Encomiendas - Versionshistorik

Kurtake: /* Nedgång och fall */

2010-08-17T10:11:17Z

‎Nedgång och fall

Kurtake: /* Källor och noter */

2010-08-17T10:09:58Z

‎Källor och noter

Kurtake: /* Källor och noter */

2010-08-17T09:50:09Z

‎Källor och noter

Kurtake: /* Nedgång och fall */

2009-09-29T09:32:25Z

‎Nedgång och fall

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.50

2009-09-28T16:50:04Z

Kurtake: /* Nedgång och fall */

2009-09-28T16:49:05Z

‎Nedgång och fall

Kurtake: /* Nedgång och fall */

2009-09-28T16:48:24Z

‎Nedgång och fall

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.47

2009-09-28T16:47:38Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.31

2009-09-28T16:31:53Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.30

2009-09-28T16:30:42Z

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar den spanska adminstrationen i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas ''[[Reducciones]]''. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.
-Jämte detta så inför man ''[[repartimiento]]'' (''[[mita]]'' i Peru). Ett tvångsarbetessystem där indianerna efter ett rullande schema måste ställa upp på längre perioder av tvångsarbete på spanskägda jordbruk, gruvor, verkstäder eller offentliga byggen. Systemet skull ersätta ''encomiendan'' och bryta upp dess monopol på arbetskraften. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens [[Mexico]], så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.<ref>Enligt statistiken så inbringade ''las encomiendas'' i [[vicekungadömet Peru]] 323 000 dukater vilket var mer än dubbelt så mycket som i Nya spaninen (150 000)</ref>
+Jämte detta så inför man ''[[repartimiento]]'' (''[[mita]]'' i Peru). Ett tvångsarbetessystem där indianerna efter ett rullande schema måste ställa upp på längre perioder av tvångsarbete på spanskägda jordbruk, gruvor, verkstäder eller offentliga byggen. Systemet skull ersätta ''encomiendan'' och bryta upp dess monopol på arbetskraften. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens [[Mexico]], så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.<ref>Ibid. Enligt statistiken så inbringade ''las encomiendas'' i [[vicekungadömet Peru]] 323 000 dukater vilket var mer än dubbelt så mycket som i Nya spaninen (150 000)</ref>
 Till skillnad från Spaniens besittningar så infördes inte samma system i Portugisernas [[Brasilien]]. Där fick de första portugisiska kolonisatörerna jord (''sesmarias'') och möjligheter att kräva arbetet av indianerna som bodde på denna. Men de ville för det mesta inte och flydde eller gjorde hellre uppror. Dessutom var befolkningstätheten låg jämfört med övriga kontinenten. Det hade till stor del att göra med att stammarna i Brasilien nästan bara var halvnomadiska och nomadiska. Folken i norra, västra och centrala Amerika var till största del fast boende och med vana av att lyda under ett statsmaskineri.

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 == Källor och noter ==
 * [[Eakin, Marshall C.: The History of Latin America: Collision of Cultures]]
 * http://en.wikipedia.org/wiki/Ecomienda
 <references/>

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 == Källor och noter ==
 * http://en.wikipedia.org/wiki/Ecomienda
 <references/>

