Finska klasskriget (arbetssida))

Roselius, Aapo: I bödlarnas fotspår

Kriget varade i tre månader, från slutet av januari till slutet av maj. 3 500 vita stupade, 6000 röda. Under röda väldets tid i södra finland avärttades 1600 personer av rödagardister. Vita sidan mördade 10 000 röda eller ascossierade. 1/3 sköts under kriget 2/3 i den några veckor långa bestraffningskampanjen som följde på kriget. Var tionde stridande man eller kvinna på den röda sidan avrättades. 13 000 röda dog i fånglägren. 5000 bara i juli. Ända in i november dog 200 fångar. Sedan avvecklades lägren. Totala förluster 36000. (vad hände med sifforna runt alla ryssar som mördades?) s.8

70 000 röda dömdes efterkriget i provisoriska statsförbyrtardomstolar. .11

Aktiviströrelsen - Ingen folkrörelse - främst tysk undermineringspolitik. (del i tyska imperialismen.) s.17

De skyddskårer som bildas utgörs till en liten del av aktivistiska. Fick dock vapenlaster + jägare från tyskland (ökade aktivisternas inflytande) + köpte vapen från ryssarna. Oktober 1917 fanns 3x så många skyddsdkårer som röda garden. Iom storstrejken/generalstrejken ökade gardeba lavinartat (var la här den riktiga revolutionen var på g) s.22

1/3 av jägarna ansågs för röda för att skickas till finland. s.28

s.31 finlands vänner= högreståndskretsar med försänkningar i finansvärlden, försvarsmakten och detvitafinland. Johan Mannerheim ordförande..

s.32 Svenska brigaden motarbetades av arbetatarrörelsen. Sverige skickade lycka mycket utbildad trupp som finnarna fick i form av jägare från tyskland.

s.39 Skeppsbron i sthlm får bödlarna i brigaden ett tack tal där de hälsas välkomna hem "efter en god kamp för ädla mål, för svensk kultur och svensk rättsordning." Följande dag tog kungen i uppslupet tillstånd emot några officerare innan brigaden upplöstes.

s. 41 Röda försöker kartlägga terrorn och resa minnesmonument vid massgravarna. Motarbetas av myndigheterna och skyddskårerna.

s.50 efter tysklands nederlag tvingas borgarna avstå från monarkin o den tyske kaisern Frierich Karl. Ententen tvingar på dem lite mer demokratiska former.

s.51 Amnestin 1918 dec 7 för de med mindre än 6 års fängelsedomar + åtalsfrihet för alla som deltagit i slakten. Upprensningsaktioner bakom linjerna.

s.72 Tanner o CO skrider in mot slutet av klasskriget och inlemmar socialdemokratiska partiet i den vita staten. Fick först tillstånd av den tyska militären. Publicerade hets mot de röda i sin Soumen sosialidemokraatti innan striden är slut!

s.73 Sossar som förhöll sig "förstående" till den vita terrorn. Sedan försöker partiet rida på terrorn (spela offerkortet, den vanliga rödgardsiten), fortfarande fel med uppror.

s.76 kravaller när Mannerheim besöker sverige 1919 februari. Sossarna vinner 40% i första riksdalsvalet efter kriget! Ledningen jurister oadvokater. - De vita "offren" utreddes i minsta detalj. Fick stora hjältegravar. Röda massgravar gömda utan namn.

s.78 Arbetarföreningar bildade kommitter för att samla info om terrorn. Samordnades av socpartiet = Terrorstatistiken. Offer o förövare. Jäkligt bristfälligt dock. Materialet sammanställdes aldrig. Innehöll ofta bara lokala avrättningar. Masslakten vid fronten o i lägrern syns inte .

s. 82 döds/straffpatruller rör sig i de nyligen erövr områd. Första vågen i den vita straffkampanjen.

s.87 Säkerhetstjänsten sysselsatt på heltid med att bevaka sossarna.

s.88 Mannerheim vill inte kännas vid terrorn (trots att han o ledningen i princip hade gett order om den/sett mellan fingrarna med den under kriget). - Publiceringsförbud för soc-tidningar som kör dödsrunor för rödgardister på löpsedlarna.

s.94 Minnesmanifestationer och sorgetåg för de mördade röda var intetillåtna.

s.95 bok: Finlands klasskamp. Utgiven i USA -kanada av finska emigranter. Material insamlat 1926-27. Initiativtagare var den finska avdelningen i American workers, Amerikafinnländarnas socialistiska förlagsförbund + några amerikanska socialistföreningar. De försökte bilda ett "arkiv för klasskampen i finland". Påstods finnas mycket insammlat material. Ingen vet dock.

s.101 vita vetarner använder sig av uttrycket "slutgiltig rensning" för slakten.

s.102 ända in på 1920-30-talen odlades det rasistiska rysshatet av finska staten, kapitalet o skyddskårerna. "Ryssen är det djur som mest liknar människan".

s.108 Matti Laurilla

s.109 arbetare som deltagit på vita sidan mobbades ofta på arbetsplatserna efter kriget.

s.114