Skillnad mellan versioner av "Maj Hirdman"
Linnea (Diskussion | bidrag) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Hirdman_maj.gif|frame|right]] | [[Bild:Hirdman_maj.gif|frame|right]] | ||
| − | [[Maj Hirdman]] (1888-1976), Född Anna Maria Eriksson i Norberg, en av de första stora kvinnliga [[arbetarförfattare|arbetarförfattarna]] och [[ungsocialist]] när det begav sig. | + | [[Maj Hirdman]] (1888-1976), Född Anna Maria Eriksson i Norberg, en av de första stora kvinnliga [[arbetarförfattare|arbetarförfattarna]] och [[ungsocialist]] när det begav sig. Skrev i Brand. Gick lärarinneseminarium i Göteborg 1911-13 och flyttade sedan till först Västerås och sedan, på 30-talet, till Bromma. |
Debutromanen [[Hirdman, Maj: Anna Holberg|Anna Holberg]] gavs ut 1921 och skildrar en ung flickas utveckling från vänsteragitator till mor. I likhet med de flesta andra av hennes utgivna romaner och noveller bygger den till största delen på självbiografiskt stoff utan att vara uttalat självbiografisk. I ''[[Hirdman, Maj: Maja i Dalarna|Maja i Dalarna]]'' (1930) och ''[[Hirdman, Maj: Alla mina gårdar|Alla mina gårdar]]'' (1958) skildrar hon sitt arbete, bland annat som piga på bondgårdar i Dalarna. Hon har också tagit upp bergslagsmotiv i två historiska romaner, ''[[Hirdman, Maj: Uppror i Järnbäraland|Uppror i Järnbäraland]]'' (1945) med kvinnoperspektiv på den omtalade [[Norbergsstrejken 1891-92]] samt ''[[Hirdman, Maj: Kamrater utan fana|Kamrater utan fana]]'' (1955). | Debutromanen [[Hirdman, Maj: Anna Holberg|Anna Holberg]] gavs ut 1921 och skildrar en ung flickas utveckling från vänsteragitator till mor. I likhet med de flesta andra av hennes utgivna romaner och noveller bygger den till största delen på självbiografiskt stoff utan att vara uttalat självbiografisk. I ''[[Hirdman, Maj: Maja i Dalarna|Maja i Dalarna]]'' (1930) och ''[[Hirdman, Maj: Alla mina gårdar|Alla mina gårdar]]'' (1958) skildrar hon sitt arbete, bland annat som piga på bondgårdar i Dalarna. Hon har också tagit upp bergslagsmotiv i två historiska romaner, ''[[Hirdman, Maj: Uppror i Järnbäraland|Uppror i Järnbäraland]]'' (1945) med kvinnoperspektiv på den omtalade [[Norbergsstrejken 1891-92]] samt ''[[Hirdman, Maj: Kamrater utan fana|Kamrater utan fana]]'' (1955). | ||
| + | |||
| + | Lite familjekuriosa är att hon är mor till sossen och ABF-ledaren [[Sven Hirdman]] och farmor till genusvetaren och författaren [[Yvonne Hirdman]]. | ||
Ett [http://www.arbark.se/2010/11/maj-hirdman/ Maj Hirdman arkiv] med orginalmanuskript och brev finns på [[Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek]]. | Ett [http://www.arbark.se/2010/11/maj-hirdman/ Maj Hirdman arkiv] med orginalmanuskript och brev finns på [[Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek]]. | ||
[[Kategori:Arbetarförfattare]] | [[Kategori:Arbetarförfattare]] | ||
Versionen från 7 januari 2011 kl. 14.58
Maj Hirdman (1888-1976), Född Anna Maria Eriksson i Norberg, en av de första stora kvinnliga arbetarförfattarna och ungsocialist när det begav sig. Skrev i Brand. Gick lärarinneseminarium i Göteborg 1911-13 och flyttade sedan till först Västerås och sedan, på 30-talet, till Bromma.
Debutromanen Anna Holberg gavs ut 1921 och skildrar en ung flickas utveckling från vänsteragitator till mor. I likhet med de flesta andra av hennes utgivna romaner och noveller bygger den till största delen på självbiografiskt stoff utan att vara uttalat självbiografisk. I Maja i Dalarna (1930) och Alla mina gårdar (1958) skildrar hon sitt arbete, bland annat som piga på bondgårdar i Dalarna. Hon har också tagit upp bergslagsmotiv i två historiska romaner, Uppror i Järnbäraland (1945) med kvinnoperspektiv på den omtalade Norbergsstrejken 1891-92 samt Kamrater utan fana (1955).
Lite familjekuriosa är att hon är mor till sossen och ABF-ledaren Sven Hirdman och farmor till genusvetaren och författaren Yvonne Hirdman.
Ett Maj Hirdman arkiv med orginalmanuskript och brev finns på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
