London, Jack: Martin Eden - Versionshistorik

Linnea den 23 februari 2016 kl. 11.35

2016-02-23T11:35:09Z

Linnea den 7 januari 2013 kl. 19.25

2013-01-07T19:25:28Z

Linnea: /* Övrigt */

2013-01-07T19:20:19Z

‎Övrigt

Linnea den 31 december 2012 kl. 19.24

2012-12-31T19:24:50Z

Linnea: /* Citat från boken */

2012-12-30T14:52:29Z

‎Citat från boken

Linnea: /* Citat från boken */

2012-12-30T14:52:17Z

‎Citat från boken

Linnea: /* Citat från boken */

2012-12-30T14:51:55Z

‎Citat från boken

Linnea: /* Citat från boken */

2012-12-30T14:51:37Z

‎Citat från boken

Linnea den 30 december 2012 kl. 14.42

2012-12-30T14:42:08Z

Linnea: /* Övrigt */

2012-12-30T14:40:34Z

‎Övrigt

← Äldre version		Versionen från 23 februari 2016 kl. 11.35
Rad 65:		Rad 65:
	[[Kategori:Bildning]]		[[Kategori:Bildning]]
	[[Kategori:Författariarbete]]		[[Kategori:Författariarbete]]
		+	[[Kategori:Librivox]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:London, Jack Martin Eden.jpg|frame|right]]Roman av [[Jack London]]. Berättelsen utspelar sig runt San Fransisco under början av 1900-talet. Den unga starka sjömannen Martin Eden hamnar av en slump på en herrskapsmiddag där han förälskar sig i både bildning och husets dotter Ruth. Han ser upp till den kultiverade borgliga kulturen och deras kunskaper, samtidigt som han försöker vinna Ruths hjärta. Att vinna bildning och borgarnas kultur blir mål i sig och ett sätt att nå Ruth.
-Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (på nåt sätt via libertianen [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna men (imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.
+Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (på nåt sätt via libertianen [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna (men imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.
-Martin skriver och skickar tröstlöst artiklar, berättelser och dikter till tidningarna. Han refuseras ständigt men får då och då någon slant för en text. Det håller honom över ytan. Samtidigt har Ruth förälskat sig i honom, de förlovas mot hennes föräldrars vilja men med deras vetskap och hopp om ett snart slut. Ruth vill att Martin ska sluta skriva och ta en plats vid hennes fars företag. Martin vägrar denna livfientliga väg och fortsätter traggla. När Martin efter en livlig diskussion på ett socialistmöte hamnar i tidningen som en av de stora röda fienderna till landet (och för att efteråt ha smiskat journalisten för att denna ljugit...) bryter Ruth förlovningen.
+Martin skriver och skickar tröstlöst artiklar, berättelser och dikter till tidningarna. Han refuseras ständigt men får då och då någon slant för en text. Det håller honom över ytan. Samtidigt har Ruth förälskat sig i honom, de förlovas mot hennes föräldrars vilja men med deras vetskap och hopp om ett snart slut. Ruth vill att Martin ska sluta skriva och ta en plats vid hennes fars företag. Martin vägrar denna livsfientliga väg och fortsätter traggla. När Martin efter en livlig diskussion på ett socialistmöte hamnar i tidningen som en av de stora röda fienderna till landet (och för att efteråt ha smiskat journalisten för att denna ljugit...) bryter Ruth förlovningen.
-Men då kommer framgången. En av Martins böcker publiceras och blir en publiksucce. Tidningarna skriker efter allt han skrivit. Pengar och berömmelse ramlar på honom. Han delar pengar generöst med vänner och familj. Men från att ha svultit blir han nu ideligen bjuden på middagar, herrskap som inte kändes vid honom tidigare vill nu vara hans vän. Och allt för texter han skrivit då de inte ville veta av honom, Han spyr på alltihop. Tillsist kommer även Ruth tillbaka, men Martin vill inte längre ha henne. Han känner sig hemlös, hans pengar och bildning har tagit honom från gemenskapen i sin klass och borgarna avskyr han. Han känner sig slut.
+Men då kommer framgången. En av Martins böcker publiceras och blir en publiksuccé. Tidningarna skriker efter allt han skrivit. Pengar och berömmelse ramlar på honom. Han delar pengar generöst med vänner och familj. Men från att ha svultit blir han nu ideligen bjuden på middagar, herrskap som inte kändes vid honom tidigare vill nu vara hans vän. Och allt för texter han skrivit då de inte ville veta av honom. Han spyr på alltihop. Tillsist kommer även Ruth tillbaka, men Martin vill inte längre ha henne. Han känner sig hemlös, hans pengar och bildning har tagit honom från gemenskapen i sin klass och borgarna avskyr han. Han känner sig slut.

