<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Levins_%26_Lewontin%3A_The_dialectical_biologist</id>
		<title>Levins &amp; Lewontin: The dialectical biologist - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Levins_%26_Lewontin%3A_The_dialectical_biologist"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;action=history"/>
		<updated>2026-10-08T14:16:31Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.24.1</generator>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=15152&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea den 14 augusti 2011 kl. 21.02</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=15152&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-08-14T21:02:04Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 14 augusti 2011 kl. 21.02&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 2:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''The dialectical biologist''' är en samling texter skrivna av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar ett dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin. De är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och konstlade uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''The dialectical biologist''' är en samling texter skrivna av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar ett dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin. De är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och konstlade uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;kan &lt;/del&gt;enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en [http://danny.oz.au/danny/quotes/isidore_nabi.html artikel] av [http://en.wikipedia.org/wiki/Isadore_Nabi Isadore Nabi] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en [http://danny.oz.au/danny/quotes/isidore_nabi.html artikel] av [http://en.wikipedia.org/wiki/Isadore_Nabi Isadore Nabi] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Boken &lt;/del&gt;tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är oftast en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Bokens &lt;/ins&gt;tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är oftast en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar jordbrukets politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör profiter. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + bekämpningsmedel.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar jordbrukets politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör profiter. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + bekämpningsmedel.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Författarna hinner också bland annat gå igenom folkhälsoforskning -hur hälsa på arbetet och ohälsa utanför arbetet samverkar men trots det är utsatt för en konstlad uppdelning där hälsorisker direkt beroende av klasssamhället ses som universella. De &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;spekulera &lt;/del&gt;även i hur de i en progressiv forskning (i &amp;quot;revolutinära&amp;quot; u-länder) vill överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardaglig kunskap, mellan vetenskapsmän och folket. I ett annat kapitel går de igenom anledningar (andra än Stalins godtycke) till att Lysenkos ideer fick dominera så länge som de gjorde i Sovjetunionen. Lysenko var biolog och motsatte sig genetikens landvinningar, trodde på någon form av nedärvning av erhållna egenskaper, var forskningschef i Sovjet, polare med Stalin och använde sig av statens terrorapparat för att tysta kritiska genetiker. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Författarna hinner också bland annat gå igenom folkhälsoforskning -hur hälsa på arbetet och ohälsa utanför arbetet samverkar men trots det är utsatt för en konstlad uppdelning där hälsorisker direkt beroende av klasssamhället ses som universella. De &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;spekulerar &lt;/ins&gt;även i hur de i en progressiv forskning (i &amp;quot;revolutinära&amp;quot; u-länder) vill överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardaglig kunskap, mellan vetenskapsmän och folket. I ett annat kapitel går de igenom anledningar (andra än Stalins godtycke) till att Lysenkos ideer fick dominera så länge som de gjorde i Sovjetunionen. Lysenko var biolog och motsatte sig genetikens landvinningar, trodde på någon form av nedärvning av erhållna egenskaper, var forskningschef i Sovjet, polare med Stalin och använde sig av statens terrorapparat för att tysta kritiska genetiker. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=15151&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea: /* Utdrag ur boken */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=15151&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-08-14T20:57:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Utdrag ur boken&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 14 augusti 2011 kl. 20.57&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 14:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Utdrag ur boken ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Utdrag ur boken ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;quot;Which one of a chain of intersecting causes becomes ''the'' cause &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;pf &lt;/del&gt;a given effect is determined in part by social practices. For example, medical research and practice isolate particular causes of diseases and treat them. The tubercle bacillus became &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;quot;Which one of a chain of intersecting causes becomes ''the'' cause &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;of &lt;/ins&gt;a given effect is determined in part by social practices. For example, medical research and practice isolate particular causes of diseases and treat them. The tubercle bacillus became &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''the'' cause of tuberculosis, as opposed to, say, unregulated industrial &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;capitalsim&lt;/del&gt;, because the bacillus was made the point of medical attack on the disease. The alternative would be not a &amp;quot;medical&amp;quot; but a &amp;quot;political&amp;quot; approach to tuberculoiss and so not &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;he &lt;/del&gt;buisness of&amp;#160; medicince in an alienated social structure. Having identified the bacillus as the cause, a chemotherapy had to be developed to treat it, rather than, say, a social revolution.&amp;quot;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''the'' cause of tuberculosis, as opposed to, say, unregulated industrial &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;capitalism&lt;/ins&gt;, because the bacillus was made the point of medical attack on the disease. The alternative would be not a &amp;quot;medical&amp;quot; but a &amp;quot;political&amp;quot; approach to tuberculoiss and so not &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;the &lt;/ins&gt;buisness of&amp;#160; medicince in an alienated social structure. Having identified the bacillus as the cause, a chemotherapy had to be developed to treat it, rather than, say, a social revolution.&amp;quot;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14574&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea den 6 april 2011 kl. 15.37</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14574&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-06T15:37:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 6 april 2011 kl. 15.37&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 4:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en artikel av [&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[&lt;/del&gt;Isadore Nabi&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]&lt;/del&gt;] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[http://danny.oz.au/danny/quotes/isidore_nabi.html &lt;/ins&gt;artikel&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;] &lt;/ins&gt;av [&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Isadore_Nabi &lt;/ins&gt;Isadore Nabi] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är oftast en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är oftast en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14573&amp;oldid=prev</id>