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Nedgång och fall ==
-Systemet missbrukades gravt av många ''encomenderos'' som utnyttjade indianerna hejdlöst. Det tunga arbetet, fattigdomen och misshandeln ledde till att många flydde eller dog i de olika sjukdomar européerna drog med sig. För att inte arbetskraftsbrist skulle uppstå gick kronan in och försökte avskaffa de värsta övergreppen med skärpt lagstigning. Dessutom såg man att många ''encomenderos'' blev mäktiga och rika. De handlade självständigt och hotade kronans kontroll över kolonierna och dess rikedomar. Dessutom hindrades de stora markägarna att få los tillräckligt med arbetskraft till sina produktivare ''[[Haciendor]]'' eftersom encomederos kunde monopolisera den. Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar kronan i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas ''[[Reducciones]]''. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.
+Systemet missbrukades gravt av många ''encomenderos'' som drev indianerna hejdlöst. Det tunga arbetet, fattigdomen och misshandeln ledde till att många flydde eller dog i de olika sjukdomar européerna drog med sig. För att inte arbetskraftsbrist skulle uppstå gick kronan in och försökte avskaffa de värsta övergreppen med skärpt lagstigning. Dessutom såg man att många ''encomenderos'' blev mäktiga och rika. De handlade självständigt och hotade kronans kontroll över kolonierna och dess rikedomar. På detta så hindrades de stora markägarna att få los tillräckligt med arbetskraft till sina produktivare ''[[Haciendor]]'' eftersom ''encomederos'' ofta kunde monopolisera arbetskraften.
-Jämte detta så inför man ''[[repartimiento]]'' (''[[mita]]'' i Peru). Ett tvångsarbetessystem där indianerna efter ett rullande schema måste ställa upp på längre perioder av tvångsarbete på spanskägda jordbruk, gruvor, verkstäder eller offentliga byggen. Systemet skull ersätta encomiendan och bryta upp dess monopol på arbetskraften. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens [[Mexico]], så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.<ref>Enligt statistiken så inbringade ''las encomiendas'' i [[vicekungadömet Peru]] 323 000 dukater vilket var mer än dubbelt så mycket som i Nya spaninen (150 000)</ref>
+Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar den spanska adminstrationen i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas ''[[Reducciones]]''. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.
 Till skillnad från Spaniens besittningar så infördes inte samma system i Portugisernas [[Brasilien]]. Där fick de första portugisiska kolonisatörerna jord (''sesmarias'') och möjligheter att kräva arbetet av indianerna som bodde på denna. Men de ville för det mesta inte och flydde eller gjorde hellre uppror. Dessutom var befolkningstätheten låg jämfört med övriga kontinenten. Det hade till stor del att göra med att stammarna i Brasilien nästan bara var halvnomadiska och nomadiska. Folken i norra, västra och centrala Amerika var till största del fast boende och med vana av att lyda under ett statsmaskineri.

← Äldre version		Versionen från 28 september 2009 kl. 16.50
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Encomienda2.gif\|frame\|right]]'''Encomiendas''' var [[Spanska imperiet\|spanjackernas]] system för lägga jorden och produktionen under sig i sina nya kolonier i [[Latinamerika]] och [[Filippinerna]]. De erövrade folken ([[indianer]]) blev vasaller till kronan och delades ut till förmyndare, ''[[encomenderos]]''. Dessa var för det mesta conquistadorer och soldater som fick titeln i belöning för sina insatser, men även kyrkans folk och de gamla härskarklasserna fick vara med. Indianerna var skyldiga att betala skatt genom tvångsarbete, pengar eller varor till ''encomenderon'' som i sin tur var skyldig att ge undersåtarna sitt beskydd, hålla dem i upptukt och ge utbildning i kristendomen. Mot kronan så skulle de ställa upp med trupper och betala skatter~~. Alltså ett feodalt system~~. På pappret var indianerna fria medborgare men blev i praktiken mer som livegna eller levde under slavliknande förhållanden (det var bara kannibaler eller desertörer bland indianerna som kunde göras till slavar). De nya herrarna drev dem hårt med arbete på sina jordegendomar.	+	[[Bild:Encomienda2.gif\|frame\|right]]'''Encomiendas''' var [[Spanska imperiet\|spanjackernas]] system för lägga jorden och produktionen under sig i sina nya kolonier i [[Latinamerika]] och [[Filippinerna]]. De erövrade folken ([[indianer]]) blev vasaller till kronan och delades ut till förmyndare, ''[[encomenderos]]''. Dessa var för det mesta conquistadorer och soldater som fick titeln i belöning för sina insatser, men även kyrkans folk och de gamla härskarklasserna fick vara med. Indianerna var skyldiga att betala skatt genom tvångsarbete, pengar eller varor till ''encomenderon'' som i sin tur var skyldig att ge undersåtarna sitt beskydd, hålla dem i upptukt och ge utbildning i kristendomen. Mot kronan så skulle ''encomenderon'' ställa upp med trupper och betala skatter. På pappret var indianerna fria medborgare men blev i praktiken mer som livegna eller levde under slavliknande förhållanden (det var bara kannibaler eller desertörer bland indianerna som kunde göras till slavar). De nya herrarna drev dem hårt med arbete på sina jordegendomar.

	Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjorernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antologin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok\|Kolonialismens svarta bok]]</ref>		Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjorernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antologin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok\|Kolonialismens svarta bok]]</ref>

← Äldre version		Versionen från 28 september 2009 kl. 16.47
Rad 2:		Rad 2:

	Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjorernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antologin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok\|Kolonialismens svarta bok]]</ref>		Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjorernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antologin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok\|Kolonialismens svarta bok]]</ref>
		+
		+	== Nedgång och fall ==

