Poznańrevolten - Versionshistorik

Kurtake den 18 februari 2012 kl. 13.38

2012-02-18T13:38:41Z

Kurtake: /* Källor */

2010-11-04T13:16:20Z

‎Källor

Kurtake den 23 mars 2010 kl. 21.07

2010-03-23T21:07:05Z

Kurtake den 23 mars 2010 kl. 21.05

2010-03-23T21:05:55Z

Kurtake den 23 mars 2010 kl. 20.58

2010-03-23T20:58:00Z

Kurtake den 23 mars 2010 kl. 11.30

2010-03-23T11:30:36Z

Kurtake den 23 mars 2010 kl. 09.54

2010-03-23T09:54:44Z

Kurtake: /* Se även */

2010-03-22T12:36:58Z

‎Se även

Kurtake den 22 mars 2010 kl. 12.36

2010-03-22T12:36:41Z

Kurtake den 8 mars 2010 kl. 13.57

2010-03-08T13:57:54Z

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Resning i full skala ==
-[[Bild:Poznan-revolten4.gif|frame|right|Folk klänger på en av de beslagtagna tankens]]Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 700 arbetare arresterades. De flesta som arresteras misshandlas, förhörs, förnedras och behandlas allmänt brutalt. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
+[[Bild:Poznan-revolten4.gif|frame|right|Folk klänger på en av de beslagtagna tanksen]]Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 700 arbetare arresterades. De flesta som arresteras misshandlas, förhörs, förnedras och behandlas allmänt brutalt. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
 == Skakad byråkrati ==

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 * [[Anderson, Andy: Ungern 56 - Den beväpnade sanningen]] kapitlet "det polska utbrottet" på sida 22.
 * [http://libcom.org/library/poznan-1956-radom-1976 Poznan 1956 and Radom 1976] - libcom
-* [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%C3%A5skrifter-och-b%C3%B6cker/F%C3%B6rfattare/Nilsson,-Ingemar-E/Arbetarr%C3%A5den-i-Polen-och-Ungern Arbetarråden i Polen och Ungern] av Ingemar E. Nilsson på sac.se
+* [[Nilsson, Ingemar E: Arbetarråden i Polen och Ungern|Arbetarråden i Polen och Ungern]] av [[Ingemar E. Nilsson]] som finns att läsa i sin helhet på [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%C3%A5skrifter-och-b%C3%B6cker/F%C3%B6rfattare/Nilsson,-Ingemar-E/Arbetarr%C3%A5den-i-Polen-och-Ungern sac.se]
 * [[Harman, Chris: Class Struggles in Eastern Europe, 1945-1983]]

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Efter Poznan tilltog kravet på förändring. Den hårt skakade ledningen försökte utarbeta en ny politik – en ”[[Polsk vår i Oktober|polsk väg till socialismen]]”. En del anti-stalinister tilldelades poster inom partiet. [[Gomulka]], utesluten och fängslad 1951 och i husarrest sedan 1954, återbördades till partiets gemenskap. Han fick motta ett skinande nytt medlemskort.
-[[Bild:Poznan-revolten2.gif|frame|right|Unga arbetare med en nerblodad fana]]I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas och alla arresterade personer, utom dem som åtalas för mord eller stöld, skulle friges.
+I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas och alla arresterade personer, utom dem som åtalas för mord eller stöld, skulle friges.
 I samband med Poznan-revolten och de efterföljande strejkerna på flera olika håll i landet bildades [[Rådrörelsen i Polen|arbetarråd i fabrikerna]]. Upproret skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956|rådsrevolutionen i ungern]].
 == Se även ==
 * [[Upproret i Plzeň (1953)]]
 * [[Upproret i Östtyskland 1953]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Poznan-revolten.gif|frame|right|Befolkningen fraterniserar med soldaterna.]][[Bild:Poznan-revolten2.gif|frame|right|Unga arbetare med en nerblodad fana]]
+[[Bild:Poznan-revolten.gif|frame|right|Befolkningen fraterniserar med soldaterna.]]
 '''Poznańrevolten''', på polska ''Poznański Czerwiec'' (juniresningen),  hade sin upprinnelse den 26 juni 1956 då arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken (lokomotivfabrik) i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer. Men det som verkligen fick ledningen att baxna var när dessa "vanliga arbetare" kritiserade det sätt fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i de olika verkstäderna. Att ifrågasätta ledningens ofelbarhet beträffande dess beslut om vad arbetarna hade att göra och att sedan kräva en omorganisering av produktionen på verkstadsgolvet var att hota att undergräva hela systemet. Företagsledningarna försvann dock inte genom taket. De gjorde vad deras kollegor i väst skulle ha gjort: de tillämpade en förhalningstaktik och kallade det "förhandlingar". Dessa drog ut på tiden utan att några resultat kunde skönjas.
@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 == Resning i full skala ==
-Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 700 arbetare arresterades. De flesta som arresteras misshandlas, förhörs, förnedras och behandlas allmänt brutalt. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
+[[Bild:Poznan-revolten4.gif|frame|right|Folk klänger på en av de beslagtagna tankens]]Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 700 arbetare arresterades. De flesta som arresteras misshandlas, förhörs, förnedras och behandlas allmänt brutalt. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
 == Skakad byråkrati ==
@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 Efter Poznan tilltog kravet på förändring. Den hårt skakade ledningen försökte utarbeta en ny politik – en ”[[Polsk vår i Oktober|polsk väg till socialismen]]”. En del anti-stalinister tilldelades poster inom partiet. [[Gomulka]], utesluten och fängslad 1951 och i husarrest sedan 1954, återbördades till partiets gemenskap. Han fick motta ett skinande nytt medlemskort.
-I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas och alla arresterade personer, utom dem som åtalas för mord eller stöld, skulle friges.
+[[Bild:Poznan-revolten2.gif|frame|right|Unga arbetare med en nerblodad fana]]I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas och alla arresterade personer, utom dem som åtalas för mord eller stöld, skulle friges.
 I samband med Poznan-revolten och de efterföljande strejkerna på flera olika håll i landet bildades [[Rådrörelsen i Polen|arbetarråd i fabrikerna]]. Upproret skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956|rådsrevolutionen i ungern]].

