1929 - Gastonia - Versionshistorik

Kurtake den 19 februari 2011 kl. 14.20

2011-02-19T14:20:57Z

Kurtake den 19 februari 2011 kl. 14.15

2011-02-19T14:15:40Z

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.32

2008-12-27T10:32:19Z

Kurtake den 27 december 2008 kl. 10.31

2008-12-27T10:31:53Z

DN: Ny sida: Den 1 April 1929 går 1800 textilarbetare ut i strejk i fabriksstäderna runt om Gastonia, North Carolina. Arbetsköparna hade flyttat produktion till södern för att dra nytta av låga l...

2007-06-19T02:04:33Z

Ny sida: Den 1 April 1929 går 1800 textilarbetare ut i strejk i fabriksstäderna runt om Gastonia, North Carolina. Arbetsköparna hade flyttat produktion till södern för att dra nytta av låga l...

Ny sida

Den 1 April 1929 går 1800 textilarbetare ut i strejk i fabriksstäderna runt om Gastonia, North Carolina. Arbetsköparna hade flyttat produktion till södern för att dra nytta av låga löner, lång arbetstid och lydig arbetsstyrka. Men nu såg man början på slutet av slav tillvaron. Gastonia strejken var bara en del av en stor strejkvågen i söderns textil distrikt under våren 1929.

När arbetarna i Gastonia gick ut i strejk sågs det som en revolt mot hela den etablerade ordningen. Arbetsköparna och herrskapet sparade inte på krutet. Omedelbart förklarade domstolen all strejkaktivitet förbjuden och nationalgardet kallades in för att upprätthålla ordningen. Lokaltidningarna skrek ut rubriker om att strejken var ett hot både mot kristendomen och den vita överhögheten. [[Deputerade sheriffer]] och [[vita garden]] attackerade möten, demonstrationer och strejkvakter. I mitten av april förstördes fackföreningslokalen medan nationalgardet sov. Nio strejkande greps och fängslades sedan med förbehållet att ha förstört sin egen lokal. Strax efteråt drogs nationalgardet tillbaka och ersattes av deputerade sheriffer och arbetsköparens egna säkerhetsstyrkor. Strejkande misshandlades och satte i fängelse. I maj genomfördes en rad spektakulära vräkningar från hus ägda av textilföretaget och 62 familjer sattes utan tak över huvudet. Ett tältläger upprättades och i början av juni anfölls det av deputerade sheriffer. Skottlossning utbröt, fyra sheriffer skadades varav en dog. En mob bestående av 2000 affärsmän, bönder, förmän och lojala arbetare stormade tältlägret, jagade, misshandlade, fängslade och lynchade strejkande. 14 strejkande fackföreningsmilitanter och en kommunistisk organisatör åtalades för mordet på sheriffen. Under rättegången fortsatte våldet mot de strejkande. En arbetsköparmob jagade misshandlade och lynchade strejkande och brände fackföreningslokaler i flera städer. Några dagar sinare attackerades en lastbil med strejkande och en av de mer aktiva arbetarna, [[Ella May Wiggins]], sköts till döds.

Sju av de åtalade fackföreningsmilitanterna dömdes till fängelse i mellan 5 och 20år. Stödgrupper lyckades utverka tillfällig borgen och de dömda flydde till Sovjetunionen.

