Skillnad mellan versioner av "Parling, Nils: Finnbastu"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| (9 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''Finnbastu'', Tiden, 1955. | + | [[Bild:Parling,_Nils_-_Finnbastu.gif|right|thumb|"Gudag, Öljiranta. Si jag tänkte ... en har ju aldrig sitt ett tocket dära bastu ... Hur det kan si ut inni ..."]][[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''Finnbastu'', Tiden, 1955. |
| − | En samling noveller om livet och personligheterna i den lilla byn Raiskiberg. Invånarnas liv dikteras av Rinkarfors Bolags järnnäve. De skogsarbetande karlarna sliter i skogen mot dåliga ackord och sviniga | + | En samling noveller om livet och personligheterna i den lilla byn Raiskiberg. Invånarnas liv dikteras av Rinkarfors Bolags järnnäve. De skogsarbetande karlarna sliter i skogen mot dåliga ackord och sviniga skogsvaktarförmän. Stor skogsvaktargalten heter Råberg och har som livsmål att göra livet så svårt som möjligt för alla underordnade. Varje novell tar upp ännu en personlighet och deras öden vävs in i varandra. En hel del av berättelserna är fylld av humor och dråpliga passager med buskisanstrykning. Man kommer på sig själv med att sitta och småskratta under läsningen. Det småmyglas på bolagets bekostand, man hämnas på skogsvaktaren och det tjyvskjuts älg. Självklart förekommer det finnar, bastu och hembränt. |
| − | + | Berättelsen är charmig och har ett livfullt språk. Det är dialekter och vackra miljöer utan att de tar fokus från människorna. Jag satt stora delar av läsningen med ett litet fånigt leende på läpparna. | |
| − | [[ | + | [[Kategori:Arbetarlitteratur]] |
| + | [[Kategori:Böcker]] | ||
| + | [[Kategori:Novellsamlingar]] | ||
| + | [[Kategori:Skogsarbetare]] | ||
Nuvarande version från 13 november 2012 kl. 22.17
En samling noveller om livet och personligheterna i den lilla byn Raiskiberg. Invånarnas liv dikteras av Rinkarfors Bolags järnnäve. De skogsarbetande karlarna sliter i skogen mot dåliga ackord och sviniga skogsvaktarförmän. Stor skogsvaktargalten heter Råberg och har som livsmål att göra livet så svårt som möjligt för alla underordnade. Varje novell tar upp ännu en personlighet och deras öden vävs in i varandra. En hel del av berättelserna är fylld av humor och dråpliga passager med buskisanstrykning. Man kommer på sig själv med att sitta och småskratta under läsningen. Det småmyglas på bolagets bekostand, man hämnas på skogsvaktaren och det tjyvskjuts älg. Självklart förekommer det finnar, bastu och hembränt.
Berättelsen är charmig och har ett livfullt språk. Det är dialekter och vackra miljöer utan att de tar fokus från människorna. Jag satt stora delar av läsningen med ett litet fånigt leende på läpparna.