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 == Övrigt ==
-Berättelsen ska innehålla självbiografiskt material. Även Jack London kom från en proletär bakgrund och blev jävligt trött på borgarna och framgången. Ruth i berättelsen ska bygga på författarens egen försa kärlek - Mabel Applegarth.
+Berättelsen ska innehålla självbiografiskt material. Även Jack London kom från en proletär bakgrund och blev jävligt trött på borgarna och framgången. Ruth i berättelsen ska bygga på författarens egen första kärlek - Mabel Applegarth.
 '''Kapitel 7''' kan vara lärorikt för strebrar som mästrar andra personer i hur det engelska språket ska talas.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:London, Jack Martin Eden.jpg|frame|right]]Roman av [[Jack London]]. Berättelsen utspelar sig runt San Fransisco under början av 1900-talet. Den unga starka sjömannen Martin Eden hamnar av en slump på en herrskapsmiddag där han förälskar sig i både bildning och husets dotter Ruth. Han ser upp till den kultiverade borgliga kulturen och deras kunskaper, samtidigt som han försöker vinna Ruths hjärta. Att vinna bildning och borgarnas kultur blir mål i sig och ett sätt att nå Ruth.
-Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (via galten [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna men (imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.
+Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (på nåt sätt via libertianen [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna men (imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.
 Martin skriver och skickar tröstlöst artiklar, berättelser och dikter till tidningarna. Han refuseras ständigt men får då och då någon slant för en text. Det håller honom över ytan. Samtidigt har Ruth förälskat sig i honom, de förlovas mot hennes föräldrars vilja men med deras vetskap och hopp om ett snart slut. Ruth vill att Martin ska sluta skriva och ta en plats vid hennes fars företag. Martin vägrar denna livfientliga väg och fortsätter traggla. När Martin efter en livlig diskussion på ett socialistmöte hamnar i tidningen som en av de stora röda fienderna till landet (och för att efteråt ha smiskat journalisten för att denna ljugit...) bryter Ruth förlovningen.

@@ Rad 21: / Rad 21: @@
 == Citat från boken ==
-'''Om universitetet'':
+'''Om universitetet''':
 ''No; the science professors should live.  They’re really great.  But it would be a good deed to break the heads of nine-tenths of the English professors — little, microscopic-minded parrots!''

← Äldre version		Versionen från 30 december 2012 kl. 14.52
Rad 21:		Rad 21:

	== Citat från boken ==		== Citat från boken ==
		+	'''Om universitetet'':
	''No; the science professors should live. They’re really great. But it would be a good deed to break the heads of nine-tenths of the English professors — little, microscopic-minded parrots!''		''No; the science professors should live. They’re really great. But it would be a good deed to break the heads of nine-tenths of the English professors — little, microscopic-minded parrots!''

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 == Citat från boken ==
 *''No; the science professors should live.  They’re really great.  But it would be a good deed to break the heads of nine-tenths of the English professors — little, microscopic-minded parrots!''
 [[Kategori:Böcker]]

← Äldre version		Versionen från 30 december 2012 kl. 14.42
Rad 1:		Rad 1:
−	Roman av [[Jack London]]. Berättelsen utspelar sig runt San Fransisco under början av 1900-talet. Den unga starka sjömannen Martin Eden hamnar av en slump på en herrskapsmiddag där han förälskar sig i både bildning och husets dotter Ruth. Han ser upp till den kultiverade borgliga kulturen och deras kunskaper, samtidigt som han försöker vinna Ruths hjärta. Att vinna bildning och borgarnas kultur blir mål i sig och ett sätt att nå Ruth.	+	[[Bild:London, Jack Martin Eden.jpg\|frame\|right]]Roman av [[Jack London]]. Berättelsen utspelar sig runt San Fransisco under början av 1900-talet. Den unga starka sjömannen Martin Eden hamnar av en slump på en herrskapsmiddag där han förälskar sig i både bildning och husets dotter Ruth. Han ser upp till den kultiverade borgliga kulturen och deras kunskaper, samtidigt som han försöker vinna Ruths hjärta. Att vinna bildning och borgarnas kultur blir mål i sig och ett sätt att nå Ruth.

	Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (via galten [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna men (imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.		Med outtröttliga ansträgningar slänger han sig in i sitt personliga bildningsarbete. Han utser Ruth till sin guide och tvingar sig egenom grammatiska övningar i engelska och sniffar nästan på latin innan han upptäcker biologin och den materialistiska vetenskapen (via galten [[Herbert Spencer]]). Samtidigt som han börjar se fläckar och hål i den borgliga bildningen börjar han skriva och drömma om att kunna leva som författare. Ju mer han lär sig och utvecklas desto mer ser han hur ihåligt det borgliga vetandet är. Han kombinerar sina erfarenheter av arbete och liv och sin bokliga kunskap med en styrkans filosofi. Han tror på sig själv, kallar sig individualist, föraktar borgarna, står emot socialisterna men (imponeras av deras kunskaper). Han hankar sig fram först via att knoga till sjöss, sliter ett tag vid en tvätt men kommer sedan fram till att för att få tid att skriva måste han kunna leva på det han skriver.

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 Berättelsen ska innehålla självbiografiskt material. Även Jack London kom från en proletär bakgrund och blev jävligt trött på borgarna och framgången. Ruth i berättelsen ska bygga på författarens egen försa kärlek - Mabel Applegarth.
-Kapitel 7 kan vara lärorikt för strebrar som mästrar andra personer i hur det engelska språket ska talas.
+'''Kapitel 7''' kan vara lärorikt för strebrar som mästrar andra personer i hur det engelska språket ska talas.
 Boken finns i sin helhet [http://www.gutenberg.org/files/1056/1056-h/1056-h.htm här].