Skillnad mellan versioner av "Storsien"
Koltrast (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Storsien''' är en mindre ort vid Korpikån i Kalix kommun, Norrbotten. Byn är främst känd för koncentratonslägret som upprättades där vintern 1939 – 1940 där omkring 300-370 k...) |
Koltrast (Diskussion | bidrag) |
||
| (14 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | [[Bild:Storsien.gif|thumb|400px|right|Några av de internerade framför sina baracker.]] | |
| + | '''Storsien''' är en mindre ort vid Korpikån i Kalix kommun, [[Norrbotten]]. Byn är främst känd för koncentratonslägret som upprättades där vintern 1939 – 1940 där omkring 300-370 kommunister, syndikalister, pacifister och radikala socialdemokrater blev satta, när de ansågs utgöra en fara för rikets säkerhet. | ||
| − | == Lägret | + | == Lägret == |
| − | + | ||
Redan 1928 hade militären börjat med att hålla ett öga på "opålitliga element" som inte hade en plats i det svenska folkhemmet genom den så kallade Upplysnings- och underrättelsebyrån (UB). | Redan 1928 hade militären börjat med att hålla ett öga på "opålitliga element" som inte hade en plats i det svenska folkhemmet genom den så kallade Upplysnings- och underrättelsebyrån (UB). | ||
| − | + | När andra världskriget bröt ut hade militären ganska bra koll på vilka som skulle inkallas i så kallade arbetstrupper och inkvarteras och placeras i lägren. Utan vapen och utan att på något vis bidra till mobiliseringen. Många avväpnades på sina militära förband, andra hämtades i hemmen eller på arbetsplatser. Kommunistskräcken var stor, i både [[Norrbottens-Kuriren]] och [[NSD]] återkom ledarskribenter flera gånger till "myndigheternas plikt att stoppa Moskvaorganet" (läs [[Norrskensflamman]]). Allt som allt kom flera hundra värnpliktiga att sitta som fångar i dessa läger. Siffrorna på exakt hur många varierar. | |
| − | + | Första arbetskompaniet Storsien, som i själva verket var ett interneringsläger för kommunister och "oliktänkande", var det första av dem åtta läger som svenska staten upprättade under krigsåren. En av de drivande kräken bakom lägren var det militära högdjuret och tillika nazisten [[Archibald Douglas]]. Med erfarenheterna från [[Vita terrorn i Finland|sina insatser i finland]] och det pågående tyska exemplet gav han sig i kast med upprättandet av ett vidsträckt koncentrationslägersystem. | |
| − | + | Bland dem fängslade förekom bland annat Norrskensflammans redaktör [[Valdemar Granberg]]. Valdemar satt i lägret när han fick nyheterna om att hans hustru och barn omkommit i [[Attentatet mot Norrskensflamman|attentatet mot Norrskensflamman]]. | |
| − | + | Någon regelrätt tortyr förekom inte men de ovissa förhållandena var psykiskt pressande och i ett par av lägren var disciplinen minst sagt hård när militären inte hade mycket till övers för ”bolsjevikerna”. Den psykiska terrorn yttrade sig bland annat i att männen kunde få som straff att gräva gravar. Vem gravarna var lämpade för skulle de få reda på när de var klara. | |
| − | + | I mars 1940 avslutades vinterkriget i Finland och i april tömdes lägret i Storsien. Ett nytt läger upprättades senare på våren, känt som ”det andra Storsienlägret”, som fanns kvar till augusti, när det också upplöstes. Men det skulle dröja ända till 1943 innan det sista svenska interneringslägret stängdes. All dokumentation om lägren brändes. De flesta lägren var inte arbetsläger, förutom Vindeln och Stensele där de internerade användes för att bygga en hemlig flygbas. I Storsien hade fångarna fått arbeta med ett vägbygge. | |
| − | + | Efter kriget fick många som tjänstgjort i arbetskompanierna svårt att få arbete eftersom de stämplats som "subversiva element". | |
| + | Storsien lever kvar som ett minne över Sveriges feghet och nazisympatiserande under andra världskriget. Storsien är viktig eftersom vi där får lära oss vad vår demokrati egentligen innebär. Glöm aldrig Storsien. | ||
| + | |||
| + | == Skrivet == | ||
| + | * ''[[Kieri, Gunnar & Sundström, Ivar: 1. Arbetskompaniet storsien]]'', 1972. | ||
== Kuriosa == | == Kuriosa == | ||
| Rad 24: | Rad 28: | ||
Det politiska reggaebandet ''Storsien'' har tagit sitt namn efter lägret | Det politiska reggaebandet ''Storsien'' har tagit sitt namn efter lägret | ||
| − | Arvidsjaur bandet Glesbygd'n har en låt | + | Arvidsjaur bandet Glesbygd'n har en låt som anspelar på lägret med namnet "Låt det ligga (ve Storsien)" på deras första album Ärtes Jord'n |
| + | |||
| + | [[Kategori:Koncentrationsläger]] | ||
| + | [[Kategori:Norrbotten]] | ||
Nuvarande version från 20 oktober 2015 kl. 08.23
Storsien är en mindre ort vid Korpikån i Kalix kommun, Norrbotten. Byn är främst känd för koncentratonslägret som upprättades där vintern 1939 – 1940 där omkring 300-370 kommunister, syndikalister, pacifister och radikala socialdemokrater blev satta, när de ansågs utgöra en fara för rikets säkerhet.
