Visa källa för Götgatekravallerna

'''Götgatekravellerna''' drar igång den 26 mars 1948 på [[Södermalm]] i [[Stockholm]]. Kväll efter kväll slåss tusentals ungdomar med snuten. De unga klagar över att det inte finns något att göra. Att nåt fattas.

Gatan var den här helgen nedstängd. Staden hade proklamerat att långfredagen och påskdagen skulle vara lugnets dagar. Alla biografer, fik och restauranger skulle stå tomma och tysta. Götgatan var vid den här tiden stadens ungdoms nöjescenter... Och nu var lustgården var stängd. Sysslolösa skaror drog planlöst runt. Nåra fyllon börjar uppträda och skråla visor. Snuten dyker upp och försöker föra bort dem. Folkmassan skrattar och stojar. Snutarna börjar spöa upp fyllona när de gör motstånd mot bortförandet. Då förändras snabbt stämningen till vrede. Folkmassan börjar gruffa med snutarna. Snutarna slår runt sig med batonger. Det börjades kasta gatsten. Förstärkningar kommer. Fler ungdomar dras till skriken och bråken. Kravallerna böljar fram och tillbax hela kvällen.

Annadagskvällen blev kravallerna hårdare. Snutarna är nu beväpnade med sablar och ridpiskor. Götgatan blir ett slagfält. Det är inte längre någon nedstängd gata. De upproriska ungdomar är uppblandade med en massa andra biografbesökare och flanörer. Snuten ger sig på folkmassorna urskiljninglöst. Alla som kommer i deras väg får stryk. Kavallerichocker med ridande polis får folk att fly åt alla håll. Allt mer folk drar sig till gatan.

Nästa dag som är en vanlig vardagskväll fylls åter gatan av ett folkhav. Gatstenar slits upp och flaskor viner genom luften. Folk hade tagit med sig hattnålar för att sticka snuthästarna. Ett ungdomsgäng tar en korvmoj och rullar iväg med den (med den vilt skrikande korvtanten kvar i). "Skratt och skrik, lek och hat, något av tjurfäktning. Ungdopmar som tjöt av förtjusning när de lyckades kasta sig undan rappen från piskornas snärtar eller de blänkande salblarna. Eller tjut av smärta när de inte kom undan i tid." ([[Fogelström, Per Anders: Stad i världen]]) Snuten hade lärt sig av tidigare kvällar. Nu gav man sig bara på ungdomarna och spred ut en mängd civilklädda snutar i folkhavet som haffade misstänkta.

Ännu en kväll rasar kravaller. Den här finalkvällen hade hela 10 000 pers samlats. Präster och ungdomsledare åker runt med högtalarbilar o manar till lugn. Ungdomsledaren blir dock av misstag slagen av polisbatong i ansiktet och får föras till sjukan. Är dock mycket lugnare denna kväll. Många är arresterade eller skadade.

Dagen efter, den 1 april, slår polisen tidigt en ring runt gatans centrala delar. Kravallveckan var slut. 


''Källa är [[Per Anders Fogelström]]s fina bok [[Fogelström, Per Anders: Stad i världen|Stad i världen]], kapitlet "Götgatan". Lyssnar man på ljudboken är det Cd03-03 och Cd03-04 som gäller.''

[[Kategori:Kravaller]]
[[Kategori:Stockholm]]