Norbergsstrejken 1891-92 - Versionshistorik

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 18.09

2011-01-07T18:09:42Z

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 18.08

2011-01-07T18:08:09Z

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 18.03

2011-01-07T18:03:19Z

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 17.49

2011-01-07T17:49:00Z

Kurtake: /* Makten över avskedande och anställande */

2011-01-07T16:37:19Z

‎Makten över avskedande och anställande

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 15.37

2011-01-07T15:37:33Z

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 15.30

2011-01-07T15:30:48Z

Visa ändringar

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 15.22

2011-01-07T15:22:10Z

Visa ändringar

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 14.07

2011-01-07T14:07:00Z

Kurtake den 7 januari 2011 kl. 13.18

2011-01-07T13:18:57Z

@@ Rad 215: / Rad 215: @@
 Kvarnström som nu frigivits reste över hela landet och agiterade för socialismen samtidigt
 som han samlade in pengar. Under vintern gjorde han en resa till södra Sverige och besökte
-tillsammans med Axel Danielsson Köpenhamn.
+tillsammans med [[Axel Danielsson]] Köpenhamn.
 Det stöd som övriga arbetare gav till norbergsarbetarna visar att man fullt ut insåg att deras

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Norbergsstrejken''', egentligen en radda av strejker som följde tätt på varandra, bröt ut 1891 när gruvarbetarnas löner utan förvarning sänkts. Fackligt aktiva arbetare kickades, gruvarbetarfamiljer vräks, militär och snut inkallas. Striden gällde även rätten över avskedande och antagande av arbetare, och fackföreningen förklarade genast att strejken var en föreningsrättstrid, en strid om arbetarnas rätt att sammansluta sig. Under striden bildas [[Bergslagens Arbetsgivarorganisation]], föregångare till [[SAF]]. Med vräkningar, fängslande, [[strejkbrytare]], militär och sossepampar besegras arbetarna tillslut.
+'''Norbergsstrejken''', egentligen en radda av strejker som följde tätt på varandra, är den andra stora massstrejkrörelsen i svensk arbetarhistoria. Utöver löner så handlande den om makten över att avskeda och anställa.
 == Lönesänkningar i dyrtiden ger strejken==
@@ Rad 276: / Rad 286: @@
 samtliga fackföreningsledare fördrivits från Norberg låg det fackliga arbetet nere under
 närmare 15 år. Först 1905 lyckades gruvarbetarna bilda en ny fackförening.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - Sverige]]
 [[Kategori:Gruva]]

@@ Rad 276: / Rad 276: @@
 samtliga fackföreningsledare fördrivits från Norberg låg det fackliga arbetet nere under
 närmare 15 år. Först 1905 lyckades gruvarbetarna bilda en ny fackförening.
 [[Kategori:Arbetare i rörelse - Sverige]]
 [[Kategori:Gruva]]