	Systemet missbrukades gravt av många ''encomenderos'' som utnyttjade indianerna hejdlöst. Det tunga arbetet, fattigdomen och misshandeln ledde till att många flydde eller dog i de olika sjukdomar européerna drog med sig. För att inte arbetskraftsbrist skulle uppstå gick kronan in och försökte avskaffa de värsta övergreppen med skärpt lagstigning. Dessutom såg man att många ''encomenderos'' blev mäktiga och rika. De handlade självständigt och hotade kronans kontroll över kolonierna och dess rikedomar. Dessutom hindrades de stora markägarna att få los tillräckligt med arbetskraft till sina produktivare ''[[Haciendor]]'' eftersom encomederos kunde monopolisera den. Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar kronan i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas [[Reducciones]]. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.		Systemet missbrukades gravt av många ''encomenderos'' som utnyttjade indianerna hejdlöst. Det tunga arbetet, fattigdomen och misshandeln ledde till att många flydde eller dog i de olika sjukdomar européerna drog med sig. För att inte arbetskraftsbrist skulle uppstå gick kronan in och försökte avskaffa de värsta övergreppen med skärpt lagstigning. Dessutom såg man att många ''encomenderos'' blev mäktiga och rika. De handlade självständigt och hotade kronans kontroll över kolonierna och dess rikedomar. Dessutom hindrades de stora markägarna att få los tillräckligt med arbetskraft till sina produktivare ''[[Haciendor]]'' eftersom encomederos kunde monopolisera den. Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar kronan i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas [[Reducciones]]. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Systemet missbrukades gravt av många ''encomenderos'' som utnyttjade indianerna hejdlöst. Det tunga arbetet, fattigdomen och misshandeln ledde till att många flydde eller dog i de olika sjukdomar européerna drog med sig. För att inte arbetskraftsbrist skulle uppstå gick kronan in och försökte avskaffa de värsta övergreppen med skärpt lagstigning. Dessutom såg man att många ''encomenderos'' blev mäktiga och rika. De handlade självständigt och hotade kronans kontroll över kolonierna och dess rikedomar. Dessutom hindrades de stora markägarna att få los tillräckligt med arbetskraft till sina produktivare ''[[Haciendor]]'' eftersom encomederos kunde monopolisera den. Redan från mitten av 1500-talet börjar kronan försöka avveckla systemet och ersätta det med ett för sig fördelaktigare. Titlar dras in och inga nya ges ut. Olika tidsbegränsingar införs. Indianerna ställs istället i allt större utsträckning direkt under kronan. Från 1530-talet börjar kronan i stor skala samla samman indianerna i större byar efter Eurpeisk modell. Varje by får en präst och en ansvarig hövding eller byråkrat som skall försörjas och dessa ska i sin tur ta upp skatt, försvara, bilda och fördela tvångsarbete efter kronans önskemål. Dessa nya samhällen kallas [[Reducciones]]. Fördelarna är många. Dels så frigör man en massa jord till de stora markägarna och dessutom frigörs arbetskraft till markägarnas plantage och gruvorna.
-Jämte detta så inför man ''[[repartimiento]]''. Ett tvångsarbetessystem där indianerna efter ett rullande schema måste ställa upp på längre perioder av tvångsarbete på spanskägda jordbruk, gruvor, verkstäder eller offentliga byggen. Systemet skull ersätta encomiendan och bryta upp dess monopol på arbetskraften. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens [[Mexico]], så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.<ref>Enligt statistiken så ingringade ''las encomiendas'' i [[vicekungadömet Peru]] 323 000 dukater vilket var mer än dubbelt så mycket som i Nya spaninen (150 000)</ref>
+Jämte detta så inför man ''[[repartimiento]]'' (''[[mita]]'' i Peru). Ett tvångsarbetessystem där indianerna efter ett rullande schema måste ställa upp på längre perioder av tvångsarbete på spanskägda jordbruk, gruvor, verkstäder eller offentliga byggen. Systemet skull ersätta encomiendan och bryta upp dess monopol på arbetskraften. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens [[Mexico]], så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.<ref>Enligt statistiken så ingringade ''las encomiendas'' i [[vicekungadömet Peru]] 323 000 dukater vilket var mer än dubbelt så mycket som i Nya spaninen (150 000)</ref>
 Till skillnad från Spaniens besittningar så infördes inte samma system i Portugisernas [[Brasilien]]. Där fick de första portugisiska kolonisatörerna jord (''sesmarias'') och möjligheter att kräva arbetet av indianerna som bodde på denna. Men de ville för det mesta inte och flydde eller gjorde hellre uppror. Dessutom var befolkningstätheten låg jämfört med övriga kontinenten. Det hade till stor del att göra med att stammarna i Brasilien nästan bara var halvnomadiska och nomadiska. Folken i norra, västra och centrala Amerika var till största del fast boende och med vana av att lyda under ett statsmaskineri.