Lägret
Redan 1928 hade militären börjat med att hålla ett öga på "opålitliga element" som inte hade en plats i det svenska folkhemmet genom den så kallade Upplysnings- och underrättelsebyrån (UB).
När andra världskriget bröt ut hade militären ganska bra koll på vilka som skulle inkallas i så kallade arbetstrupper och inkvarteras och placeras i lägren. Utan vapen och utan att på något vis bidra till mobiliseringen. Många avväpnades på sina militära förband, andra hämtades i hemmen eller på arbetsplatser. Kommunistskräcken var stor, i både Norrbottens-Kuriren och NSD återkom ledarskribenter flera gånger till "myndigheternas plikt att stoppa Moskvaorganet" (läs Norrskensflamman). Allt som allt kom flera hundra värnpliktiga att sitta som fångar i dessa läger. Siffrorna på exakt hur många varierar.
Första arbetskompaniet Storsien, som i själva verket var ett interneringsläger för kommunister och "oliktänkande", var det första av dem åtta läger som svenska staten upprättade under krigsåren. En av de drivande kräken bakom lägren var det militära högdjuret och tillika nazisten Archibald Douglas. Med erfarenheterna från sina insatser i finland och det pågående tyska exemplet gav han sig i kast med upprättandet av ett vidsträckt koncentrationslägersystem.
Bland dem fängslade förekom bland annat Norrskensflammans redaktör Valdemar Granberg. Valdemar satt i lägret när han fick nyheterna om att hans hustru och barn omkommit i attentatet mot Norrskensflamman.
Någon regelrätt tortyr förekom inte men de ovissa förhållandena var psykiskt pressande och i ett par av lägren var disciplinen minst sagt hård när militären inte hade mycket till övers för ”bolsjevikerna”. Den psykiska terrorn yttrade sig bland annat i att männen kunde få som straff att gräva gravar. Vem gravarna var lämpade för skulle de få reda på när de var klara.
I mars 1940 avslutades vinterkriget i Finland och i april tömdes lägret i Storsien. Ett nytt läger upprättades senare på våren, känt som ”det andra Storsienlägret”, som fanns kvar till augusti, när det också upplöstes. Men det skulle dröja ända till 1943 innan det sista svenska interneringslägret stängdes. All dokumentation om lägren brändes. De flesta lägren var inte arbetsläger, förutom Vindeln och Stensele där de internerade användes för att bygga en hemlig flygbas. I Storsien hade fångarna fått arbeta med ett vägbygge.
Efter kriget fick många som tjänstgjort i arbetskompanierna svårt att få arbete eftersom de stämplats som "subversiva element".
Storsien lever kvar som ett minne över Sveriges feghet och nazisympatiserande under andra världskriget. Storsien är viktig eftersom vi där får lära oss vad vår demokrati egentligen innebär. Glöm aldrig Storsien.
Skrivet
Kuriosa
Det politiska reggaebandet Storsien har tagit sitt namn efter lägret
Arvidsjaur bandet Glesbygd'n har en låt som anspelar på lägret med namnet "Låt det ligga (ve Storsien)" på deras första album Ärtes Jord'n
