Anna Bondestam - Versionshistorik

Linnea: /* Av Anna Bondestam */

2009-08-30T21:09:41Z

‎Av Anna Bondestam

Kurtake den 11 december 2008 kl. 12.35

2008-12-11T12:35:10Z

Kurtake den 12 september 2008 kl. 18.34

2008-09-12T18:34:04Z

Kurtake den 16 februari 2008 kl. 19.57

2008-02-16T19:57:58Z

Kurtake: /* Om och med Anna Bondestam */

2008-02-16T19:29:19Z

‎Om och med Anna Bondestam

Kurtake: /* Om och med Anna Bondestam */

2008-02-16T19:29:03Z

‎Om och med Anna Bondestam

Kurtake den 16 februari 2008 kl. 12.53

2008-02-16T12:53:41Z

Kurtake den 16 februari 2008 kl. 12.52

2008-02-16T12:52:37Z

Kurtake: /* Om Anna Bondestam */

2008-02-16T12:51:19Z

‎Om Anna Bondestam

Kurtake den 16 februari 2008 kl. 12.42

2008-02-16T12:42:25Z

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 * Sällboda frivilliga deckarkår, 1949
 * Enskilt område, 1952 (novellsamling)
-* Vägen till staden, 1957
+* [[Bondestam, Anna: Vägen till staden|Vägen till staden]], 1957
-* Stadens bröd, 1960
+* [[Bondestam, Anna: Stadens bröd|Stadens bröd]], 1960
 * Jordnära: dikter, 1972
 | valign="top" width="50%" |

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 Anna är en av de få som skildrat finska arbetares liv och historia. I sina två “stadsromaner” beskriver hon industrialismens inledningsskede i en österbottnisk kuststad med flykten från landsbygden in till fabrikerna. I dessa romaner står författaren på höjden av sin berättarförmåga och kvinnoporträtten har ett sällsynt lyster och lödighet. Romanen ''[[Bondestam, Anna: Vägen till staden|Vägen till staden]]'' (1957) heter den första delen och den andra fick namnet ''[[Bondestam, Anna: Stadens bröd|Stadens bröd]]'' (1960).
-Diktsamlingen ''[[Bondestam, Anna: Jordnära|Jordnära]]'' (1972) avslutar Anna Bondestams skönlitterära produktion. Efter 1960 var Anna Bondestam verksam främst som historieforskare medfokus på arbetarnas liv och leverne.
+Diktsamlingen ''[[Bondestam, Anna: Jordnära|Jordnära]]'' (1972) avslutar Anna Bondestams skönlitterära produktion. Efter 1960 var Anna Bondestam verksam främst som historieforskare med fokus på arbetarnas liv och leverne.
 ==Av Anna Bondestam==

← Äldre version		Versionen från 12 september 2008 kl. 18.34
Rad 55:		Rad 55:

	*Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner. Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964		*Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner. Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964
		+
		+	[[Kategori:Arbetarskildrare]]
		+	[[Kategori:Finlands-svenskar]]

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2008 kl. 19.57
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb\|En av Finlands främsta arbetarskildrare]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli ~~förebild~~ för ~~fl era~~ personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter [[1917-18 - Finska revolutionen\|upproret 1917]]. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.	+	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb\|En av Finlands främsta arbetarskildrare]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli förebilder för flera personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter [[1917-18 - Finska revolutionen\|upproret 1917]]. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.

	Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.		Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2008 kl. 19.29
Rad 53:		Rad 53:

	*Reinholm, Gunilla: Anna Bondestam - en bibliografi. Specialarbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1974		*Reinholm, Gunilla: Anna Bondestam - en bibliografi. Specialarbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1974
−

	*Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner. Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964		*Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner. Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964

@@ Rad 49: / Rad 49: @@
 *Hästbacka, Elizabeth: Anna Bondestams fyrtiotalsromaner : en studie i ett förbisett författarskap. 60-poängs uppsats i Litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, 1981.
 *Koskinen, Leena: Anna Bondestamin työläisromaanien suomalainen yhteiskunta. Pro gradu-tutkielma, Tampereen yliopisto, 1975
 *Reinholm, Gunilla: Anna Bondestam - en bibliografi. Specialarbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1974

