Industrial Workers of the World - Versionshistorik

Frasse: Återställt redigeringar av Frasse (användardiskussion); återställd till senaste version av Alven

2010-07-04T18:25:28Z

Återställt redigeringar av Frasse (användardiskussion); återställd till senaste version av Alven

Frasse den 4 juli 2010 kl. 18.18

2010-07-04T18:18:40Z

Alven den 23 januari 2010 kl. 18.51

2010-01-23T18:51:09Z

Alven: /* Kända medlemmar */

2010-01-13T18:31:01Z

‎Kända medlemmar

Alven: /* Personligheter */

2010-01-13T18:30:42Z

‎Personligheter

Linnea: /* IWW idag */

2010-01-13T12:21:45Z

‎IWW idag

Linnea: /* IWW idag */

2010-01-13T12:20:14Z

‎IWW idag

Frasse den 13 januari 2010 kl. 03.25

2010-01-13T03:25:03Z

Kurtake: /* Bakgrund */

2009-09-13T16:17:02Z

‎Bakgrund

Kurtake: /* Texter */

2009-09-13T16:13:35Z

‎Texter

@@ Rad 47: / Rad 47: @@
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Fackföreningar - USA]]
 [[Kategori:IWW]]

@@ Rad 47: / Rad 47: @@
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Fackföreningar - USA]]
 [[Kategori:IWW]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''Industrial Workers of the World (IWW) är''' en amerikansk fackföreningsfederation och social rörelse. Bildades 1905 av ett antal [[industriella fackföreningar]] med målet att skapa "one big union". Detta för att effektivare kunna kämpa tillsammans för bättre villkor idag men också för att bygga morgondagens samhälle i skalet av det nuvarande. Organisationen har sitt starkaste fäste i [[USA]], men finns även i [[Sydafrika]] och [[Tyskland]].
-IWW kom att utgöra den amerikanska kapitalismens allvarligaste fiende fram till att rörelsen genom arresteringar, förföljelser och lynchning organisatoriskt krossades 1920. IWW hävdade den [[direkta aktionen]] i alla lägen - [[obstruktion]], [[sabotage]] och [[generalstrejk]]. Det var när dessa vapen riktades mot den chauvinistiska värvningspropagandan i samband med USA:s inträde i första världskriget som staten såg sig föranledd att definitivt krossa IWW som då hade ca 100.000 medlemmar. Den existerar visserligen fortfarande, men för en ganska blygsam tillvaro. Efter dess storhetstid har USA inte en enda gång stått ansikte mot ansikte med en verkligt betydelsefull revolutionär organisation. Man satte upp mål om lönearbetets och kapitalismens avskaffande. Medlemsavgifterna var låga och inträdeskraven minimala och man strävade aktivt efter att organisera immigranter, svarta och kvinnor. IWW lyckades ofta organisera arbetare som var oönskade eller "oorganiserbara" enligt [[AFL]].
+IWW kom att utgöra den amerikanska kapitalismens allvarligaste fiende fram till att rörelsen genom arresteringar, förföljelser och lynchning organisatoriskt krossades 1920. IWW hävdade den [[direkta aktionen]] i alla lägen - [[obstruktion]], [[sabotage]] och [[generalstrejk]]. Det var när dessa vapen riktades mot den chauvinistiska värvningspropagandan i samband med USA:s inträde i första världskriget som staten såg sig föranledd att definitivt krossa IWW som då hade ca 100.000 medlemmar. Den existerar visserligen fortfarande, men för en ganska blygsam tillvaro. Efter dess storhetstid har USA inte en enda gång stått ansikte mot ansikte med en verkligt betydelsefull revolutionär organisation. Man satte upp mål om lönearbetets och kapitalismens avskaffande. Medlemsavgifterna var låga och inträdeskraven minimala och man strävade aktivt efter att organisera immigranter, svarta och kvinnor. IWW lyckades ofta organisera arbetare som var oönskade eller "oorganiserbara" enligt [[American Federation of Labor]], AFL.
