Axelsson, Majgull: Jag heter inte Miriam - Versionshistorik

Linnea den 29 februari 2016 kl. 23.01

2016-02-29T23:01:08Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.39

2016-02-29T20:39:45Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.39

2016-02-29T20:39:13Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.37

2016-02-29T20:37:59Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.36

2016-02-29T20:36:21Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.32

2016-02-29T20:32:14Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.30

2016-02-29T20:30:01Z

Linnea den 29 februari 2016 kl. 20.19

2016-02-29T20:19:56Z

Linnea: Skapade sidan med 'Historisk roman av Majgull Axelsson. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvinga kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet...'

2016-02-29T20:12:17Z

Skapade sidan med 'Historisk roman av Majgull Axelsson. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvinga kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet...'

Ny sida

Historisk roman av [[Majgull Axelsson]]. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvinga kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet men slits från sin familj och sätts på kloster tillsammans med andra tyska romska barn. Från klostret går resan vidare till koncentrationsläger, massdöd, medicinska experiment, förnedring och tvångsarbete. Och rasism från medfångarna.

Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Boken berättar om ett kortvarigt men rakryggat uppror där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren. Lägerledningen klarar inte av att ta konflikten direkt utan sprider ut repressionen och morden över framtiden.

I alla fall. Under berättelsens gång lyckas Malika byta fångkläder med en död judinna. Detta ändrar också hennes identitit, hon blir nu Miriam. Ungefär samtidigt blir hon vän med en grupp norska fångar som tillsammans hjälps åt att överleva lägertillvaron. Deras solidaritet är stark, men huvudpersonen misstänker dock att den bygger på att de inte vet att hon är rom. Faktumet att hon nu är jude, hjälper henne också efter krigets slut till Sverige (som har inreseförbud mot romer) och Småland. I Jönköping möter hon vardagsrasismen mot romer och den våldsamma gatu-fascismen i form av tattarkravallerna på 1950-talet. Hon vågar inte avslöja sig som rom utan bibehåller i fruktan sin judiska identitet in i medelklasstillvaro och familjeliv. Ända in i ålderdomens Nässjö.

Boken bygger på ett omfattande gräv, bokliga källor och intervjuer.

[[Kategori:Böcker]]
[[Kategori:Koncentrationsläger]]
[

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Bland annat är huvudpersonen med i periferin till ett kortvarigt men rakryggat [[1944 - Romer reser sig i Auschwitz|uppror]] där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren.
-Under berättelsens gång lyckas Malika av misstag byta fångkläder med en död judinna. Detta ändrar också hennes identitet; hon blir nu Miriam (med en judisk stjärna på fångdräkten). Ungefär samtidigt blir hon vän med en grupp norska fångar som tillsammans hjälps åt att överleva lägertillvaron. Deras solidaritet är stark, men huvudpersonen misstänker att den bygger på att de inte vet att hon är rom. Faktumet att hon nu "är jude", hjälper henne också efter krigets slut att komma till Sverige (som har inreseförbud mot romer) och Småland. I Jönköping möter hon vardagsrasismen mot romer och den våldsamma gatu-fascismen i form av tattarkravallerna på 1950-talet. Hon vågar inte avslöja sig som rom utan bibehåller i fruktan sin judiska identitet in i medelklasstillvaro och familjeliv. Ända in i ålderdomens Nässjö.
+Under berättelsens gång lyckas Malika av misstag byta fångkläder med en död judinna. Detta ändrar också hennes identitet; hon blir nu Miriam (med en judisk stjärna på fångdräkten). Ungefär samtidigt blir hon vän med en grupp norska fångar som tillsammans hjälps åt att överleva lägertillvaron. Deras solidaritet är stark, men huvudpersonen misstänker att den bygger på att de inte vet att hon är rom. Faktumet att hon nu "är jude", hjälper henne också efter krigets slut att komma till Sverige (som har inreseförbud mot romer) och Småland. I Jönköping möter hon vardagsrasismen mot romer och den våldsamma gatu-fascismen i form av tattarkravallerna i slutet av 1940-talet. Hon vågar inte avslöja sig som rom utan bibehåller i fruktan sin judiska identitet in i medelklasstillvaro och familjeliv. Ända in i ålderdomens Nässjö.
 Boken bygger på ett omfattande gräv, bokliga källor och intervjuer.

