Nils Parling - Versionshistorik

Kurtake den 1 april 2013 kl. 10.57

2013-04-01T10:57:10Z

Kurtake: /* Romaner */

2011-12-23T14:35:13Z

‎Romaner

Linnea: /* Romaner */

2010-12-31T10:40:53Z

‎Romaner

Kurtake den 21 oktober 2010 kl. 08.37

2010-10-21T08:37:17Z

Kurtake: /* Romaner */

2010-10-21T08:08:09Z

‎Romaner

Kurtake: Man förstår ju inte vad den dära referensen pekar mot om man tar bort noten där uppe. Det är ju det skrivna där uppe som är taget från artikeln. Inte hela klabbet.

2010-09-23T21:24:11Z

Man förstår ju inte vad den dära referensen pekar mot om man tar bort noten där uppe. Det är ju det skrivna där uppe som är taget från artikeln. Inte hela klabbet.

Alven den 23 september 2010 kl. 17.43

2010-09-23T17:43:40Z

Kurtake den 19 september 2010 kl. 11.23

2010-09-19T11:23:05Z

Kurtake: /* Romaner */

2010-08-11T17:56:25Z

‎Romaner

Kurtake den 9 juni 2009 kl. 22.07

2009-06-09T22:07:12Z

@@ Rad 123: / Rad 123: @@
 <references/>
-[[Kategori:Arbetarförfattare]]
+[[Kategori:Arbetarförfattare|Parling, Nils]]
-[[Kategori:Svenska socialister]]
+[[Kategori:Svenska socialister|Parling, Nils]]

@@ Rad 44: / Rad 44: @@
 *Präglingen, 1989
 *[[Parling, Nils: Narkos|Narkos]], 1989
-*Torksommar, 1990
+*[[Parling, Nils: Torksommar|Torksommar]], 1990
 *Svalorna har inte flyttat, 1990
 *Vad dig i handom gives, 1992

@@ Rad 43: / Rad 43: @@
 *[[Parling, Nils: Fjällbruden|Fjällbruden]], 1987
 *Präglingen, 1989
-*Narkos, 1989
+*[[Parling, Nils: Narkos|Narkos]], 1989
 *Torksommar, 1990
 *Svalorna har inte flyttat, 1990

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 Under sin tid som författare bodde Parling i Silverhöjden, söder om Grängesberg, i ett hus vid stranden av Södra Hörken. Han hade en diktarstuga där, och trots sjukdom och svår värk i rygg och händer, var han oerhört produktiv och disciplinerad. (Så till den grad faktiskt att man vid mitten av sjuttiotalet väckte tanken att signaturen Parling skulle vara ett täcknamn för en författarverkstad.) Klockan sex på morgonen styrde han stegen till stugan, som till vilket kroppsarbete som helst. Parling fick många priser, och han var mycket populär. Normalutgåvan för hans böcker var 3.000, men enskilda titlar kunde via bokklubbar komma upp i 80.000 exemplar.
-Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i ''[[Parling, Nils: Motorsågen|Motorsågen]]'' och uppföljaren ''Fällan''. Fattigtorparnas i ''I nöd och lusta''. De finska invandrarnas i ''[[Parling, Nils: Av mjölk och honung|Av mjölk och honung]]''. Hemmansägarnas mot bolagen i ''Hård höst''. Spanska arbetares under Franco-tiden i ''[[Parling, Nils: Kringränd|Kringränd]]'' och ''[[Parling, Nils: Eldtecknet|Eldtecknet]]''. Proletariatet skildras också i de båda självbiografiska romanerna ''Brödlösans barn'' och ''Vad dig i handom gives''. ''[[Parling, Nils: Sodom|Sodom]]'' handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och ''Korset'' – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.
+Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i ''[[Parling, Nils: Motorsågen|Motorsågen]]'' och uppföljaren ''Fällan''. Fattigtorparnas i ''I nöd och lusta''. De finska invandrarnas i ''[[Parling, Nils: Av mjölk och honung|Av mjölk och honung]]''. Hemmansägarnas mot bolagen i ''[[Parling, Nils: Hård höst|Hård höst]]''. Spanska arbetares under Franco-tiden i ''[[Parling, Nils: Kringränd|Kringränd]]'' och ''[[Parling, Nils: Eldtecknet|Eldtecknet]]''. Proletariatet skildras också i de båda självbiografiska romanerna ''Brödlösans barn'' och ''Vad dig i handom gives''. ''[[Parling, Nils: Sodom|Sodom]]'' handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och ''Korset'' – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.
 Parling skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada – exempelvis ''[[Parling, Nils: Finnbastu|Finnbastu]]'', ''Storfågelslek'', ''Älgmark'' och ''Grizzlyland''. Han skrev dikter som han ibland tonsatte själv – mest kända är väl ''Finnbäcks-Lars visor'' – och ett flertal samlingar kom ut. Och han skrev sagor och ungdomsböcker och ett par bygdespel, Finnmarksspelet och Finnstigen.

