Spanska revolutionen - Versionshistorik

Kurtake den 22 januari 2023 kl. 11.32

2023-01-22T11:32:51Z

Kurtake: /* De första månaderna */

2023-01-22T11:03:14Z

‎De första månaderna

Kurtake den 22 januari 2023 kl. 11.02

2023-01-22T11:02:30Z

Kurtake: /* Litteratur */

2023-01-22T10:55:41Z

‎Litteratur

Kurtake: /* Litteratur */

2023-01-22T10:55:16Z

‎Litteratur

Kurtake: /* Litteratur */

2023-01-22T10:54:48Z

‎Litteratur

Alven: stöld stöld stöld stöld

2010-02-18T21:51:56Z

stöld stöld stöld stöld

Alven: /* Övrigt */

2010-01-24T10:42:38Z

‎Övrigt

Kurtake: /* Litteratur */

2008-09-16T15:17:33Z

‎Litteratur

Kurtake den 16 september 2008 kl. 15.17

2008-09-16T15:17:04Z

← Äldre version		Versionen från 22 januari 2023 kl. 11.32
Rad 1:		Rad 1:
		+	[[Bild:Camarada!-Trabaja-y-lucha-por-la-Revolucion.jpg\|right\|thumb\|300px]]
		+
	'''Spanska revolutionen''' var en social [[revolution]] som bröt ut 1936 i början av [[spanska inbördeskriget]]. [[Spansk fascism\|Fascisterna]] hade tagit makten över ungefär halva Spanien. Det var på den andra sidan, den [[Spanska republiken\|republikanska]], som samhällsrevolutionen ägde rum. Stora delar av den republikanska sidan av Spaniens ekonomi socialiserades vilket rent konkret innebar att [[Självförvaltning\|arbetarna tog över sina arbetsplatser]], jorden [[Kollektivisering\|kollektiviserades]] och samhället rent allmänt inrättades efter [[Frihetlig socialism\|frihetligt socialistiska]] principer. Det har uppskattats att över 10 miljoner människor deltog i revolutionen.<ref>Dolgoff, Sam, ''The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution''</ref>		'''Spanska revolutionen''' var en social [[revolution]] som bröt ut 1936 i början av [[spanska inbördeskriget]]. [[Spansk fascism\|Fascisterna]] hade tagit makten över ungefär halva Spanien. Det var på den andra sidan, den [[Spanska republiken\|republikanska]], som samhällsrevolutionen ägde rum. Stora delar av den republikanska sidan av Spaniens ekonomi socialiserades vilket rent konkret innebar att [[Självförvaltning\|arbetarna tog över sina arbetsplatser]], jorden [[Kollektivisering\|kollektiviserades]] och samhället rent allmänt inrättades efter [[Frihetlig socialism\|frihetligt socialistiska]] principer. Det har uppskattats att över 10 miljoner människor deltog i revolutionen.<ref>Dolgoff, Sam, ''The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution''</ref>