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 rad strider i landet.
-== Lönesänkningar i dyrtiden ==
+== Lönesänkningar i dyrtiden ger strejken==
-I januari 1891 hade ägaren till Kallmorgruvan beslutat genomföra en retroaktiv lönesänkning. Arbetarna hade tidigare fått vidkännas liknande sänkningar men genom de stigande livsmedelspriserna blev denna särskilt svår och den 2 februari gick arbetarna i strejk. Redan på strejkens andra dag valdes borraren [[Gustav Kvarnström]] till strejkledare. Kvarnström var en av initiativtagarna till Sveriges första gruvarbetarfackförening som bildats i Norberg föregående år. Under de närmaste dagarna fördubblades nu föreningens medlemsantal.
+I januari 1891 hade ägaren till Kallmorgruvan beslutat genomföra en retroaktiv lönesänkning. Arbetarna hade tidigare fått vidkännas liknande sänkningar men genom de stigande livsmedelspriserna blev denna särskilt svår och den 2 februari gick arbetarna i strejk. Till saken hör att Norberg var ett av de starkaste socialist fästena utanför storstäderna vid den här tiden. [[August Palm]] hade varit där och agiterat året innan och en fackförening hade bildats. Redan på strejkens andra dag valdes borraren [[Gustav Kvarnström]] till strejkledare. Kvarnström var en av initiativtagarna till Sveriges första gruvarbetarfackförening som bildats i Norberg föregående år. Under de närmaste dagarna fördubblades nu föreningens medlemsantal.
 De strejkande bodde till stor del i undermåliga bostäder som ägdes av bolaget. För att tvinga de strejkande att återgå, hotade nu bolaget att vräka arbetarna. Huvudaktieägaren grosshandlare Bünsow tog initiativet till ett rättsligt förfarande men innan vräkningsdomarna avkunnats gick samtliga arbetare i Norberg i sympatistrejk.
@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 Vid Högfors bruk var förbittringen så stor att arbetarna hotade att lämna masugnen utan föregående nedblåsning, vilket skulle ha förstört ugnen. Bruksledningen rekvirerade militär och under hot från denna kunde nedblåsningen ske. För att hindra de strejkande att sätta sig i förbindelse med varandra spärrades vägarna av militär. I närheten av Högfors stoppades ett demonstrationståg av en grupp soldater med påsatta bajonetter. Eftersom gruvägarna inte hade väntat sig att strejken skulle få denna spridning och Kallmorgruvan var den mest lönsamma i trakten fann de snart för gott att slå till reträtt.
-== Förhandlingen, kompromiss och en halv seger ==
+=== Förhandlingen, kompromiss och en halv seger ===
 Kvarnström och de övriga fackföreningsledarna sammanträffade med bolagets representanter i Uppsala. Då gruvägarna fordrade att strejken skulle brytas innan de gjorde några eftergifter hänsköts avgörandet till ett allmänt strejkmöte. Mötet avvisade med 721 röster mot 35 bolagets krav och strejken fortsatte. Den 22 april meddelade Johannisbergsgruvans chef till landssekreterare Uddén att han önskade ‘en pluton infanteri för ca. 8 dagars tid i och för beredande av skydd åt en från främmande ort förväntad arbetsstyrka’. Beställningen behövde aldrig effektueras ty redan följande dag återupptogs arbetet.
@@ Rad 68: / Rad 68: @@
 kursiv av Branting.)</blockquote>
-== Arbetsköparna sluter sig samman ==
+=== Arbetsköparna sluter sig samman ===
 I detta avgörande läge hade arbetarna sålunda inget stöd att vänta från partiledningen. Deras motståndare hade däremot inte försummat möjligheterna att organisera en motattack. Redan i juli höll en rad av landets ledande kapitalister ett sammanträde i Stockholm. Där beslöt man att stödja Nordvall genom att köpa malm från hans övriga gruvor. Man beslöt att: förmedla sådana malmtransaktioner eller andra anordningar gruvintressenterna emellan, som kunde vara av behovet påkallade för åstadkommande av den bästa sammanslutning gentemot arbetarnas överdrivna fordringar.
@@ Rad 97: / Rad 97: @@
 principiell kamp där klass stod mot klass.
-== Strejkbrytarvärvning ==
+=== Strejkbrytarvärvning ===
 För att återuppta driften startade arbetsköparna i början av augusti en kampanj för att värva
 strejkbrytare. Då det blev bekant att Nordvall ämnade återuppta driften den 11 augusti med
@@ Rad 126: / Rad 126: @@
 Det råd att nedlägga striden som landshövdingen syftade på kom bl.a. från socialdemokratiska
-kretsstyrelsen och dess utsände F. O. Björkman. Björkman hade i mars 1886 sparkats från 37
+kretsstyrelsen och dess utsände [[F. O. Björkman]]. Björkman hade i mars 1886 sparkats från 37