@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 *Blott en afton, 1981
 *Brödlösans barn, 1982
-*Fjällbruden, 1987
+*[[Parling, Nils: Fjällbruden|Fjällbruden]], 1987
 *Präglingen, 1989
 *Narkos, 1989

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 Sedan många år var Nils Parling bosatt i Silverhöjden mellan Ludvika och Kopparberg tills sin död 15 januari. Han var Dan Andersson Sällskapets äldsta hedersledamot.
-Nils Parling avled i januari 2002.
+Nils Parling avled i januari 2002.<ref>Skrivet av Tommy Danielsson och hämtat ifrån http://www.litteraturberget.se/page.cgi?action=view&ID=1135</ref>
 ==Romaner==
@@ Rad 120: / Rad 120: @@
 *Wahlén, I, ''Diktaren från Silverhöjden'', Växjöbladet 23.5 1966
-==Referenser==
+==Noter==
-*Skrivet av Tommy Danielsson och hämtat ifrån [http://www.litteraturberget.se/page.cgi?action=view&ID=1135 Litteraturberget]
+<references/>
 [[Kategori:Arbetarförfattare]]
 [[Kategori:Svenska socialister]]

← Äldre version		Versionen från 19 september 2010 kl. 11.23
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Nilsparling.jpg‎\|right]] '''Nils Parling''' föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken. Fadern var finnättling och moderns släkt valloner. Så småningom bestod syskonskaran av åtta barn, och fadern – liksom farfadern som också bodde i torpet – arbetade i hyttan på Strömsdals bruk. 1918 flyttade familjen ner till ett parhus i Strömsdal, och även modern fick nu genom sömnad bidra till uppehället. Och värre skulle det bli eftersom fadern dog redan 1926.	+	[[Bild:Nilsparling.jpg‎\|right\|frame]] '''Nils Parling''' föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken. Fadern var finnättling och moderns släkt valloner. Så småningom bestod syskonskaran av åtta barn, och fadern – liksom farfadern som också bodde i torpet – arbetade i hyttan på Strömsdals bruk. 1918 flyttade familjen ner till ett parhus i Strömsdal, och även modern fick nu genom sömnad bidra till uppehället. Och värre skulle det bli eftersom fadern dog redan 1926.

	Framför allt farfadern var en inbiten läsare, och därför blev Nils tidigt inspirerad till skrivande, men efter de sex åren i folkskolan var det obönhörligen dags för arbete i skogen, den fasta försörjningsbasen ända till romandebuten. Men Parling prövade också många andra jobb under den här perioden. På vägarbeten och banarbeten, som lantbrevbärare och nasare och stabbläggare, något år på ammunitionsfabriken i Karlskoga – som han lämnade efter explosionsolyckan 1940 – och 1947 en sommar som giftkokare på ASEA i Ludvika.		Framför allt farfadern var en inbiten läsare, och därför blev Nils tidigt inspirerad till skrivande, men efter de sex åren i folkskolan var det obönhörligen dags för arbete i skogen, den fasta försörjningsbasen ända till romandebuten. Men Parling prövade också många andra jobb under den här perioden. På vägarbeten och banarbeten, som lantbrevbärare och nasare och stabbläggare, något år på ammunitionsfabriken i Karlskoga – som han lämnade efter explosionsolyckan 1940 – och 1947 en sommar som giftkokare på ASEA i Ludvika.