-Medlemsinflytande och intern demokrati var viktigt. Fackföreningen skulle vara arbetarnas egen och inte kontrolleras av pampar. Till en början var man partipolitiskt obunden men utvecklades i en anti-parlamentarisk riktning. Arbetarnas situation skulle förbättras av arbetarna själva - [[strejker]], [[maskning]], [[sabotage]] och bojkotter. IWW förde ofta en våldsam retorik men tvingades av omständigheterna ofta praktisera icke-våldsmetoder.
+Medlemsinflytande och intern demokrati var viktigt. Fackföreningen skulle vara arbetarnas egen och inte kontrolleras av pampar. Till en början var man partipolitiskt obunden men utvecklades i en anti-parlamentarisk riktning. Arbetarnas situation skulle förbättras av arbetarna själva, bland annat genom [[strejker]], [[maskning]], [[sabotage]] och bojkotter. IWW förde ofta en våldsam retorik men tvingades av omständigheterna ofta praktisera ickevåldsmetoder.
 ==Historia==
 [[Bild:IWW2.jpg|frame|left]]
+Från starten utgjorde [[Western Federation of Miners]], WFM, en stor del av organisationen. IWW organiserade då runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskade medlemsantalet. Man organiserade främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgjorde en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen var stor. IWW utvecklades mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. [[Little red songbook|Sånger]] runt lägereldar och en mängd tidningar med [[Industrial Worker]] som den största.
-Från starten utgjorde [[Western Federation of Miners]] (WFM) en stor del av organisationen. IWW organiserade då runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskade medlemsantalet. Man organiserade främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgjorde en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen var stor. IWW utvecklades mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. [[Little red songbook|Sånger]] runt lägereldar och en mängd tidningar med [[Industrial Worker]] som den största.
 IWW hamnade under 1910-talet i flera uppmärksammade yttrandefrihetsstrider. Det lokala borgerskapet ville av naturliga anledningar inte ha [[wobblies]] agiterandes och organiserandes i sina städer. Detta ledde till fängslanden, bortföranden och övergrepp. IWW svarade, delvis beroende på att många var just migrerande arbetskraft, med att fylla staden med stojande medlemmar som myndigheterna var tvungen att slösa resurser på att gripa. På detta sätt vann man rätten att tala på flera platser.
-Under 1910-talet, fram till 1917-19, växer IWW stadigt och organiserar större grupper jordburks-, skogs-, gruv- och hamnarbetare. Strejkerna i [[1912 - Lawrence|Lawrence 1912]] och [[1913 - Paterson|Paterson 1913]] är förmodligen de mest kända. 1915 genomfördes ett antal spektakulär jordbruksarbetarstrejker och 1916 var IWW inblandade i stora gruvarbetarstrejker. 1917 paralyserades stora delar av [[1917 - Skogsarbetarstrejker|skogsindustrin av massiva IWW strejker]].
+Under 1910-talet, fram till 1917-19, växte IWW stadigt och organiserade större grupper jordburks-, skogs-, gruv- och hamnarbetare. Strejkerna i [[1912 - Lawrence|Lawrence 1912]] och [[1913 - Paterson|Paterson 1913]] är förmodligen de mest kända. 1915 genomfördes ett antal spektakulär jordbruksarbetarstrejker och 1916 var IWW inblandade i stora gruvarbetarstrejker. 1917 paralyserades stora delar av [[1917 - Skogsarbetarstrejker|skogsindustrin av massiva IWW strejker]].
-Strejken i [[1912 - Paterson|Paterson]] kan tjäna som ett gott exempel på hur IWW fungerade under den här tiden. Strejk utbröt i textilstaden Paterson. IWW:s lokalavdelning hade först 900 medlemmar men ökade snabbt till över 10 000 under strejkens gång. Organisatörer och agitatörer reste in från andra platser. Till namnet var det en IWW strejk men fackföreningen dominerade den inte, majoriteten av medlemmarna i [[strejkkommittén]] var inte medlemmar i IWW. Ett år efter strejken var endast 1500 kvar i lokalavdelningen.