		<title>Kurtake den 5 april 2011 kl. 16.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14573&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-05T16:25:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 5 april 2011 kl. 16.25&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''The dialectical biologist'' är en samling texter skrivna av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar ett dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin. De är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och konstlade uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Bild:Levins_&amp;amp;_lewontin-the_diale.gif|frame|right]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;''The dialectical biologist&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'' är en samling texter skrivna av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar ett dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin. De är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och konstlade uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar hur man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljöpåverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av interaktioner där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Kurtake</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14571&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea: /* Utdrag ur boken */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14571&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-04T20:52:13Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;‎&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Utdrag ur boken&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 april 2011 kl. 20.52&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 13:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 13:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Utdrag ur boken ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;== Utdrag ur boken ==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;quot;Which one of a chain of intersecting causes becomes &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;''the&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;'' cause pf a given effect is determined in part by social practices. For example, medical research and practice isolate particular causes of diseases and treat them. The tubercle bacillus became &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;quot;Which one of a chain of intersecting causes becomes ''the'' cause pf a given effect is determined in part by social practices. For example, medical research and practice isolate particular causes of diseases and treat them. The tubercle bacillus became &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;''the&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/del&gt;'' cause of tuberculosis, as opposed to, say, unregulated industrial capitalsim, because the bacillus was made the point of medical attack on the disease. The alternative would be not a &amp;quot;medical&amp;quot; but a &amp;quot;political&amp;quot; approach to tuberculoiss and so not he buisness of&amp;#160; medicince in an alienated social structure. Having identified the bacillus as the cause, a chemotherapy had to be developed to treat it, rather than, say, a social revolution.&amp;quot;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;''the'' cause of tuberculosis, as opposed to, say, unregulated industrial capitalsim, because the bacillus was made the point of medical attack on the disease. The alternative would be not a &amp;quot;medical&amp;quot; but a &amp;quot;political&amp;quot; approach to tuberculoiss and so not he buisness of&amp;#160; medicince in an alienated social structure. Having identified the bacillus as the cause, a chemotherapy had to be developed to treat it, rather than, say, a social revolution.&amp;quot;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14570&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea den 4 april 2011 kl. 20.49</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14570&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-04T20:49:19Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 april 2011 kl. 20.49&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;'The dialectical biologist' är &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;skriven &lt;/del&gt;av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en &lt;/del&gt;dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;där de &lt;/del&gt;är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;'The dialectical biologist&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'&lt;/ins&gt;' är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en samling texter skrivna &lt;/ins&gt;av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ett &lt;/ins&gt;dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. De &lt;/ins&gt;är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;konstlade &lt;/ins&gt;uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ur &lt;/del&gt;man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;miljö påverkan &lt;/del&gt;å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;samverkan &lt;/del&gt;där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De påpekar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;hur &lt;/ins&gt;man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;miljöpåverkan &lt;/ins&gt;å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;interaktioner &lt;/ins&gt;där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en artikel av [[Isadore Nabi]] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;eller meningslösa &lt;/del&gt;slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett roligt kapitel utgörs av en artikel av [[Isadore Nabi]] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;oftast &lt;/ins&gt;en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar jordbrukets politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;profiten&lt;/del&gt;. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + bekämpningsmedel.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar jordbrukets politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;profiter&lt;/ins&gt;. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + bekämpningsmedel.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Författarna hinner också bland annat gå igenom folkhälsoforskning -hur hälsa på arbetet och ohälsa utanför arbetet samverkar men trots det är utsatt för en konstlad uppdelning där hälsorisker direkt beroende av klasssamhället ses som universella &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och &lt;/del&gt;spekulera i hur de i en progressiv forskning (i &amp;quot;revolutinära&amp;quot; u-länder) vill överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardaglig kunskap, mellan vetenskapsmän och folket.