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Poznan-revolten.gif|frame|right|Befolkningen fraterniserar med soldaterna.]][[Bild:Poznan-revolten2.gif|frame|right|Unga arbetare med en nerblodad fana]]
 '''Poznańrevolten''', på polska ''Poznański Czerwiec'' (juniresningen),  hade sin upprinnelse den 26 juni 1956 då arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken (lokomotivfabrik) i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer. Men det som verkligen fick ledningen att baxna var när dessa "vanliga arbetare" kritiserade det sätt fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i de olika verkstäderna. Att ifrågasätta ledningens ofelbarhet beträffande dess beslut om vad arbetarna hade att göra och att sedan kräva en omorganisering av produktionen på verkstadsgolvet var att hota att undergräva hela systemet. Företagsledningarna försvann dock inte genom taket. De gjorde vad deras kollegor i väst skulle ha gjort: de tillämpade en förhalningstaktik och kallade det "förhandlingar". Dessa drog ut på tiden utan att några resultat kunde skönjas.
-När arbetarnas inte fick sina krav igenom gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!".
+När arbetarnas inte fick sina krav igenom går de ut i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetare i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde bland annat; "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!".
 == Resning i full skala ==
-Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 300 arbetare arresterades. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
+Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 700 arbetare arresterades. De flesta som arresteras misshandlas, förhörs, förnedras och behandlas allmänt brutalt. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
 == Skakad byråkrati ==

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 Efter Poznan tilltog kravet på förändring. Den hårt skakade ledningen försökte utarbeta en ny politik – en ”[[Polsk vår i Oktober|polsk väg till socialismen]]”. En del anti-stalinister tilldelades poster inom partiet. [[Gomulka]], utesluten och fängslad 1951 och i husarrest sedan 1954, återbördades till partiets gemenskap. Han fick motta ett skinande nytt medlemskort.
-I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas.
+I slutet av september började de första rättegångarna.  Folk anklagades för ”anti-socialistisk” verksamhet under Poznan-upploppen. Rättegångarna var mindre farsartade än de som förekommit före Poznan-dagarna. Försvaret gavs viss frihet. Domarna var relativt milda. I oktober 1956 tillkännagav regeringen att alla övriga förestående rättegångar skulle uppskjutas och alla arresterade personer, utom dem som åtalas för mord eller stöld, skulle friges.
-Händelserna i Poznan skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956|rådsrevolutionen i ungern]].
+I samband med Poznan-revolten och de efterföljande strejkerna på flera olika håll i landet bildades [[Rådrörelsen i Polen|arbetarråd i fabrikerna]]. Upproret skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956|rådsrevolutionen i ungern]].
 == Se även ==
@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 * [[Upproret i Östtyskland 1953]]
 * [[Rådsrevolutionen i Ungern 1956]]
-* [[Sovjetimperialismen]]
+* [[Sovjetimperialismen i Östeuropa]]
 == Källor ==

← Äldre version		Versionen från 22 mars 2010 kl. 12.36
Rad 14:		Rad 14:

	Händelserna i Poznan skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956\|rådsrevolutionen i ungern]].		Händelserna i Poznan skakade hela östblocket och var en del i den massiva sociala jäsning som samma år exploderade i [[rådsrevolutionen i Ungern 1956\|rådsrevolutionen i ungern]].
		+
		+	== Se även ==
		+	* [[Upproret i Plzeň (1953)]]
		+	* [[Upproret i Östtyskland 1953]]
		+	* [[rådsrevolutionen i Ungern 1956]]
		+	* [[Sovjetimperialismen]]

	== Källor ==		== Källor ==

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2010 kl. 13.57
Rad 2:		Rad 2:
	'''Poznańrevolten''', på polska ''Poznański Czerwiec'' (juniresningen), hade sin upprinnelse den 26 juni 1956 då arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken (lokomotivfabrik) i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer, men kritiserade också det sätt varpå fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i verkstäderna. När deras krav avvisades gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!".		'''Poznańrevolten''', på polska ''Poznański Czerwiec'' (juniresningen), hade sin upprinnelse den 26 juni 1956 då arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken (lokomotivfabrik) i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer, men kritiserade också det sätt varpå fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i verkstäderna. När deras krav avvisades gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!".

		+	== Resning i full skala ==
	Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 300 arbetare arresterades. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.		Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Ryska trupper och stridsvagnar omringade staden, men ryckte inte in. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. Ledningen vid Zispo-fabriken hade fått sin ”rätt” att leda och fördela arbetet inskriven i blod. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 300 arbetare arresterades. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.