Fernand Pelloutier

Fernand Pelloutier, fackförenings­man, drivande kraft vid den franska syn­dikalismens framväxt. Född 1867 i Paris. Fadern posttjänsteman. Familjen flyttade till västkusten och Pelloutier blev journalist i St Nazaire. Han var vän till den socialistiske politikern Aristide Briand och deltog i valkampanjen för denne 1889. Upplevel­sen av valintrigerna och politikernas svek gjorde honom till anarkist. Han flyttade till Paris 1893, kom in i fackförenings­rörelsen och blev 1894 sekreterare för "Arbetsbörsernas federation". Arbetsbör­serna var lokala arbetarcentra, som för­utom fackligt arbete bedrev arbetsförmed­ling, studie- och biblioteksverksamhet. Pelloutier led av tuberkulos och dog 1901, vid trettiotre års ålder.

Han har skrivit en "Arbetsbörsernas histo­ria" ("Historie des bourses du travail") som kom ut postumt 1902 och är omtryckt 1946 och 1972. Ett annat omtalat opus av honom är hans "Brev till anarkisterna", där han uppmanar alla anarkister att gå in i fackföreningarna. Men han var inte i första hand teoretiker utan organisatör. Med sin trots sjuklighet oerhörda energi bidrog han till att arbeta fram den syndikalistiska rörelsen. Pelloutiers liv finns skild­rat i en bok av brodern Maurice Pellou­tier, "Fernand Pelloutier, sa vie, son oeuvre" (F P, hans liv, hans verk), ut­kommen 1911 samt i "Fernand Pelloutier et les orgines du syndicalisme d'action di­recte" (F P och direkt-aktionsyndikalis­mens ursprung) av Jacques Julliard (1971), som även innehåller artiklar m m av Pelloutier.

Saxat från Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna.