Internationella Arbetarassociationen - Versionshistorik

Kurtake den 12 januari 2011 kl. 09.39

2011-01-12T09:39:48Z

Kurtake den 12 januari 2011 kl. 09.13

2011-01-12T09:13:50Z

Kurtake den 25 februari 2010 kl. 10.11

2010-02-25T10:11:32Z

Kurtake: flyttade Internationella Arbetar-associationen till Internationella Arbetarassociationen

2010-02-20T22:49:40Z

flyttade Internationella Arbetar-associationen till Internationella Arbetarassociationen

Alven: /* Källa */

2010-02-06T20:42:44Z

‎Källa

Alven: wikfierar

2010-02-06T20:42:31Z

wikfierar

Alven den 6 februari 2010 kl. 20.40

2010-02-06T20:40:58Z

Kurtake: flyttade IAA till Internationella Arbetar-associationen

2009-09-13T16:32:23Z

flyttade IAA till Internationella Arbetar-associationen

Kurtake den 13 september 2009 kl. 16.32

2009-09-13T16:32:02Z

Kurtake: Ny sida: '''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära s...

2009-09-13T16:30:24Z

Ny sida: '''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära s...

Ny sida

'''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den s.k. "Londondeklarationen":

1. Fastslående att arbetarklassen i alla länder lider under kapitalistiskt och statligt slaveri, uttalar kongressen sig för klasskamp och internationell solidaritet och för arbetarnas oavhängiga organisering på basis av fri sammanslutning;

2. Dessa organisationer skall ha till uppgift arbetarklassens omedelbara materiella och intellektuella utveckling och ett framtida störtande av det kapitalistiska systemet och staten;

3. Kongressen slår fast, att klasskampen är en nödvändig följd av det privata ägandet av produktions- och distributionsmedlen och uttalar sig därför för socialisering av denna egendom genom uppbyggandet och utvecklandet av producenternas kamporganisationer till duglighet att handha förvaltningen av dessa medel i hela samhällets intresse;

4. Kongressen slår fast, att dessa kamporganisationer blott kan lyckas i sina strävanden när de upphör att vara splittrade genom politiska och religiösa åskådningar och förklarar, att striden är en ekonomisk strid, därmed avseende, att de inte kan nå sitt mål genom att överlämna sin sak till regeringen eller dess medlemmar utan blott genom arbetarnas eget tillämpande av direkt aktion i förlitande på de ekonomiska organisationernas styrka;

5. I konsekvens härmed uppmanar kongressen arbetarna att organisera sig i oavhängiga ekonomiska kamporganisationer och förena sig i internationell solidaritet, för att uppnå en slutlig befrielse från kapitalismens och statens herravälde.

Det arbete som efter första världskriget upptogs för att skapa en syndikalistisk international fördröjdes också på grund av diskussionerna om anslutning till RFI, [[Röda fackföreningsinternationalen]], konstituerad i Moskva 1921. Slutligen avslog så gott som alla länders syndikalistiska organisationer anslutning med hänvisning till den passus i RFI:s stadgar som proklamerade fackföreningarnas organisatoriska "samarbete med de till [[kommunistiska internationalen]] anslutna partierna".

I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.

Saxad och lätt omarbetad från orginalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Internationella Arbetar-associationen''' (IAA) (spanska: '''Asociación Internacional de los Trabajadores''' (AIT) eller på eng: '''International Workers' Association''' (IWA)), var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den så kallade "Londondeklarationen":
@@ Rad 9: / Rad 10: @@
 Det arbete som efter första världskriget upptogs för att skapa en syndikalistisk international fördröjdes också på grund av diskussionerna om anslutning till RFI, [[Röda fackföreningsinternationalen]], konstituerad i Moskva 1921. Slutligen avslog så gott som alla länders syndikalistiska organisationer anslutning med hänvisning till den passus i RFI:s stadgar som proklamerade fackföreningarnas organisatoriska "samarbete med de till [[kommunistiska internationalen]] anslutna partierna".
-I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.
+I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm.
 == Medlemsorganisationer ==
@@ Rad 37: / Rad 40: @@
 * [[IAAs principförklaring]]
-==Källa==
+==Källor==
-*''Saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])
+*Till största del saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])
 [[Kategori:Arbetare i rörelse]]
 [[Kategori:Internationaler]]
 [[Kategori:Syndikalism]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den så kallade "Londondeklarationen":
+'''Internationella Arbetar-associationen''' (IAA) (spanska: '''Asociación Internacional de los Trabajadores''' (AIT) eller på eng: '''International Workers' Association''' (IWA)), var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den så kallade "Londondeklarationen":
 #Fastslående att arbetarklassen i alla länder lider under kapitalistiskt och statligt slaveri, uttalar kongressen sig för klasskamp och internationell solidaritet och för arbetarnas oavhängiga organisering på basis av fri sammanslutning;
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.
 == Dokument ==

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2010 kl. 10.11
Rad 10:		Rad 10:

	I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.		I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.
		+
		+	== Dokument ==
		+	* [[IAAs principförklaring]]

	==Källa==		==Källa==

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ==Källa==
-*''Saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])==
+*''Saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])
 [[Kategori:Arbetare i rörelse]]
 [[Kategori:Internationaler]]
 [[Kategori:Syndikalism]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den s.k. "Londondeklarationen":
+'''Internationella Arbetar-associationen''', IAA, var en syndikalistisk internatonal bildad dec-jan 1922-1923 på en kongress i Berlin. Internationalen sprang fram ur den [[revolutionära syndikalismen]] som föddes i arbetarnas självständiga kamp i Frankrike mot slutet av förra århundradet. Den inspirerade andra länders arbetare och i början av tiotalet fanns syndikalistiska organisationer i de flesta industriländer. Dessa organisationer var dels uppbyggda av [[lokala samorganisationer]] (LS), som utgjordes av alla en orts [[industrisyndikat]] federerade uppåt, och dels av landsomfattande federationer av syndikat i samma industri. Ett första försök att bilda en gemensam international gjordes på en kongress i London 1913, där följande länder var representerade: England, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Sverige, Danmark, Spanien, Brasilien, Argentina, Kuba, Österrike, Förenta staterna, Belgien och Polen. Kongressen beslutade om upprättandet av en internationell kommitté, som skulle utgöra grunden för en international. Världskriget spolierade dock kommitténs arbete men det kan vara värdefullt att här återge den principiella inställning som kongressen enhälligt gav uttryck åt i den så kallade "Londondeklarationen":
 #Fastslående att arbetarklassen i alla länder lider under kapitalistiskt och statligt slaveri, uttalar kongressen sig för klasskamp och internationell solidaritet och för arbetarnas oavhängiga organisering på basis av fri sammanslutning;
 #Dessa organisationer skall ha till uppgift arbetarklassens omedelbara materiella och intellektuella utveckling och ett framtida störtande av det kapitalistiska systemet och staten;
 #Kongressen slår fast, att klasskampen är en nödvändig följd av det privata ägandet av produktions- och distributionsmedlen och uttalar sig därför för socialisering av denna egendom genom uppbyggandet och utvecklandet av producenternas kamporganisationer till duglighet att handha förvaltningen av dessa medel i hela samhällets intresse;
 #Kongressen slår fast, att dessa kamporganisationer blott kan lyckas i sina strävanden när de upphör att vara splittrade genom politiska och religiösa åskådningar och förklarar, att striden är en ekonomisk strid, därmed avseende, att de inte kan nå sitt mål genom att överlämna sin sak till regeringen eller dess medlemmar utan blott genom arbetarnas eget tillämpande av direkt aktion i förlitande på de ekonomiska organisationernas styrka;
 #I konsekvens härmed uppmanar kongressen arbetarna att organisera sig i oavhängiga ekonomiska kamporganisationer och förena sig i internationell solidaritet, för att uppnå en slutlig befrielse från kapitalismens och statens herravälde.
@@ Rad 15: / Rad 11: @@
 I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.
-==Källa??
+==Källa==
-*''Saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])''
+*''Saxad och lätt omarbetad från originalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])==
 [[Kategori:Arbetare i rörelse]]
 [[Kategori:Internationaler]]
 [[Kategori:Syndikalism]]

← Äldre version	Versionen från 20 februari 2010 kl. 22.49
(Ingen skillnad)

← Äldre version	Versionen från 13 september 2009 kl. 16.32
(Ingen skillnad)

← Äldre version		Versionen från 13 september 2009 kl. 16.32
Rad 15:		Rad 15:
	I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.		I december-januari 1922/23 bildades IAA, Internationella Arbetar-associationen, i Berlin på en kongress där ungefär två och en halv miljon syndikalistiskt organiserade arbetare av fjorton nationaliteter var representerade. IAA:s storhetstid sammanföll med [[spanska CNT]]:s. Internationalens sekretariat var under andra världskriget och åren närmast därefter förlagt till Stockholm. Nu (1969) finns det i Toulouse.

−	Saxad och lätt omarbetad från orginalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen\|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])	+
		+	*''Saxad och lätt omarbetad från orginalet i antologin [[Johansson, Ingemar & Ericson, Bengt: Anarkisterna i klasskampen\|anarkisterna i klasskampen]]. ([http://skarv.se/AiK/13AiK.html Länk])''
		+
		+	[[Kategori:Arbetare i rörelse]]
		+	[[Kategori:Internationaler]]
		+	[[Kategori:Syndikalism]]