Skillnad mellan versioner av "Arkivet för folkets historia"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| (4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Arkivet för folkets historia''' | + | [[Bild:Arkivet_folkets_historia.gif|frame|right]]'''Arkivet för folkets historia''' var en förening för historisk forskning, belägen i Stockholm. Bildades 1970 av bla [[Janken Myrdal]] och har kontinuerligt arbetat fram tills 2000 då den lades i träda. Tillsammans med sin systerförening i Göteborg utgör den ''Riksföreningen för folkets historia''. Mottot är: "Folket är den drivande kraften i historien" och ser sin uppgift som: att undersöka produktionen, folkets levnadsförhållanden och kampen mot förtryckare. |
| − | Från 1973 började man ge ut tidskriften ''[[Folkets Historia]]'' som har kommit ut med | + | Från 1973 började man ge ut tidskriften ''[[Folkets Historia]]'' som har kommit ut med flera nummer per år fram tills 1999. Sedan med något enstaka vart annat år eller så. De senaste numren kallas årsboken Folkets Historia. Den är späckad med en massa små artiklar om allt från bonde- och arbetaruppror till verktygsutveckling i mellansverige och folkmusik. Lite som en radikal hembyggdstidskrift på speed. Verkar ha blivit allt mossigare under årens lopp. De nummer som getts ut på 2000-talet har tom en massa teoretiskt hårklyveri. Så här skriver de själva om sin verksamhet back in the days: |
| + | <blockquote>"''Varför håller föreningen på med historia?'' Det nutida Sverige har vuxit fram ur det gamla Sverige. Vårt land har tusenåriga traditioner. Många av dessa traditioner har stor betydelse för utvecklingen i dag. För att förstå nutidsförhållandena är det därför nödvändigt att studera äldre historia. | ||
| + | <br><br> | ||
| + | För att tex förstå allemansrätten måste man studera jordbruket och produktionen under medeltiden, för att förstå tjänstemannaadelns framväxt måste man studera böndernas kamp mot adeln i 1500-talets och 1600-talets Sverige. Idag försöker man rensa bort den äldre historien från skolor och universitet. Därför lir det allt nödvändigare för föreningen att utföra sina uppgifter. | ||
| + | <br><br> | ||
| + | ''Varför håller föreningen på med folkets historia?'' Folket, det är den arbetande delen av befolkningen, de som inte lever på andras arbete. Den utgör den överväldigande majoriteten av hela befolkningen. Dess historia är den viktigaste delen av historien men samtidigt den mest försummade historieskrivningen. Och när man inte skildrar folkets historia, så kommer historien framstå som en meninglös gröt av fakta; en historia av detaljer och utan grundläggande utvecklingslinjer. Den väsentliga skillnaden mellan 1200--talet och 1500-talets Sverige var inte den mellan folkungatid och vasatid, inte heller den mellan katolicism och protestantism. Den väsentliga skillnaden låg i hur de arbetande folket sov, åt och arbetade och hur de kämpade för sin rätt att bestämma över sina levnadsvillkor. Utan folkets kamp för bättre villkor, blir det inte heller bättre villkor. | ||
| + | <br><br> | ||
| + | ''Varför är föreningen ett arkiv för folkets historia?'' Folkets historia måste plockas fram ur de historiska källorna, ty allt för få har gjort detta tidigare. Föreningen är inte i första hand till för teoretiska diskussioner utan för att ta fram det konkreta historiska material om folkets historia som finns i källorna; att göra ett arkiv för folkets historia." (s.282-283 i [[Kämpe, Alfred: Svenska allmogens frihetsstrider (Urval)]])</blockquote> | ||
== Böcker == | == Böcker == | ||
| Rad 9: | Rad 16: | ||
| − | + | == Utsocknes länkar == | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
* http://folketsh.dnsalias.org/arkiv.htm | * http://folketsh.dnsalias.org/arkiv.htm | ||
| − | [[Kategori:Arkiv]] | + | [[Kategori:Arkiv & bibliotek]] |
[[Kategori:Hembygdsföreningar]] | [[Kategori:Hembygdsföreningar]] | ||
[[Kategori:Historia]] | [[Kategori:Historia]] | ||
[[Kategori:Studieförbund]] | [[Kategori:Studieförbund]] | ||
Nuvarande version från 15 januari 2012 kl. 18.41
Från 1973 började man ge ut tidskriften Folkets Historia som har kommit ut med flera nummer per år fram tills 1999. Sedan med något enstaka vart annat år eller så. De senaste numren kallas årsboken Folkets Historia. Den är späckad med en massa små artiklar om allt från bonde- och arbetaruppror till verktygsutveckling i mellansverige och folkmusik. Lite som en radikal hembyggdstidskrift på speed. Verkar ha blivit allt mossigare under årens lopp. De nummer som getts ut på 2000-talet har tom en massa teoretiskt hårklyveri. Så här skriver de själva om sin verksamhet back in the days:
"Varför håller föreningen på med historia? Det nutida Sverige har vuxit fram ur det gamla Sverige. Vårt land har tusenåriga traditioner. Många av dessa traditioner har stor betydelse för utvecklingen i dag. För att förstå nutidsförhållandena är det därför nödvändigt att studera äldre historia.Varför är föreningen ett arkiv för folkets historia? Folkets historia måste plockas fram ur de historiska källorna, ty allt för få har gjort detta tidigare. Föreningen är inte i första hand till för teoretiska diskussioner utan för att ta fram det konkreta historiska material om folkets historia som finns i källorna; att göra ett arkiv för folkets historia." (s.282-283 i Kämpe, Alfred: Svenska allmogens frihetsstrider (Urval))
För att tex förstå allemansrätten måste man studera jordbruket och produktionen under medeltiden, för att förstå tjänstemannaadelns framväxt måste man studera böndernas kamp mot adeln i 1500-talets och 1600-talets Sverige. Idag försöker man rensa bort den äldre historien från skolor och universitet. Därför lir det allt nödvändigare för föreningen att utföra sina uppgifter.
Varför håller föreningen på med folkets historia? Folket, det är den arbetande delen av befolkningen, de som inte lever på andras arbete. Den utgör den överväldigande majoriteten av hela befolkningen. Dess historia är den viktigaste delen av historien men samtidigt den mest försummade historieskrivningen. Och när man inte skildrar folkets historia, så kommer historien framstå som en meninglös gröt av fakta; en historia av detaljer och utan grundläggande utvecklingslinjer. Den väsentliga skillnaden mellan 1200--talet och 1500-talets Sverige var inte den mellan folkungatid och vasatid, inte heller den mellan katolicism och protestantism. Den väsentliga skillnaden låg i hur de arbetande folket sov, åt och arbetade och hur de kämpade för sin rätt att bestämma över sina levnadsvillkor. Utan folkets kamp för bättre villkor, blir det inte heller bättre villkor.
Böcker
- Elmqvist, Annika & Rydberg, Pål: Sveriges historia - Från stenålder till storindustri
- Kämpe, Alfred: Svenska allmogens frihetsstrider (Urval)