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.
-Den första roman hon gav ut var ''[[Bondestam, Anna: Panik i Rölleby|Panik i Rölleby]]'' (1936), med vilken hon deltog i en romantävling, utlyst av Holger Schildts förlag. År 1939 utgavs ''[[Bondestam, Anna: Fröken Elna Johansson|Fröken Elna Johansson]]'', som realistiskt skildrar kontoristernas situation under depressionsåren på 1930-talet. ''[[Bondestam, Anna: Bergtagen|Bergtagen]]'' (1941) är en novellsamling som innehåller tre psykologiska studier av kvinnor. Kvinnorna är på olika sätt är "bergtagna" av sig själva, isolerade i och av sitt eget jag. Romanen ''[[Bondestam, Anna: Lågt i tak|Lågt i tak]]'' (1943) utspelar sig under depressionsåren på 1930-talet i Jakobstad. ''[[Bondestam, Anna: Klyftan|Klyftan]]'' (1946) beskriver händelserna år 1918 i en finlandssvensk småstad ur ett litet barns perspektiv.
+Den första roman hon gav ut var ''[[Bondestam, Anna: Panik i Rölleby|Panik i Rölleby]]'' (1936), med vilken hon deltog i en romantävling, utlyst av Holger Schildts förlag. År 1939 utgavs ''[[Bondestam, Anna: Fröken Elna Johansson|Fröken Elna Johansson]]'', som realistiskt skildrar kontoristernas situation under depressionsåren på 1930-talet. ''[[Bondestam, Anna: Bergtagen|Bergtagen]]'' (1941) är en novellsamling som innehåller tre psykologiska studier av kvinnor. Kvinnorna är på olika sätt är "bergtagna" av sig själva, isolerade i och av sitt eget jag. Romanen ''[[Bondestam, Anna: Lågt i tak|Lågt i tak]]'' (1943) utspelar sig under depressionsåren på 1930-talet i Jakobstad. ''[[Bondestam, Anna: Klyftan|Klyftan]]'' (1946) beskriver terrorn under 1918 i en finlandssvensk småstad ur ett litet barns perspektiv.
 År 1949 utgavs Annas första och enda deckare, ''[[Bondestam, Anna: Sällboda frivilliga deckarkår|Sällboda frivilliga deckarkår]]'', en mordhistoria i sommarstugeidyll. Anna Bondestam beskriver den själv som en tämligen misslyckad detektivhistoria, som trots det är både underhållande och humoristisk. Novellsamlingen ''[[Bondestam, Anna: Enskilt område|Enskilt område]]'' (1952), innehåller några psykologiska studier i människans innersta. Samlingen fick mycket god kritik, då den kom ut.
-Anna är en av de få som skildrat finska arbetares liv och historia. I sina två “stadsromaner” beskriver hon industrialismens inledningsskede i en österbottnisk kuststad med flykten från landsbygden in till fabrikerna. I dessa romaner står författaren på höjden av sin berättarförmåga och kvinnoporträtten har ett sällsynt lyster och lödighet Romanen ''[[Bondestam, Anna: Vägen till staden|Vägen till staden]]'' (1957) heter den första delen och den andra fick namnet ''[[Bondestam, Anna: Stadens bröd|Stadens bröd]]'' (1960).
+Anna är en av de få som skildrat finska arbetares liv och historia. I sina två “stadsromaner” beskriver hon industrialismens inledningsskede i en österbottnisk kuststad med flykten från landsbygden in till fabrikerna. I dessa romaner står författaren på höjden av sin berättarförmåga och kvinnoporträtten har ett sällsynt lyster och lödighet. Romanen ''[[Bondestam, Anna: Vägen till staden|Vägen till staden]]'' (1957) heter den första delen och den andra fick namnet ''[[Bondestam, Anna: Stadens bröd|Stadens bröd]]'' (1960).
 Diktsamlingen ''[[Bondestam, Anna: Jordnära|Jordnära]]'' (1972) avslutar Anna Bondestams skönlitterära produktion. Efter 1960 var Anna Bondestam verksam främst som historieforskare medfokus på arbetarnas liv och leverne.

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2008 kl. 12.52
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb\|En av Finlands främsta arbetarskildrare]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli förebild för fl era personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter upproret 1917. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.	+	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb\|En av Finlands främsta arbetarskildrare]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli förebild för fl era personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter [[1917-18 - Finska revolutionen\|upproret 1917]]. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.

	Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.		Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.

@@ Rad 38: / Rad 38: @@
 |}
-==Om Anna Bondestam==
+==Om och med Anna Bondestam==
 *[http://www.fredrika.net/jakobstad/bondestamsamlingen.htm Anna Bondestams samling vid biblioteket i Jakobstad]

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2008 kl. 12.42
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli förebild för fl era personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter upproret 1917. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.	+	[[Bild:Bondestam,_Anna.gif\|right\|thumb\|En av Finlands främsta arbetarskildrare]]Hon föddes 1907 som enda dottern till plåtslagaren Otto Elfving och modern Lina, som kom att bli förebild för fl era personer i Annas böcker. Fadern var aktiv i [[Jakobstads finska arbetarförening]]. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan, det "röda skatan". Föräldrarna var upprorsmakare och förföljdes av ''[[slaktarn]]'' efter upproret 1917. Denna tid har hon skildrat i ''[[Bondestam, Anna: Klyftan\|Klyftan]]''. Anna var familjens enda barn - hon fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.

	Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.		Under många år var Anna Bondestam verksam inom [[Folkets bildningsförbund]] som sekreterare och studieledare. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Hon bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. År 1977 flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända till sin död 1995.