Anarkism - Versionshistorik

Otis: wikilänkar

2020-11-27T20:16:21Z

wikilänkar

Frasse: /* Översikt */

2012-11-21T17:33:42Z

‎Översikt

Frasse den 21 november 2012 kl. 17.33

2012-11-21T17:33:06Z

Alven den 18 mars 2010 kl. 09.48

2010-03-18T09:48:43Z

Visa ändringar

Alven: Ny sida: {{Anarkism}} '''Anarkism''' (från grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare", är en politisk riktning med...

2010-02-18T22:28:44Z

Ny sida: {{Anarkism}} '''Anarkism''' (från grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare", är en politisk riktning med...

Visa ändringar

@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 The spontaneous order generated by the social and economic interactions of free individuals would produce all the structure necessary to sustain community life</ref>
 Enligt individualanarkismen skall större samhällsdrift styras av frivilligt organiserade [[kooperativ]], en föreställning som i parad med federalistiska tankar ligger till grund för både social- och individualanarkism.<ref>Tucker, Benjamin Ricketson [http://www.panarchy.org/tucker/state.socialism.html ''State Socialism and Anarchism (1886)''], This brings us to Anarchism, which may be described as the doctrine that all the affairs of men should be managed by individuals or voluntary associations, and that the State should be abolished</ref>
-[[Fackföreningsrörelse]], [[civil olydnad]],<ref>Thoreau, Henry David  [http://www.cs.indiana.edu/statecraft/civ.dis.html ''Civil Disobedience (1849)'']</ref> [[bojkott]] är andra verktyg mot makten. En del anser att [[självförsörjning]] i varierande grad och [[byteshandel]] är ett bättre alternativ än reguljär [[valutaekonomi]]. Riktningen har två ursprungliga huvudfåror, Stirners [[egoism]]/[[existentialism]] och Proudhon/Warrens [[mutualism (ekonomi)|mutualism]].
+[[Fackföreningsrörelse]], [[Mahatma Gandhi|civil olydnad]],<ref>Thoreau, Henry David  [http://www.cs.indiana.edu/statecraft/civ.dis.html ''Civil Disobedience (1849)'']</ref> [[bojkott]] är andra verktyg mot makten. En del anser att [[självförsörjning]] i varierande grad och [[byteshandel]] är ett bättre alternativ än reguljär [[valutaekonomi]]. Riktningen har två ursprungliga huvudfåror, Stirners [[egoism]]/[[existentialism]] och Proudhon/Warrens [[mutualism (ekonomi)|mutualism]].
 ===Social anarkism===