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 *Fällan, 1973
 *[[Parling, Nils: Eldtecknet|Eldtecknet]], 1974
-*Trälupproret, 1974
+*[[Parling, Nils: Trälupproret|Trälupproret]], 1974
 *Guldlövet, 1975
 | valign="top" width="50%" |

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Under sin tid som författare bodde Parling i Silverhöjden, söder om Grängesberg, i ett hus vid stranden av Södra Hörken. Han hade en diktarstuga där, och trots sjukdom och svår värk i rygg och händer, var han oerhört produktiv och disciplinerad. (Så till den grad faktiskt att man vid mitten av sjuttiotalet väckte tanken att signaturen Parling skulle vara ett täcknamn för en författarverkstad.) Klockan sex på morgonen styrde han stegen till stugan, som till vilket kroppsarbete som helst. Parling fick många priser, och han var mycket populär. Normalutgåvan för hans böcker var 3.000, men enskilda titlar kunde via bokklubbar komma upp i 80.000 exemplar.
-Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i [[Parling, Nils: Motorsågen|Motorsågen]] och uppföljaren Fällan. Fattigtorparnas i I nöd och lusta. De finska invandrarnas i [[Parling, Nils: Av mjölk och honung|Av mjölk och honung]]. Hemmansägarnas mot bolagen i Hård höst. Spanska arbetares under Franco-tiden i [[Parling, Nils: Kringränd|Kringränd]] och [[Parling, Nils: Eldtecknet|Eldtecknet]]. [[Proletariatet]] skildras också i de båda självbiografiska romanerna Brödlösans barn och Vad dig i handom gives. [[Parling, Nils: Sodom|Sodom]] handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och Korset – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.
+Nils Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Skogsarbetarnas i ''[[Parling, Nils: Motorsågen|Motorsågen]]'' och uppföljaren ''Fällan''. Fattigtorparnas i ''I nöd och lusta''. De finska invandrarnas i ''[[Parling, Nils: Av mjölk och honung|Av mjölk och honung]]''. Hemmansägarnas mot bolagen i ''Hård höst''. Spanska arbetares under Franco-tiden i ''[[Parling, Nils: Kringränd|Kringränd]]'' och ''[[Parling, Nils: Eldtecknet|Eldtecknet]]''. Proletariatet skildras också i de båda självbiografiska romanerna ''Brödlösans barn'' och ''Vad dig i handom gives''. ''[[Parling, Nils: Sodom|Sodom]]'' handlar om en dynamitfabrik som exploderar, och ''Korset'' – som predikar mot våld och förstörelse – om överlevande efter tredje världskriget. Bara för att ta några exempel.
-Parling skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada – exempelvis [[Parling, Nils: Finnbastu|Finnbastu]], Storfågelslek, Älgmark och Grizzlyland. Han skrev dikter som han ibland tonsatte själv – mest kända är väl Finnbäcks-Lars visor – och ett flertal samlingar kom ut. Och han skrev sagor och ungdomsböcker och ett par bygdespel, Finnmarksspelet och Finnstigen.
+Parling skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada – exempelvis ''[[Parling, Nils: Finnbastu|Finnbastu]]'', ''Storfågelslek'', ''Älgmark'' och ''Grizzlyland''. Han skrev dikter som han ibland tonsatte själv – mest kända är väl ''Finnbäcks-Lars visor'' – och ett flertal samlingar kom ut. Och han skrev sagor och ungdomsböcker och ett par bygdespel, Finnmarksspelet och Finnstigen.
 Flera av Nils Parlings alster har filmatiserats, bland annat av [[Sveriges Televison]], och han har hedrats med en rad utmärkelser. För några årsedan överraskades han med ett stipendium av [[Svenska Akademien]] för sitt långa och omfattande författarskap.