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Författarna hinner också bland annat gå igenom folkhälsoforskning -hur hälsa på arbetet och ohälsa utanför arbetet samverkar men trots det är utsatt för en konstlad uppdelning där hälsorisker direkt beroende av klasssamhället ses som universella&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. De &lt;/ins&gt;spekulera &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;även &lt;/ins&gt;i hur de i en progressiv forskning (i &amp;quot;revolutinära&amp;quot; u-länder) vill överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardaglig kunskap, mellan vetenskapsmän och folket. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;I ett annat kapitel går de igenom anledningar (andra än Stalins godtycke) till att Lysenkos ideer fick dominera så länge som de gjorde i Sovjetunionen. Lysenko var biolog och motsatte sig genetikens landvinningar, trodde på någon form av nedärvning av erhållna egenskaper, var forskningschef i Sovjet, polare med Stalin och använde sig av statens terrorapparat för att tysta kritiska genetiker. &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;== Utdrag ur boken ==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;&amp;quot;Which one of a chain of intersecting causes becomes '''the''' cause pf a given effect is determined in part by social practices. For example, medical research and practice isolate particular causes of diseases and treat them. The tubercle bacillus became &lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;'''the''' cause of tuberculosis, as opposed to, say, unregulated industrial capitalsim, because the bacillus was made the point of medical attack on the disease. The alternative would be not a &amp;quot;medical&amp;quot; but a &amp;quot;political&amp;quot; approach to tuberculoiss and so not he buisness of&amp;#160; medicince in an alienated social structure. Having identified the bacillus as the cause, a chemotherapy had to be developed to treat it, rather than, say, a social revolution.&amp;quot;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14569&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea den 4 april 2011 kl. 11.29</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14569&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-04T11:29:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;tr style='vertical-align: top;'&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 4 april 2011 kl. 11.29&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;jordburkets &lt;/del&gt;politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör profiten. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;gift&lt;/del&gt;).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Ett kapitel behandlar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;jordbrukets &lt;/ins&gt;politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör profiten. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bekämpningsmedel.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Författarna hinner också bland annat gå igenom folkhälsoforskning -hur hälsa på arbetet och ohälsa utanför arbetet samverkar men trots det är utsatt för en konstlad uppdelning där hälsorisker direkt beroende av klasssamhället ses som universella och spekulera i hur de i en progressiv forskning (i &amp;quot;revolutinära&amp;quot; u-länder&lt;/ins&gt;) &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;vill överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardaglig kunskap, mellan vetenskapsmän och folket&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Kategori:Böcker]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Kategori:Biologi]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14568&amp;oldid=prev</id>
		<title>Linnea: Ny sida: 'The dialectical biologist' är skriven av biologerna Richard Levins och Richard Lewontin där de förespråkar en dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin där de är b...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.polkagris.nu/wikin/index.php?title=Levins_%26_Lewontin:_The_dialectical_biologist&amp;diff=14568&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2011-04-04T11:23:02Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: &amp;#039;The dialectical biologist&amp;#039; är skriven av biologerna &lt;a href=&quot;/wikin/index.php?title=Richard_Levins&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Richard Levins (sidan existerar inte)&quot;&gt;Richard Levins&lt;/a&gt; och &lt;a href=&quot;/wikin/index.php?title=Richard_Lewontin&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Richard Lewontin (sidan existerar inte)&quot;&gt;Richard Lewontin&lt;/a&gt; där de förespråkar en dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin där de är b...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;'The dialectical biologist' är skriven av biologerna [[Richard Levins]] och [[Richard Lewontin]] där de förespråkar en dialektiskt materialistisk angreppssett på biologin där de är bitskt kritiska mot förenklande antaganden och uppdelningar inom biologin. De ser sig också som anti-kapitalister, om än i en socialistisk statsvänlig tradition. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De påpekar ur man inte kan enkelt kan dela upp organismen som resultat av miljö påverkan å ena sidan och gener å andra sidan utan att den är produkten av samverkan (dialektiken) mellan miljön och generna. Gener är inte en simpel ritning för organismen utan dess uttryck beror på organismen själv och dess omgivning. Både miljön och gener är i sin tur resultatet av samverkan där organismens miljö beror av omgivningen (dess interaktioner med andra föränderliga organismer och en föränderlig miljö) som också organismen delvis själv kan välja (rörlighet, frön etc). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett roligt kapitel utgörs av en artikel av [[Isadore Nabi]] samt korrespondens mellan olika forskare i tidskriften Nature angående Nabis existens. Artikeln gör på ett ralijant sätt narr av hur vetenskapsmän använder statistik och experiment som sådana för att dra ogrundade eller meningslösa slutsatser om naturen. Isadore Nabi verkar vara ett kollektivt projekt som de båda författarna tillsammans med två andra erkända forskare använder för att kritisera, och driva med, delar av det rådande vetenskapliga etablissemanget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken tredje del behandlar den biologiska forskningens inordning i det kapitalistiska systemet. Forskning är en ren investering som ska ge avkastning i form av direkt (privat forskning) eller indirekt (statliga unviersitet etc) profit. Forskarnas arbetsområde styckas sönder i allt högre utsträckning, allt fler forskare blir ersättningsbara och förlorar inte bara kontroll över inriktningen på forskningen utan får också allt mindre kontroll över sin dagliga aktivitet (Chapter 8. The Commodification of Science). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett kapitel behandlar jordburkets politiska ekonomi och forskningens roll i det. Småbonden blir bara ett steg i en kedja där matvaror och foder produceras medan de stora kemi och frö företagen gör profiten. Kapitalinsatsen (och överföringen av frukterna av böndernas - och jordbruksproletariatets - arbete till industrin) har ökat kontinuerligt från jordbruksmaskinerna vid mitten av 1800-talet över traktorn under 1900-talets första hälft till efterkrigstidens kemiska insatser (näring + gift).&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Linnea</name></author>	</entry>

	</feed>