 styrelsen i Stockholms järnarbetares fackförening då socialisterna ersatte den gamla
 borgerliga styrelsen. 1888 ingick han i stället i styrelsen för det nybildade Järn- och metallarbetarförbundet och var nu dess förste avlönade förtroendeman.
@@ Rad 143: / Rad 143: @@
 fatta något beslut.
-== Arbetarna går tillbaks i arbete ==
+=== Arbetarna går tillbaks i arbete ===
 Den 27 augusti återupptogs arbetet i Silvergruvan då arbetarna där inte ville kasta ut de övriga
 arbetarna i en konflikt som man inte stod eniga bakom. I den broschyr som gruvarbetarna
@@ Rad 171: / Rad 171: @@
 rättslösa.
-== Kontrakt under hot om svält ==
+=== Kontrakt under hot om svält ===
 Gruvägarna började nu med olika påtryckningar tvinga arbetarna att skriva under kontrakten.
 Fackföreningsordföranden Gustav Stäckig uppkallades till förvaltningens kontor och tillsades
@@ Rad 214: / Rad 214: @@
 Den skulle hålla uppsikt över strejkbrytare vilka straffades med ‘hederns förlust’. Vidare
 organiserades genom den centrala strejkkommittén en särskild kommitté för inköp av
-livsmedel och en annan för distributionen. De strejkande upprättade således själva en förvaltning med både rättsliga och ekonomiska befogenheter.
+livsmedel och en annan för distributionen. De strejkande upprättade således själva en förvaltning med både rättsliga och ekonomiska befogenheter. I detta arbete var arbetarhustrurna och övriga kvinnor drivande och gjorde en väldig insats.
 ===Vräkningar och förföljelse===
 Gruvägarna begärde genast vräkning av de arbetare som bodde i bolagens hus. Eftersom
@@ Rad 232: / Rad 233: @@
 Bergslagen med mellan 5 och 15 %. Det gjordes uppenbarligen för att undvika sympatistrejker i kampens avgörande skede.
-== Strejken krossas och militanterna straffas ==
+=== Strejken krossas och militanterna straffas ===
 De strejkande var nu utsvultna, kläderna hängde i trasor och barnen kunde inte gå ut då de
 saknade skor. Ett stort antal arbetare började lämna platsen. I juni hade omkring hälften av de
@@ Rad 272: / Rad 273: @@
 genom den lag som senare blev känd under namnet [[Åkarpslagen]].
 ----------------------
-Den långa striden inleddes i början av februari 1891. Lönesänkningarna annonserades med ett litet anslag vi gruvporten. Till saken hör att Norberg var ett av de starkaste socialist fästena utanför storstäderna vid den här tiden. [[August Palm]] hade varit där och agiterat året innan och en fackförening hade bildats. När strejken drog igång strömmade arbetarna till och föreningen fick på kort tid 500 medlemmar.
+Den långa striden inleddes i början av februari 1891. Lönesänkningarna annonserades med ett litet anslag vi gruvporten. Till saken hör att Norberg var ett av de starkaste socialistfästena utanför storstäderna vid den här tiden. [[August Palm]] hade varit där och agiterat året innan och en fackförening hade bildats. När strejken drog igång strömmade arbetarna till och föreningen fick på kort tid 500 medlemmar.
-Gruvbolaget hotade med vräkningar från sina bostäder och i samma veva dök [[Järn- och etallarbetarförbundet]]s förste avlönade ombudsman, [[Björkman]], upp. Han sa åt arbetarna att gå tillbaks i arbete och sluta bråka. Gruvarbetarna sket i honom och fortsatte strejken. Även Palm återvände till Norberg i mars. Han uppmanade istället arbetarna att fortsätta och skicka deligationer till andra gruvor, bruk och sågverk för att be om stöd. Vilket arbetarna så småningom gjorde efter ytterligare en månad då bolagets kallat in strejkbrytare. Nu omfattade strejken 1 500 man.
+Bolaget försöker värva [[strejkbrytare]] men lyckas inte särskilt bra. Men de strejkande går ändå tillbaks i arbete i slutet av augusti p.g.a av oenighet underblåst av splittringsverksamheten. För att få komma tillbaks vill bolaget tvinga arbetarna att skriva på nya slavliknande kontrakt. Många skriver på men i november finns det fortfarande 70-pers kvar som vägrar. Gruvbolagens handelsbodar får order om att inte sälja mat till dessa. Det tar nu återigen hus i helvete och man går ut i strejk igen. Man organiserar grupper som skall hålla koll på strejkbrytare och fixa och distribuera mat. Pålitligt folk skickas ut till övriga landet för att samla in pengar och berätta vad som händer.
 Inför vintern bildar arbetarna särskilda kommittéer för inköp och distribution av livsmedel. Pengar till de strejkande insamlas både i övriga Sverige och utomlands.