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 Revolutionen nådde längst i [[Aragonien]] och [[Katalonien]]; i Aragonien uppgick antalet kollektiva jordbruk till 600.<ref>Borrás, José, ''Aragón en la revolucion española'', Viguera, Barcelona (1983), s. 174 ff.</ref> Till skillnad från kollektiviseringen som skett i [[Sovjetunionen]] genomfördes den i Spanien nästan uteslutande med de inbegripna böndernas medgivande.<ref>I Aragonien brukade vissa anarkistiska milisförband våld för att skapa kollektiv. Detta skedde dock oftast under extrem press när stadsbefolkningen höll på att svälta. De kollektiv som grundades utan våld fungerade bäst, och var också allra vanligast. Beevor (2006), s. 141-142</ref> Kollektiven skiljde sig också från de sovjetiska då de, istället för att vara grundade på statlig kontroll, byggde på gemensamt ägande och brukande av jorden och fabrikerna.<ref name="Beevor139">Beevor (2006), s. 139</ref> Många privatägda företag kom att ägas och styras av arbetarna. I de fall där arbetsgivarna inte flydde kom de att ingå i företagen på samma villkor som resten av arbetarna. Kollektiven beskylldes av bland andra [[Kommunism|kommunisterna]] för ineffektivitet, vilket oftast inte stämde. Under kollektiviseringen i Aragonien ökade produktionen med en femtedel.<ref>G. Helsey, ''Anarcosindicalismo y estado en el País Valenciano, 1930-1938'', Madrid (1994)</ref> De småbrukare som valde att inte ansluta sig till kollektiven tilläts behålla en del privatägt land, men endast så mycket som de själva kunde bruka utan att anlita arbetskraft. Anarkisterna försökte dock ihärdigt övertyga dessa bönder om fördelarna med kollektiven. Diverse [[kooperativ]] blomstrade redan innan revolutionen. Enbart i Katalonien deltog omkring 100 000 människor i kooperativa företag före revolutionen.<ref name="Beevor139" />
-Andra kännetecknande händelser för revolutionen var att man upphörde med formella tilltal och istället duade varandra, använde förnamnen eller helt enkelt "kamrat". Kvinnornas ställning i samhället förbättrades även avsevärt; under försvaret av [[Madrid]] bildades för första gången en [[bataljon]] helt bestående av kvinnor. Antalet kvinnor vid den republikanska fronten uppgick till runt 1 000 och antalet stridföra bakom linjerna var flertalet gånger mer. Ett kvinnosaksförbund med namnet ''Mujeres libres'' (Frigjorda kvinnor) försökte sätta stopp för [[prostitution]]en  genom att sätta upp affischer i speciella kvarter och genom att förbättra dessa kvinnors möjligheter att byta yrke.
+Andra kännetecknande händelser för revolutionen var att man upphörde med formella tilltal och istället duade varandra, använde förnamnen eller helt enkelt "kamrat". Kvinnornas ställning i samhället förbättrades även avsevärt; under [[försvaret av Madrid]] bildades för första gången en bataljon helt bestående av kvinnor. Antalet kvinnor vid den republikanska fronten uppgick till runt 1 000 och antalet stridföra bakom linjerna var flertalet gånger mer. Ett kvinnosaksförbund med namnet ''Mujeres libres'' (Frigjorda kvinnor) försökte sätta stopp för prostitutionen  genom att sätta upp affischer i speciella kvarter och genom att förbättra dessa kvinnors möjligheter att byta yrke.
 I början av kriget sköttes det mesta militära motståndet mot fascisterna av [[milis]]förband. Dessa var i allmänhet inte utbildade soldater utan fick oftast lära sig att hantera vapen på plats. Alla stora politiska organisationer hade sina egna miliser. Även dessa förbands utformning påverkades av revolutionen. Man valde sina egna ledare och betraktade sig själva som jämlikar. Anarkisterna betraktade dessa val som grundläggande. Varje ''grupo'' (grupp) på tio man valde en gruppchef. Varje ''centuria'' (kompani) på 100 man valde en ''delegado'' ("delegat" eller officer). Disciplinen bland soldaterna varierade kraftigt. [[Antony Beevor]] anmärker i ''Spanska inbördeskriget'' (2006): "Den bristande disciplinen var intressant nog mest framträdande bland sådana grupper som fabriksarbetare, som tidigare hade underkastats yttre restriktioner och tvång. De som var vana vid att föra en självständig tillvaro, såsom bönder och hantverkare, hade inte fått sin självdisciplin undergrävd."

← Äldre version		Versionen från 22 januari 2023 kl. 11.02
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Spanska revolutionen''' var en social [[revolution]] som bröt ut 1936 i början av [[spanska inbördeskriget]]. [[~~Fascism~~\|Fascisterna]] hade tagit makten över ungefär halva [[Spanien]]. Det var på den andra sidan, den [[~~republik~~]]~~anska~~, som samhällsrevolutionen ägde rum. Stora delar av den republikanska sidan av ~~[[Spanien]]s~~ ekonomi ~~[[socialisera]]des~~ vilket rent konkret innebar att [[Självförvaltning\|arbetarna tog över sina arbetsplatser]], jorden [[Kollektivisering\|kollektiviserades]] och samhället rent allmänt inrättades efter [[Frihetlig socialism\|frihetligt socialistiska]] principer. Det har uppskattats att över 10 miljoner människor deltog i revolutionen.<ref>Dolgoff, Sam, ''The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution''</ref>	+	'''Spanska revolutionen''' var en social [[revolution]] som bröt ut 1936 i början av [[spanska inbördeskriget]]. [[Spansk fascism\|Fascisterna]] hade tagit makten över ungefär halva Spanien. Det var på den andra sidan, den [[Spanska republiken\|republikanska]], som samhällsrevolutionen ägde rum. Stora delar av den republikanska sidan av Spaniens ekonomi socialiserades vilket rent konkret innebar att [[Självförvaltning\|arbetarna tog över sina arbetsplatser]], jorden [[Kollektivisering\|kollektiviserades]] och samhället rent allmänt inrättades efter [[Frihetlig socialism\|frihetligt socialistiska]] principer. Det har uppskattats att över 10 miljoner människor deltog i revolutionen.<ref>Dolgoff, Sam, ''The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution''</ref>