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 ==Översikt==
-Anarkister vill avskaffa all myndighet och ge människan fullständig [[frihet]] över sina handlingar och sitt [[arbete]]. Anarkister tror inte nödvändigtvis att människan är god av naturen, då detta inte är ett grundläggande krav för en anarkistisk samhällsstruktur.<ref>Tidens Lexikon, Koncentrerad uppslagsbok, Stockholm, sidan 90</ref> Kanske var den grekiske filosofen [[Zenon]] (333–264 f.Kr.) den förste anarkisten, som i opposition till [[Platon]]s bok ''Staten'' med kraft hävdade den fria kommunen utan [[privategendom]], [[regering]], [[pengar]], tempel, lagar och [[poliser]] i sitt arbete ''[[Republic|Zenon: Republic]]''. Förnuft och kärlek och könens lika rättigheter är fundamentet och de enda gällande lagarna är enligt Zenon naturlagarna. Här formuleras för första gången ett utkast till en frihetlig utopi många århundraden innan vare sig liberalism eller socialism var påtänkta.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006, s. 8-9;  P.Kropotkin: ''Anarchism''. Encyclopedia Britannica 1910.</ref> Anarkismens idéhistoriska grunder har av flera inflytelserika anarkister, som [[Noam Chomsky]], [[Rudolf Rocker]] och [[Max Nettlau]], angetts vara upplysningens idéer och den klassiska liberalismen.<ref>''[http://www.zmag.org/chomsky/interviews/9612-anarchism.html Chomsky on Anarchism]'', intervju med Tom Lane 23 december 1996. Hämtat 2008-02-16.</ref> Nettlau talar om anarkismen som en del av den "liberala humaniseringsprocess" som inleddes under 1700-talet.<ref>Förordet till Max Nettlaus ''Anarkismen genom tiderna'', s. 12.</ref> Man tar dock starkt avstånd från dagens västerländska liberalism. Som politisk rörelse kom anarkismen att spela en viss politisk roll i [[Sydeuropa|Syd-]] och [[Östeuropa]] mellan 1850 och [[första världskriget]].<ref>Lilla Focus, Lexikon i fickformat, Stockholm, sidan 21</ref> Under 1900-talets senare del är [[Spanska revolutionen|Spanien 1936-39]] den viktigaste perioden, följd av det uppsving för anarkismens idéer som föddes ur [[majrevolten]] 1968. I dag är rörelsen både större och bredare.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006. sid.7.</ref>
+Anarkister vill avskaffa all myndighet och ge människan fullständig [[frihet]] över sina handlingar och sitt [[arbete]]. Anarkister tror inte nödvändigtvis att människan är god av naturen, då detta inte är ett grundläggande krav för en anarkistisk samhällsstruktur.<ref>Tidens Lexikon, Koncentrerad uppslagsbok, Stockholm, sidan 90</ref> Kanske var den grekiske filosofen [[Zenon]] (333–264 f.Kr.) den förste anarkisten, som i opposition till [[Platon]]s bok ''Staten'' med kraft hävdade den fria kommunen utan [[privategendom]], [[regering]], [[pengar]], tempel, lagar och [[poliser]] i sitt arbete ''[[Zenon: Republic|Republic]]''. Förnuft och kärlek och könens lika rättigheter är fundamentet och de enda gällande lagarna är enligt Zenon naturlagarna. Här formuleras för första gången ett utkast till en frihetlig utopi många århundraden innan vare sig liberalism eller socialism var påtänkta.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006, s. 8-9;  P.Kropotkin: ''Anarchism''. Encyclopedia Britannica 1910.</ref> Anarkismens idéhistoriska grunder har av flera inflytelserika anarkister, som [[Noam Chomsky]], [[Rudolf Rocker]] och [[Max Nettlau]], angetts vara upplysningens idéer och den klassiska liberalismen.<ref>''[http://www.zmag.org/chomsky/interviews/9612-anarchism.html Chomsky on Anarchism]'', intervju med Tom Lane 23 december 1996. Hämtat 2008-02-16.</ref> Nettlau talar om anarkismen som en del av den "liberala humaniseringsprocess" som inleddes under 1700-talet.<ref>Förordet till Max Nettlaus ''Anarkismen genom tiderna'', s. 12.</ref> Man tar dock starkt avstånd från dagens västerländska liberalism. Som politisk rörelse kom anarkismen att spela en viss politisk roll i [[Sydeuropa|Syd-]] och [[Östeuropa]] mellan 1850 och [[första världskriget]].<ref>Lilla Focus, Lexikon i fickformat, Stockholm, sidan 21</ref> Under 1900-talets senare del är [[Spanska revolutionen|Spanien 1936-39]] den viktigaste perioden, följd av det uppsving för anarkismens idéer som föddes ur [[majrevolten]] 1968. I dag är rörelsen både större och bredare.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006. sid.7.</ref>