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 mindre än den ursprungliga.
-== Makten över avskedande och anställande ==
+== Den andra strejken; Makten över avskedande och anställande ==
 Gruvägarna var emellertid fast beslutna att visa att denna första eftergift inte innebar att man tänkte avstå från sitt envälde och snart gick de åter till offensiv. Den 11 juni avskedades 9 man vid Silvergruvan. De hade alla varit fackligt aktiva och hade arbetat i gruvan under lång tid. Deras kamrater krävde nu att ägaren disponent Nordvall skulle uppge skälen till avskedandena. Nordvall vägrade och menade att skälen till ett avskedande inte angick arbetarna. Som svar gick de avskedades kamrater i strejk och därmed hade den andra striden i Norberg brutit ut.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Norbergsstrejken''', egentligen en radda av strejker som följde tätt på varandra, bröt ut 1891 när gruvarbetarnas löner utan förvarning sänkts. Fackligt aktiva arbetare kickades, gruvarbetarfamiljer vräks, militär och snut inkallas. Striden gällde även rätten över avskedande och antagande av arbetare, och fackföreningen förklarade genast att strejken var en föreningsrättstrid, en strid om arbetarnas rätt att sammansluta sig. Under striden bildas [[Bergslagens Arbetsgivarorganisation]], föregångare till [[SAF]]. Med vräkningar, fängslande, strejkbrytare, militär och sossepampar besegras arbetarna tillslut.
-Den långa striden inleddes i början av februari 1891. Lönesänkningarna annonserades med ett litet anslag vi gruvporten. Till saken hör att Norberg var ett av de starkaste socialist fästena utanför storstäderna vid den här tiden. [[Palm]] hade varit där och agiterat året innan och en fackförening hade bildats. När strejken drog igång strömmade arbetarna till och föreningen fick på kort tid 500 medlemmar.
+Den långa striden inleddes i början av februari 1891. Lönesänkningarna annonserades med ett litet anslag vi gruvporten. Till saken hör att Norberg var ett av de starkaste socialist fästena utanför storstäderna vid den här tiden. [[August Palm]] hade varit där och agiterat året innan och en fackförening hade bildats. När strejken drog igång strömmade arbetarna till och föreningen fick på kort tid 500 medlemmar.
-Gruvbolaget hotade med vräkningar från sina bostäder och i samma veva dök järn- och Metallarbetarförbundets förste avlönade ombudsman, [[Björkman]]. Han sa åt arbetarna att gå tillbaks i arbete och sluta bråka. Gruvarbetarna sket i honom och fortsatte strejken.
+Gruvbolaget hotade med vräkningar från sina bostäder och i samma veva dök järn- och Metallarbetarförbundets förste avlönade ombudsman, [[Björkman]]. Han sa åt arbetarna att gå tillbaks i arbete och sluta bråka. Gruvarbetarna sket i honom och fortsatte strejken. Även Palm återvände till Norberg i mars. Han uppmanade istället arbetarna att fortsätta och skicka deligationer till andra gruvor, bruk och sågverk för att be om stöd. Vilket arbetarna så småningom gjorde efter ytterligare en månad då bolagets kallat in strejkbrytare. Nu omfattade strejken 1500 man.