	==De första månaderna==		==De första månaderna==

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 * [[Britta Gröndahl|Gröndahl, Britta]]: ''[[Gröndahl, Britta: Herre i eget hus|Herre i eget hus]]''. Dokumment över självförvaltningen under spanska revolutionen
 * [[Stuart Christie|Christie, Stuart]]: ''[[Christie, Stuart: FAI - we, the anarchists!|We, the anarchists!]]''. Organisationen eller revolutionen, begränsningar och möjligheter runt [[FAI]].
-* [[Gaston Laval|Laval, Gaston]]: ''[[Laval, Gaston: Collectives in the Spanish Revolution|Collectives in the Spanish Revolution]]''. Ögonvitnesskilding och dokumentation av Kollektiven.
+* [[Gaston Leval|Leval, Gaston]]: ''[[Laval, Gaston: Collectives in the Spanish Revolution|Collectives in the Spanish Revolution]]''. Ögonvitnesskilding och dokumentation av Kollektiven.
 ==Externa länkar==

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 * [[Britta Gröndahl|Gröndahl, Britta]]: ''[[Gröndahl, Britta: Herre i eget hus|Herre i eget hus]]''. Dokumment över självförvaltningen under spanska revolutionen
 * [[Stuart Christie|Christie, Stuart]]: ''[[Christie, Stuart: FAI - we, the anarchists!|We, the anarchists!]]''. Organisationen eller revolutionen, begränsningar och möjligheter runt [[FAI]].
-* [[Gaston Laval/LAval, Gaston]]: ''[[Laval, Gaston: Collectives in the Spanish Revolution|Collectives in the Spanish Revolution]]''. Ögonvitnesskilding och dokumentation av Kollektiven.
+* [[Gaston Laval|Laval, Gaston]]: ''[[Laval, Gaston: Collectives in the Spanish Revolution|Collectives in the Spanish Revolution]]''. Ögonvitnesskilding och dokumentation av Kollektiven.
 ==Externa länkar==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-== Litteratur ==
+'''Spanska revolutionen''' var en social [[revolution]] som bröt ut 1936 i början av [[spanska inbördeskriget]]. [[Fascism|Fascisterna]] hade tagit makten över ungefär halva [[Spanien]]. Det var på den andra sidan, den [[republik]]anska, som samhällsrevolutionen ägde rum. Stora delar av den republikanska sidan av [[Spanien]]s ekonomi [[socialisera]]des vilket rent konkret innebar att [[Självförvaltning|arbetarna tog över sina arbetsplatser]], jorden [[Kollektivisering|kollektiviserades]] och samhället rent allmänt inrättades efter [[Frihetlig socialism|frihetligt socialistiska]] principer. Det har uppskattats att över 10 miljoner människor deltog i revolutionen.<ref>Dolgoff, Sam, ''The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution''</ref>
-* [[Axel Österberg|Österberg, Axel]]: ''[[Österberg, Axel: Bakom Barcelonas Barrikader|Bakom Barcelonas Barrikader]]'' De första veckorna under resningen i Barcelona.
+==De första månaderna==
-* [[George Orwell|Orwell, George]]: ''[[Orwell, George: Hyllning till Katalonien|Hyllning till Katalonien]]'' Självbiografisk roman om Orwells tid i Spanien
+Andra kännetecknande händelser för revolutionen var att man upphörde med formella tilltal och istället duade varandra, använde förnamnen eller helt enkelt "kamrat". Kvinnornas ställning i samhället förbättrades även avsevärt; under försvaret av [[Madrid]] bildades för första gången en [[bataljon]] helt bestående av kvinnor. Antalet kvinnor vid den republikanska fronten uppgick till runt 1 000 och antalet stridföra bakom linjerna var flertalet gånger mer. Ett kvinnosaksförbund med namnet ''Mujeres libres'' (Frigjorda kvinnor) försökte sätta stopp för [[prostitution]]en  genom att sätta upp affischer i speciella kvarter och genom att förbättra dessa kvinnors möjligheter att byta yrke.
