Skillnad mellan versioner av "Lev Trotskij"

Versionen från 31 mars 2010 kl. 11.05

Den legendariska ishackan som sattes i Trotskijs skalle

Den legendariska ishackan som sattes i Trotskijs skalle

Lev Trotskij var en rysk politiker, leninist (skrev grejer som sen går under namnet trotskism) och arbetarmördare. Socialdemokrat av Bolsjevikfalangen i Ryssland. Byråkrat i Petrogradsovjeten 1905. Bolsjevikledare och Lenins högra hand. Högt uppsatt man i staten efter att Bolsjevikerna erövrat statsmakten i Ryssland efter oktoberrevolutionen 1917. Befälhavare över Röda armén. Krossade med våld, förföljelser och mord arbetarinitiativ. Ledde själv 1000-tals godtrogna arbetare i döden. Krossade revolutionen i Ryssland. Dränkte Ukraina och Kronstadt i blod. Lade både en teoretisk och praktisk grund till Stalins terror. Tvingades fly Ryssland efter att ha förlorat maktkampen med Stalin. Mördades, i enlighet med ödets ironi, av Stalinistiska agenter i Mexiko 1940. För dom som vill dansa på hans grav så är han begraven i Mexiko City.

Hur slipstenen skall dras

Trotskij tankar om hur ett socialsitisk samhälle skall styras upp framgår tydligt i hans text Kommunismen och terrorn^[1]. Han börjar med att resonera runt vad proletariatets diktatur innebär och kommer fram till följande: "I partiets händer koncentreras den allmänna 1edningen…..Det avgörande ordet i alla grundläggande frågor tillkommer partiet ... (vi måste) i alla stridsfrågor överhuvud...åt partiets centralkommitté överlåta sista ordet." "Proletariatets revolutionära herravälde förutsätter inom proletariatet självt ett med klart aktionsprogram och oeftergivlig inre dicip1in försett partis politiska herravälde." " Sovjetmakten (är) endast...möj1ig medelst partiets diktatur." "I att 'byta ut' arbetarklassens makt mot partiets makt ligger ingenting tillfälligt och i grund och botten är alls inget 'utbytande' för handen." Han ställer sig sedan frågan om man inte borde tillåta flera partier, för att kunna försäkra sig om att det parti som uttrycker proletariatets intressen sitter vid makten. Denna frågeställning avvisar han med att det är "dikterat av en rent liberal föreställning om revolutionens gång." Och beviset rör att bolsjevikerna har arbetarnas och böndernas stöd är att "Vi har krossat mensjevikerna (8) och socialistrevolutionärerna - de finns inte mer. Det är oss bevis nog."

Efter att på detta uttömmande sätt ha motiverat partiets diktatur över proletariatet övergår Trotskij till att diskutera frågan hur produktionen och arbetet skulle organiseras. Han vill fortsätta med krigskommunismens metoder (dvs. bl.a. tvångsuttagning av arbetskraft, hård arbetsdisciplin, sträng ransonering av konsumtionsvaror, utbetalning av löner i natura, konfiskering av böndernas jordbruksprodukter) även i fredstid. Arbetsplikt skall införas - Trotskij frågar "Är det sant att obligatoriskt arbete alltid är improduktivt?" och svarar "att påståendet är den ynkligaste och naivaste liberala fördom" - och arbetsarméer organiseras, vilka på ett rent militärt sätt ska lösa landets ekonomiska problem. Straffbataljoner och koncentrationsläger ska upprättas för dem som rymmer från arbetet. Fackföreningarna ska helt underordnas partiets centrala ledning och ha till uppgift att disciplinera arbetarna och "organisera arbetets militarisering." "Det vore alltså ett grovt misstag, om man förväxlade frågan om proletariatets makt med frågan om driftsråden i spetsen för röretagen. Proletariatets diktatur kommer till uttryck i upphävandet av den enskilda äganderätten till produktionsmedlen och i den makt, de arbetandes kollektiva vilja (dvs. partiet, se ovan, författarens anm.), har över hela sovjetsystemet, men alls icke i de enskilda ekonomiföretagens förvaltningsformer." I fabrikerna skall Taylorsystemet - den tidens MTM-system - tillämpas och "socialistisk tävlan" införas. Hans syn på "enmansledning" inom industrin kan kort sammanfattas av honom själv i "Jag tror att om inbördeskriget inte förstört våra ekonomiska organ genom att beröva dem alla initiativrika och självständiga krafter, så skulle vi säkerligen tidigare och utan svårigheter ha övergått till individuellt förvaltningssystem inom ekonomin."

Citat

"De ska skjutas som rapphöns."^[2]

"Det kommunistiska partiets herravälde inom arbetarråden är det politiska uttrycket för proletariatets diktatur.^[3]

Vidare läsning

Stalinism’s loyal opposition - The counter-revolutionary politics of Trotsky - av vår vän Kevin Keating

Noter

1. ↑ Det följande är hämtat ur Tidningen Arbetarmakt nr Nr 6-7, december: "BYRÅKRATINS PATRIARK OM ARBETETS MILITARISERING"
2. ↑ Trotskij när han beordrade armén att slå ner upproret i Kronstadt källa behövs
3. ↑ Kommunismen och terrorn, sid. 150