+Strejken i [[1912 - Paterson|Paterson]] kan tjäna som ett gott exempel på hur IWW fungerade under den här tiden. Strejk bröt ut i textilstaden Paterson. IWW:s lokalavdelning hade först 900 medlemmar men ökade snabbt till över 10 000 under strejkens gång. Organisatörer och agitatörer reste in från andra platser. Till namnet var det en IWW-strejk men fackföreningen dominerade den inte, majoriteten av medlemmarna i [[strejkkommittén]] var inte medlemmar i IWW. Ett år efter strejken var endast 1500 kvar i lokalavdelningen.
--18 hade medlemsantalet ökat till mellan 100 000 och 250 000 medlemmar och man utgjorde ett allt större hot mot den dagliga produktionen och därför också mot företagare och USA:s krigsinsatser. I öster ståtade den [[ryska revolutionen]] och [[arbetaruppror]] svepte över världen.
+-18 hade medlemsantalet ökat till mellan 100 000 och 250 000 medlemmar och man utgjorde ett allt större hot mot den dagliga produktionen och därför också mot företagare och USA:s krigsinsatser. I öster vart det den [[ryska revolutionen]] och [[arbetaruppror]] svepte över världen.
-IWW i synnerhet och organiserade arbetare i allmänhet mötte under den här perioden särskilt kraftig [[repression]] från stat och borgerskap. Fientligt inställda domstolar, polis, [[medborgargarden]], [[strejkbrytare]], [[svartlistning]], företagsspioner, avvisningar från delstater, utvisningar, mord, kidnappningar och yttrandefrihetskränkningar. Lokaler stormades och brändes. Mängder av wobblies, socialister och andra militanta arbetare hamnade i fängelse. Organisationen decimerades och återvann aldrig sin tidigare styrka. Men mycket av traditionen, kulturen, som skapats och spridits runt IWW levde kvar. Den [[stora strejkvågen]] under 1930-talet, som ledde fram till bildandet av [[CIO]], kännetecknades av den [[självverksamhet]] och direkta aktion som IWW stod för.
 ==Uppbyggnad==
-IWW byggdes på industriförbund, uppdelade på departement - sex stycken som gemensamt täckte hela näringslivet. Grundvalen för organisationen utgjordes av det som svenska syndikalister kallar [[driftsektion]], på IWW-språk: The Job-branch.
+IWW byggdes på industriförbund, uppdelade på departement, sex stycken som gemensamt täckte hela näringslivet. Grundvalen för organisationen utgjordes av det som svenska syndikalister kallar [[driftsektion]], på IWW-språk: The Job-branch.
-Sektionerna slöts samman antingen genom direkt återkallbart representantskap eller, om orten var liten, genom allas direkta deltagande i ett syndikat, ett lokalt industriellt råd. Beslutanderätten vilade i sektionen. Det lokala rådet hade blott en samorganiserande funktion - [[propaganda]], [[självförsvar]] och så vidare.
 ==IWW idag==
@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 == Texter ==
-* [[IWW:s PRINCIPFÖRKLARING]] ur antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]
+* [[IWW:s principförklaring]] ur antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]
 * [[Elisabeth Gurley Flynn|Gurley Flynn, Elisabeth:]] [http://www.polkagris.nu/?p=61 Sabotage]
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 == Övrigt ==
 [[IWW i Sydafrika - 1910-1921|IWW i Sydafrika]]
 == Länkar ==
 * [http://www.iww.org Industrial Workers of the World]
-* [http://www.iww.org Industrial Workers of the World official webpage]
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - USA]]
 [[Kategori:Fackföreningar - USA]]
 [[Kategori:IWW]]