-* [[Rogeby, Sixten]]: ''[[Rogeby, Sixten: Spanska frontminnen]]''. Sjävlboigrafiskt om Sixtens tid vid fronten. 19xx
+I början av kriget sköttes det mesta militära motståndet mot fascisterna av [[milis]]förband. Dessa var i allmänhet inte utbildade soldater utan fick oftast lära sig att hantera vapen på plats. Alla stora politiska organisationer hade sina egna miliser. Även dessa förbands utformning påverkades av revolutionen. Man valde sina egna ledare och betraktade sig själva som jämlikar. Anarkisterna betraktade dessa val som grundläggande. Varje ''grupo'' (grupp) på tio man valde en gruppchef. Varje ''centuria'' (kompani) på 100 man valde en ''delegado'' ("delegat" eller officer). Disciplinen bland soldaterna varierade kraftigt. [[Antony Beevor]] anmärker i ''Spanska inbördeskriget'' (2006): "Den bristande disciplinen var intressant nog mest framträdande bland sådana grupper som fabriksarbetare, som tidigare hade underkastats yttre restriktioner och tvång. De som var vana vid att föra en självständig tillvaro, såsom bönder och hantverkare, hade inte fått sin självdisciplin undergrävd."
-* [[Michael Seidman|Seidman, Michael]]: ''[[Seidman, Michael: Workers against work|Workers against work]]''. Om arbetarkamp under folkfrontsregeringarna i Spanien och Frankrike 1936-37.
+==Motståndet==
-* [[Weiss, Peter]]: ''[[Weiss, Peter: Motståndets estetik|Motståndets estetik]]''. Om stämingarna i Internationella brigaderna. 19xx
+Kommunistpartiet lierade sig med borgarklassen och försäkrade att de "respekterade privategendomen". Detta var ett taktiskt drag för att öka sitt eget inflytande. När partiet hade vuxit tillräckligt mycket började de öppet opponera sig mot den övriga vänstern; både [[POUM]] (''Förenade marxistiska arbetarpartiet'') och [[CNT]] förklarades vara illegala, och man påbörjade ett återställningsarbete av kollektiviseringen.
-* [[Britta Gröndahl|Gröndahl, Britta]]: ''[[Gröndahl, Britta: Frihetlig kommunism i praktiken|Frihetlig kommunism i praktiken]]'' Praktik, bakgrund och resultat på den kollektiverade projekt.
+==Slutet==
-* [[Britta Gröndahl|Gröndahl, Britta]]: ''[[Gröndahl, Britta: Herre i eget hus|Herre i eget hus]]''. Dokumment över självförvaltningen under spanska revolutionen
+[[George Orwell]] skrev i ''[[Hyllning till Katalonien]]'' (1938) om det som i hans mening var ett medvetet förtigande av revolutionen av utländsk press.<ref>Orwell (1938), kap. 3</ref> Själv stred Orwell som en av de tiotusentals utländska frivilliga i inbördeskriget (medlem i [[POUM]]), och var positiv till den revolutionära andan, även om han kom ur kriget något desillusionerad på grund av de olika socialistfraktionernas inbördes kamp.
 * [[Stuart Christie|Christie, Stuart]]: ''[[Christie, Stuart: FAI - we, the anarchists!|We, the anarchists!]]''. Organisationen eller revolutionen, begränsningar och möjligheter runt [[FAI]].
-== Övrigt ==
+==Externa länkar==
 *[http://www.youtube.com/watch?v=VUig0lFHDDw&feature=related Anarchists in the 1936 Spanish Civil War]
 *[http://www.youtube.com/watch?v=MugPyyjU4nc&feature=related Spanish Anarchists 1936]
 [[kategori:Spanska revolutionen]]