[[Mary Heaton Worse|Mary Heaton Vorse’s]] bok [[Heaton Vorse, Mary: Strike!|Strike!]] bygger till stor del på händelser som hon upplevde på nära hall då hon som journalist närvarade i Gastonia under strejken.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Gastonia-1929.gif|frame|right]]
+[[Bild:Gastonia_ella_dead_1929.gif|frame|right|Teckning av mordet på Ella i ''Labor Age'', Oktober 1929.]]
 Den 1 April 1929 går 1800 textilarbetare ut i strejk i fabriksstäderna runt om Gastonia, North Carolina. Arbetsköparna hade flyttat produktion till södern för att dra nytta av låga löner, lång arbetstid och lydig arbetsstyrka. Men nu såg man början på slutet av slavtillvaron. Gastonia strejken var bara en del av en stor strejkvågen i söderns textil distrikt  under våren 1929.
 När arbetarna i Gastonia gick ut i strejk sågs det som en revolt mot hela den etablerade ordningen. Arbetsköparna och herrskapet sparade inte på krutet. Omedelbart förklarade domstolen all strejkaktivitet förbjuden och nationalgardet kallades in för att upprätthålla ordningen. Lokaltidningarna skrek ut rubriker om att strejken var ett hot både mot kristendomen och den vita överhögheten. [[Deputerade sheriffer]] och [[vita garden]] attackerade möten, demonstrationer och strejkvakter.
 I mitten av april förstördes fackföreningslokalen medan nationalgardet sov. Nio strejkande greps och fängslades sedan med förbehållet att ha förstört sin egen lokal. Strax efteråt drogs nationalgardet tillbaka och ersattes av deputerade sheriffer och arbetsköparens egna säkerhetsstyrkor. Strejkande misshandlades och satte i fängelse.
 I maj genomfördes en rad spektakulära vräkningar från hus ägda av textilföretaget och 62 familjer sattes utan tak över huvudet. Ett tältläger upprättades och i början av juni anfölls det av deputerade sheriffer. Skottlossning utbröt, fyra sheriffer skadades varav en dog. En mob bestående av 2000 affärsmän, bönder, förmän och lojala arbetare stormade tältlägret, jagade, misshandlade, fängslade och lynchade strejkande. 14 strejkande fackföreningsmilitanter och en kommunistisk organisatör åtalades för mordet på sheriffen. Under rättegången fortsatte våldet mot de strejkande. En arbetsköparmob jagade misshandlade och lynchade strejkande och brände fackföreningslokaler i flera städer. Några dagar senare attackerades en lastbil med strejkande och en av de mer aktiva arbetarna, [[Ella May Wiggins]], sköts till döds.
@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 [[Mary Heaton Worse|Mary Heaton Vorse’s]] bok [[Heaton Vorse, Mary: Strike!|Strike!]] bygger till stor del på händelser som hon upplevde på nära hall då hon som journalist närvarade i Gastonia under strejken.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Strejker]]
 [[Kategori:Textilindustri]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Den 1 April 1929 går 1800 textilarbetare ut i strejk i fabriksstäderna runt om Gastonia, North Carolina. Arbetsköparna hade flyttat produktion till södern för att dra nytta av låga löner, lång arbetstid och lydig arbetsstyrka. Men nu såg man början på slutet av slavtillvaron. Gastonia strejken var bara en del av en stor strejkvågen i söderns textil distrikt  under våren 1929.
-När arbetarna i Gastonia gick ut i strejk sågs det som en revolt mot hela den etablerade ordningen. Arbetsköparna och herrskapet sparade inte på krutet. Omedelbart förklarade domstolen all strejkaktivitet förbjuden och nationalgardet kallades in för att upprätthålla ordningen. Lokaltidningarna skrek ut rubriker om att strejken var ett hot både mot kristendomen och den vita överhögheten. [[Deputerade sheriffer]] och [[vita garden]] attackerade möten, demonstrationer och strejkvakter. I mitten av april förstördes fackföreningslokalen medan nationalgardet sov. Nio strejkande greps och fängslades sedan med förbehållet att ha förstört sin egen lokal. Strax efteråt drogs nationalgardet tillbaka och ersattes av deputerade sheriffer och arbetsköparens egna säkerhetsstyrkor. Strejkande misshandlades och satte i fängelse. I maj genomfördes en rad spektakulära vräkningar från hus ägda av textilföretaget och 62 familjer sattes utan tak över huvudet. Ett tältläger upprättades och i början av juni anfölls det av deputerade sheriffer. Skottlossning utbröt, fyra sheriffer skadades varav en dog. En mob bestående av 2000 affärsmän, bönder, förmän och lojala arbetare stormade tältlägret, jagade, misshandlade, fängslade och lynchade strejkande. 14 strejkande fackföreningsmilitanter och en kommunistisk organisatör åtalades för mordet på sheriffen. Under rättegången fortsatte våldet mot de strejkande. En arbetsköparmob jagade misshandlade och lynchade strejkande och brände fackföreningslokaler i flera städer. Några dagar senare attackerades en lastbil med strejkande och en av de mer aktiva arbetarna, [[Ella May Wiggins]], sköts till döds.
+När arbetarna i Gastonia gick ut i strejk sågs det som en revolt mot hela den etablerade ordningen. Arbetsköparna och herrskapet sparade inte på krutet. Omedelbart förklarade domstolen all strejkaktivitet förbjuden och nationalgardet kallades in för att upprätthålla ordningen. Lokaltidningarna skrek ut rubriker om att strejken var ett hot både mot kristendomen och den vita överhögheten. [[Deputerade sheriffer]] och [[vita garden]] attackerade möten, demonstrationer och strejkvakter.
 Sju av de åtalade fackföreningsmilitanterna dömdes till fängelse i mellan 5 och 20år. Stödgrupper lyckades utverka tillfällig borgen och de dömda flydde till Sovjetunionen.

← Äldre version		Versionen från 27 december 2008 kl. 10.32
Rad 9:		Rad 9:
	[[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]		[[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
	[[Kategori:Strejker]]		[[Kategori:Strejker]]
		+	[[Kategori:Textilindustri]]