@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 == Kända medlemmar ==
 *[[Elisabeth Gurley Flynn]]
-*[[Joe Ettor]],
+*[[Joe Ettor]]
 *[[Bartolomeo Vanzetti]]
 *[[Bill Haywood]]

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 * [[Elisabeth Gurley Flynn|Gurley Flynn, Elisabeth:]] [http://www.polkagris.nu/?p=61 Sabotage]
-== Personligheter ==
+== Kända medlemmar ==
+*[[Elisabeth Gurley Flynn]]
-[[Elisabeth Gurley Flynn]], [[Joe Ettor]], [[Bartolomeo Vanzetti]], [[Bill Haywood]], [[Joe Hill]]
+*[[Joe Ettor]],
 == Övrigt ==

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 ==IWW idag==
-IWW behöll styrka på lokala nivå under en period men förde sedan en tynande tillvaro. Idag har man cirka 1200 medlemmar av varierande karaktär. Kampanjer och sporadisk organisering på Starbucks kaféer har som vunnit en del uppmärksamhet under de senaste åren.
+IWW behöll styrka på lokala nivå under en period men förde sedan en tynande tillvaro. Idag har man cirka 1200 medlemmar av varierande karaktär. Kampanjer och sporadisk organisering på Starbucks kaféer har vunnit en del uppmärksamhet under de senaste åren.
 == Texter ==

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 ''Industrial Workers of the World''. Amerikansk fackföreningsfederation och social rörelse. Bildades 1905 av ett antal [[industriella fackföreningar]] med målet att skapa "one big union". Detta för att effektivare kunna kämpa tillsammans för bättre villkor idag men också för att bygga morgondagens samhälle i skalet av det nuvarande. Industriförbunden var uppdelade på departement - sex stycken som gemensamt täckte hela näringslivet. Grundvalen för organisationen utgjordes av det som svenska syndikalister kallar sektionen, avdelningen på arbetsplatsen, på IWW-språk: ''The Job-branch''. Sektionerna sammanslöts antingen genom direkt återkallbart representantskap eller, om orten var liten, genom allas direkta deltagande i ett syndikat, ett lokalt industriellt råd. Beslutanderätten vilade i sektionen. Det lokala rådet hade blott en samorganiserande funktion - propaganda, självförsvar o.s.v. Man satte upp mål om lönearbetets och kapitalismens avskaffande. Medlemsavgifterna var låga och indrädeskraven minimala och man strävade aktivt efter att organisera immigranter, svarta och kvinnor. IWW lyckades ofta organisera arbetare som var oönskade eller "oorganiserbara" enligt [[AFL]].
-Medlemsinflytande och intern demokrati var viktigt. Fackföreningen skulle vara arbetarnas egen och inte kontrolleras av pampar. Till en början var man partipolitiskt obunden men utvecklades i en anti-parlamentarisk riktning. Arbetarnas situation skulle förbättras av arbetarna själva - strejker, masknig, [[sabotage]] och bojkotter. IWW förde ofta en våldsam retorik men tvingades av omständigheterna ofta praktisera icke-våldsmetoder.
+[[Bild:IWW2.jpg|frame|left]]Medlemsinflytande och intern demokrati var viktigt. Fackföreningen skulle vara arbetarnas egen och inte kontrolleras av pampar. Till en början var man partipolitiskt obunden men utvecklades i en anti-parlamentarisk riktning. Arbetarnas situation skulle förbättras av arbetarna själva - strejker, masknig, [[sabotage]] och bojkotter. IWW förde ofta en våldsam retorik men tvingades av omständigheterna ofta praktisera icke-våldsmetoder.
 Från starten utgjorde [[WFM|Western Federation of Miners]] en stor del av organisationen. IWW organiserar runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskar  medlemsantalet. Man organiserar främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgör en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen är stor. IWW utvecklas mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. [[Little red songbook|Sånger]] runt lägereldar och en mängd tidningar ([[Industrial Worker]] som den största).