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 [[Kategori:Koncentrationsläger]]
 [[Kategori:Nazism]]
-[[Kategori:Romer]]
+[[Kategori:Romani]]
 [[Kategori:Rasism]]
 [[Kategori:Småland]]
 [[Kategori:Jönköping]]

← Äldre version		Versionen från 29 februari 2016 kl. 20.39
Rad 18:		Rad 18:
	[[Kategori:Rasism]]		[[Kategori:Rasism]]
	[[Kategori:Småland]]		[[Kategori:Småland]]
		+	[[Kategori:Jönköping]]

← Äldre version		Versionen från 29 februari 2016 kl. 20.37
Rad 1:		Rad 1:
−	Historisk roman av [[Majgull Axelsson]]. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvingas kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet men slits från sin familj och sätts på kloster tillsammans med andra tyska romska barn. Från klostret går resan vidare till koncentrationsläger, massdöd, medicinska experiment, förnedring och tvångsarbete. Och rasism från medfångarna.	+	[[Fil:Axelsson Jag heter inte Miriam.jpg\|frame\|right]]Historisk roman av [[Majgull Axelsson]]. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvingas kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet men slits från sin familj och sätts på kloster tillsammans med andra tyska romska barn. Från klostret går resan vidare till koncentrationsläger, massdöd, medicinska experiment, förnedring och tvångsarbete. Och rasism från medfångarna.

	Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Bland annat är huvudpersonen med i periferin till ett kortvarigt men rakryggat [[1944 - Romer reser sig i Auschwitz\|uppror]] där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren.		Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Bland annat är huvudpersonen med i periferin till ett kortvarigt men rakryggat [[1944 - Romer reser sig i Auschwitz\|uppror]] där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Boken bygger på ett omfattande gräv, bokliga källor och intervjuer.
-Läs också [[Ragnar Järhult]]s [[Järhult, Ragnar: Andreas & Emilia|Andreas & Emilia]] om Jönköping, tattare och tattarkravallerna.
+== Läs också ==
 [[Kategori:Böcker]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Historisk roman av [[Majgull Axelsson]]. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvinga kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet men slits från sin familj och sätts på kloster tillsammans med andra tyska romska barn. Från klostret går resan vidare till koncentrationsläger, massdöd, medicinska experiment, förnedring och tvångsarbete. Och rasism från medfångarna.
+Historisk roman av [[Majgull Axelsson]]. Boken handlar om den romska kvinnan Malika (eller Miriam som hon kommer att tvingas kalla sig). Hon växer upp i Tyskland på 30-talet men slits från sin familj och sätts på kloster tillsammans med andra tyska romska barn. Från klostret går resan vidare till koncentrationsläger, massdöd, medicinska experiment, förnedring och tvångsarbete. Och rasism från medfångarna.
-Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Bland annat är huvudpersonen med i periferin till ett kortvarigt men rakryggat [[1944 - Romer reser sig i Auschwitz|uppror]] där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren. Lägerledningen klarar inte av att ta konflikten direkt utan sprider ut repressionen och morden över framtiden.
+Romerna står lågt i rang i lägrets hierarki, och får utstå rasistiska utfall från många av de andra fångarna. Men de håller också ihop och biter ifrån, till och med mot SS. Bland annat är huvudpersonen med i periferin till ett kortvarigt men rakryggat [[1944 - Romer reser sig i Auschwitz|uppror]] där romska fångar vägrar att frivilligt promenera in i gaskammaren.
-I alla fall. Under berättelsens gång lyckas Malika byta fångkläder med en död judinna. Detta ändrar också hennes identitet; hon blir nu Miriam. Ungefär samtidigt blir hon vän med en grupp norska fångar som tillsammans hjälps åt att överleva lägertillvaron. Deras solidaritet är stark, men huvudpersonen misstänker att den bygger på att de inte vet att hon är rom. Faktumet att hon nu "är jude", hjälper henne också efter krigets slut komma till Sverige (som har inreseförbud mot romer) och Småland. I Jönköping möter hon vardagsrasismen mot romer och den våldsamma gatu-fascismen i form av tattarkravallerna på 1950-talet. Hon vågar inte avslöja sig som rom utan bibehåller i fruktan sin judiska identitet in i medelklasstillvaro och familjeliv. Ända in i ålderdomens Nässjö.
+Under berättelsens gång lyckas Malika av misstag byta fångkläder med en död judinna. Detta ändrar också hennes identitet; hon blir nu Miriam (med en judisk stjärna på fångdräkten). Ungefär samtidigt blir hon vän med en grupp norska fångar som tillsammans hjälps åt att överleva lägertillvaron. Deras solidaritet är stark, men huvudpersonen misstänker att den bygger på att de inte vet att hon är rom. Faktumet att hon nu "är jude", hjälper henne också efter krigets slut att komma till Sverige (som har inreseförbud mot romer) och Småland. I Jönköping möter hon vardagsrasismen mot romer och den våldsamma gatu-fascismen i form av tattarkravallerna på 1950-talet. Hon vågar inte avslöja sig som rom utan bibehåller i fruktan sin judiska identitet in i medelklasstillvaro och familjeliv. Ända in i ålderdomens Nässjö.
 Boken bygger på ett omfattande gräv, bokliga källor och intervjuer.