Skillnad mellan versioner av "Under röd flagg"

Versionen från 7 maj 2009 kl. 12.26 (visa wikitext) Kurtake (Diskussion | bidrag) m (Ny sida: '''Under röd flagg''' var en av tidskrift som Hinke Bergegren gav ut under 1891 i nio nummer, från mars till juni. Medverkarna i tidskriften skrev i de alla flesta fall under pseudony...)		Versionen från 7 maj 2009 kl. 12.48 (visa wikitext) Kurtake (Diskussion | bidrag) m Nyare redigering →
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Under röd flagg''' var en av tidskrift som [[Hinke Bergegren]] gav ut under 1891 i nio nummer, från mars till juni. Medverkarna i tidskriften skrev i de alla flesta fall under pseudonym. Detta upplevdes av borgerlighet, stat och allsköns rövslickare, vid sidan av själva innehållet, som oerhört provocerande. Tidningens artiklar hade spetsen riktad mot det socialdemokratiska stövelslickeriet och klass-samhället. [[Hjalmar Branting]] och de andra byråkraterna i partiets ledning pekade ut den som organet för den [[svensk anarkism|svenska anarkismen]]	+	[[Bild:Under_rod_flagg.gif|frame|right]]'''Under röd flagg''' var en av tidskrift som [[Hinke Bergegren]] gav ut under 1891 i nio nummer, från mars till juni. Medverkarna i tidskriften skrev i de alla flesta fall under pseudonym. Detta upplevdes av borgerlighet, stat och allsköns rövslickare, vid sidan av själva innehållet, som oerhört provocerande. Tidningens artiklar hade spetsen riktad mot det socialdemokratiska stövelslickeriet och klass-samhället. [[Hjalmar Branting]] och de andra byråkraterna i partiets ledning förfasade sig över den. De pekade ut den som det organ den [[svensk anarkism|svenska anarkismen]] verkade igenom. Vilket stämde ganska bra. Jämte en artikelserie som presenterade [[anarkismen]] så propagerades det för [[generalstrejk]] och revolutionärt övertagande av produktionsmedlen istället för parlamentarisk kohandel. Det privata ägandet, religionen och äktenskapets institutioner angreps som ondskans rötter. Med tidningen innehöll även arbetsplatsberättelser, dikter, skönlitterära följetonger mm. Man återknöt även till histoiren med texter om [[Pariskommunen]] och [[marsoroligheterna i Stockholm 1848]].
		+
		+	Det fanns en rad skribenter som verkade under eget namn bland annat Gustaf H:son-Holmberg, Carl Natanael Carleson och Gustaf Sjöholm. Med anledning av att de tre anarkisterna L. Chr. Nielsen, Nils Wessel och N. O. Wester uteslöts ur Malmö socialdemokratiska förening under våren 1891, publicerade sig även de under eget namn i Under röd flagg nummer fem. En uteslutning som även kommenterades av Gustaf H:son-Holmberg under rubriken "Fria ord" i nummer sex.
		+
		+	Andra förekommande skribenter, är som redan nämnt Peter Kropotkin som bidrog med tre alster. "Till de unga proletärerna" i två delar, utkom i Under röd flagg nummer fem och sex. I nummer fyra publicerades ett yttrande om [[Pariskommunen]], även en text om kvinnoförtryck i nummer fem. Élisée Reclus förekommer med en artikel i nummer sju. En text om sambandet mellan avskaffandet av privat ägande och framväxandet av sund offentlig moral. Under rubriken "Fria ord" fick bland annat namn såsom D.F. Duhamel och [[John Stuart Mill]] utrymme för att citeras om begreppet frihet. Andra namnkunniga skribenter var [[Karl Kautsky]], [[Friedrich Engels]] och Hinke Bergegren själv, utan pseudonym.
		+
		+	Den här artikeln är delvis saxad från http://www.arbark.se/hinke-bergegren-och-under-rod-flagg.htm där även alla tidningens nummer finns digitaliserade för den lässugne.
		+
		+	[[Kategori:Tidsskrifter]]

---

Versionen från 7 maj 2009 kl. 12.48

Under röd flagg var en av tidskrift som Hinke Bergegren gav ut under 1891 i nio nummer, från mars till juni. Medverkarna i tidskriften skrev i de alla flesta fall under pseudonym. Detta upplevdes av borgerlighet, stat och allsköns rövslickare, vid sidan av själva innehållet, som oerhört provocerande. Tidningens artiklar hade spetsen riktad mot det socialdemokratiska stövelslickeriet och klass-samhället. Hjalmar Branting och de andra byråkraterna i partiets ledning förfasade sig över den. De pekade ut den som det organ den svenska anarkismen verkade igenom. Vilket stämde ganska bra. Jämte en artikelserie som presenterade anarkismen så propagerades det för generalstrejk och revolutionärt övertagande av produktionsmedlen istället för parlamentarisk kohandel. Det privata ägandet, religionen och äktenskapets institutioner angreps som ondskans rötter. Med tidningen innehöll även arbetsplatsberättelser, dikter, skönlitterära följetonger mm. Man återknöt även till histoiren med texter om Pariskommunen och marsoroligheterna i Stockholm 1848.

Det fanns en rad skribenter som verkade under eget namn bland annat Gustaf H:son-Holmberg, Carl Natanael Carleson och Gustaf Sjöholm. Med anledning av att de tre anarkisterna L. Chr. Nielsen, Nils Wessel och N. O. Wester uteslöts ur Malmö socialdemokratiska förening under våren 1891, publicerade sig även de under eget namn i Under röd flagg nummer fem. En uteslutning som även kommenterades av Gustaf H:son-Holmberg under rubriken "Fria ord" i nummer sex.

Andra förekommande skribenter, är som redan nämnt Peter Kropotkin som bidrog med tre alster. "Till de unga proletärerna" i två delar, utkom i Under röd flagg nummer fem och sex. I nummer fyra publicerades ett yttrande om Pariskommunen, även en text om kvinnoförtryck i nummer fem. Élisée Reclus förekommer med en artikel i nummer sju. En text om sambandet mellan avskaffandet av privat ägande och framväxandet av sund offentlig moral. Under rubriken "Fria ord" fick bland annat namn såsom D.F. Duhamel och John Stuart Mill utrymme för att citeras om begreppet frihet. Andra namnkunniga skribenter var Karl Kautsky, Friedrich Engels och Hinke Bergegren själv, utan pseudonym.

Den här artikeln är delvis saxad från http://www.arbark.se/hinke-bergegren-och-under-rod-flagg.htm där även alla tidningens nummer finns digitaliserade för den lässugne.