 Anarkism är en bred rörelse med flera underliggande teorier.<ref>[http://www.infoshop.org/faq/secA3.html An Anrchist FAQ -A.3 What types of anarchism are there?]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Anarkism''' (från grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare", är en politisk riktning med syfte att avskaffa statsmakten,<ref>Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland 1995, sidan [31</ref><ref>Lilla Focus, Lexikon i fickformat, Stockholm, sidan 21</ref>  kapitalismen och alla andra hierarkiska och auktoritära strukturer i samhället. Det finns ett flertal olika varianter av anarkism, men det gemensamma målet är ett stats- och klasslöst samhälle. Något förenklat kan man säga att anarkisterna vill organisera samhället horisontellt, inte vertikalt, och med allas jämlika medverkan. Staten, kapitalet och klassamhället ses som hinder som först måste undanröjas med en social [[revolution]] för att detta ultrademokratiska samhälle ska kunna realiseras.
+'''Anarkism''' (från grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare", är en politisk riktning med syfte att avskaffa statsmakten,<ref>Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland 1995, sidan [31</ref><ref>Lilla Focus, Lexikon i fickformat, Stockholm, sidan 21</ref>  kapitalismen och alla andra [[hierarkiska]] och [[auktoritära]] strukturer i samhället. Det finns ett flertal olika varianter av anarkism, men det gemensamma målet är ett stats- och klasslöst samhälle. Något förenklat kan man säga att anarkisterna vill organisera samhället horisontellt, inte vertikalt, och med allas jämlika medverkan. [[Staten]], [[kapitalet]] och [[klassamhället]] ses som hinder som först måste undanröjas med en social [[revolution]] för att detta ultrademokratiska samhälle ska kunna realiseras.
 ==Översikt==
 Anarkister vill avskaffa all myndighet och ge människan fullständig [[frihet]] över sina handlingar och sitt arbete. Anarkister tror inte nödvändigtvis att människan är god av naturen, då detta inte är ett grundläggande krav för en anarkistisk samhällsstruktur.<ref>Tidens Lexikon, Koncentrerad uppslagsbok, Stockholm, sidan 90</ref> Kanske var den grekiske filosofen [[Zenon]] (333–264 f.Kr.) den förste anarkisten, som i opposition till [[Platon]]s bok ''Staten'' med kraft hävdade den fria kommunen utan privategendom, regering, pengar, tempel, lagar och poliser i sitt arbete ''Republic''. Förnuft och kärlek och könens lika rättigheter är fundamentet och de enda gällande lagarna är enligt Zenon naturlagarna. Här formuleras för första gången ett utkast till en frihetlig utopi många århundraden innan vare sig liberalism eller socialism var påtänkta.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006, s. 8-9;  P.Kropotkin: ''Anarchism''. Encyclopedia Britannica 1910.</ref> Anarkismens idéhistoriska grunder har av flera inflytelserika anarkister, som [[Noam Chomsky]], [[Rudolf Rocker]] och [[Max Nettlau]], angetts vara upplysningens idéer och den klassiska liberalismen.<ref>''[http://www.zmag.org/chomsky/interviews/9612-anarchism.html Chomsky on Anarchism]'', intervju med Tom Lane 23 december 1996. Hämtat 2008-02-16.</ref> Nettlau talar om anarkismen som en del av den "liberala humaniseringsprocess" som inleddes under 1700-talet.<ref>Förordet till Max Nettlaus ''Anarkismen genom tiderna'', s. 12.</ref> Man tar dock starkt avstånd från dagens västerländska liberalism. Som politisk rörelse kom anarkismen att spela en viss politisk roll i [[Sydeuropa|Syd-]] och [[Östeuropa]] mellan 1850 och [[första världskriget]].<ref>Lilla Focus, Lexikon i fickformat, Stockholm, sidan 21</ref> Under 1900-talets senare del är [[Spanska revolutionen|Spanien 1936-39]] den viktigaste perioden, följd av det uppsving för anarkismens idéer som föddes ur [[majrevolten]] 1968. I dag är rörelsen både större och bredare.<ref>Jacobson, Staffan: ''Anarkismens Återkomst''. Lund 2006. sid.7.</ref>
 Anarkism är en bred rörelse med flera underliggande teorier.<ref>[http://www.infoshop.org/faq/secA3.html An Anrchist FAQ -A.3 What types of anarchism are there?]