! Alla ut!”. Rörelsen spred sig blixtsnabbt, från rum till rum, från fabrik till fabrik. Efter någon timme var 10 000-tals textilarbetare på gatorna. Kyrkklockorna lät göra hörd upprors alarmet.
+Lönesänkningen var inte stor men den var tillräckligt stor för att textilarbetarna skulle vända upp och ner på Lawrence. Dagen efter lönesänkningsbeskedet kom de flesta arbetarna till jobbet, de var sura men de kom. De skulle dock inte stanna allt för länge. Efter några minuter började några springa ”Strejk! Strejk! Alla ut!”. Rörelsen spred sig blixtsnabbt, från rum till rum, från fabrik till fabrik. Efter någon timme var 10 000-tals textilarbetare på gatorna. Kyrkklockorna lät göra upprors alarmet hört över hela nejden.
 [[Joe Ettor]] tillhörde [[IWW]] och deltog i organiserandet av strejk kommittén. IWW:s bidrog med kunskap och taktik till strejken. Arbetarna kontrollerade den. Diskussioner fördes på en uppsjö olika språk.
-Möten hölls, en delstatsmilis anlände, en mindre kravall bröt ut. 30-talet strejkande greps. I slutet av Januari sköts en strejkande arbetare till döds av Polisen. Joe Ettor och [[Arturo Giovannitti]], en annan italiensk socialist, greps för dådet. Det var ett försök att knäcka strejken från dess ledning. Det lyckades inte. Flera erfarna [[wobblies]]  anlände för att bidra till strejkansträngningarna. [[Bill Haywood]] den namnstarkaste men också [[Elisabeth Gurley Flynn]] var välkänd av många.
+Möten hölls, en delstatsmilis anlände, en mindre kravall bröt ut. 30-talet strejkande greps. I slutet av Januari sköts en strejkande arbetare till döds av Polisen. Joe Ettor och [[Arturo Giovannitti]], en annan italiensk socialist, greps för dådet. Det var ett försök att knäcka strejken. Det lyckades inte. Flera erfarna [[wobblies]]  anlände för att bidra till strejkansträngningarna. [[Bill Haywood]] den namnstarkaste men också [[Elisabeth Gurley Flynn]] var välkänd av många.
-Strejken blev till ett uthållighetstest. För att underlätt överlevnaden organiserade men transport av strejkandes barn till New York, Boston, Vermont osv. Det lättade bördan och uppmärksammade arbetarnas hårda förhållanden. I slutet av februari angrep Polisen en konvoj av barn på väg till tåget, beslag tog dem, misshandlade mödrar och fängslade ett 30-tal personer. Detta ledde till moralisk indignation i annars ganska svår indignerade sällskap. Trycket på textilbaronerna ökade.
+Strejken blev till ett uthållighetstest. För att underlätt överlevnaden organiserade man transport av strejkandes barn till New York, Boston, Vermont osv. Det lättade bördan och uppmärksammade arbetarnas hårda förhållanden. I slutet av februari angrep Polisen en konvoj av barn på väg till tåget, beslag tog dem, misshandlade mödrar och fängslade ett 30-tal personer. Detta ledde till moralisk indignation i annars ganska svår indignerade sällskap. Trycket på textilbaronerna ökade.
 Den 12 Mars avblåstes strejken. Man hade vunnit 25% löneökning och ansåg att man kunde återgå till arbetet.