Elise Ottesen-Jensen - Versionshistorik

Kurtake den 25 november 2012 kl. 17.07

2012-11-25T17:07:26Z

Kurtake: /* Den radikala */

2010-11-28T17:20:30Z

‎Den radikala

Frasse den 18 februari 2010 kl. 12.00

2010-02-18T12:00:30Z

Frasse: mycket ändringar, skrivit ut forkortningar, tagit bort dubbellänkningar + ett hel del små saker

2010-02-13T15:41:25Z

mycket ändringar, skrivit ut forkortningar, tagit bort dubbellänkningar + ett hel del små saker

Visa ändringar

Frasse den 13 februari 2010 kl. 14.59

2010-02-13T14:59:42Z

Kurtake: /* Noter */

2009-05-13T09:46:09Z

‎Noter

Kurtake: /* Om Elise Ottesen-Jensen */

2009-01-27T11:21:03Z

‎Om Elise Ottesen-Jensen

Kurtake: /* Om Elise Ottesen-Jensen */

2009-01-27T11:14:18Z

‎Om Elise Ottesen-Jensen

Kurtake: /* Enskilda texter av Elise Ottesen-Jensen */

2009-01-27T11:09:43Z

‎Enskilda texter av Elise Ottesen-Jensen

Kurtake: /* Böcker av Elise Ottesen-Jensen */

2009-01-27T10:50:07Z

‎Böcker av Elise Ottesen-Jensen

← Äldre version		Versionen från 25 november 2012 kl. 17.07
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Elise_ottar_1.jpg\|Elise föreläser\|right]]'''Elise Ottesen-Jensen''' föddes 2 januari 1886 i Høyland, utanför Stavanger i Rogaland fylke i Norge, död 4 september 1973 i Stockholm.	+	[[Bild:Elise_ottar_1.jpg\|frame\|Elise föreläser\|right]]'''Elise Ottesen-Jensen''' föddes 2 januari 1886 i Høyland, utanför Stavanger i Rogaland fylke i Norge, död 4 september 1973 i Stockholm.

	''Ottar'' som hon kallas i folkmun är mest känd för sitt enorma [[sexualupplysningsarbete]] bland arbetarna. Hon grundade [[RFSU]] och reste land och rike runt med sina upplysningsturnéer. Allt ifrån fullsatta [[Folkets Hus]] till små skogshuggarkojor i norrlands djupaste skogar avverkade hon i en rasande takt. Hon kämpade med tänder och klor mot efterbliven lagstiftingen, institutionerna, kyrka och invanda fördomar som gjorde livet för många arbetarkvinnor till ett helvete. Det var framförallt familjeplanering det gällde. Hur man kan begränsa antalet födslar? Ju fler oönskade ungar desto fler munnar att mätta med en knaper [[lön]]. Ju fler oönskade ungar ju fler undermåliga aborter med risk för kvinnans liv och hälsa. Ottar talde om hur man kunde begränsa sina födslar med hjälp av preventivmedel och hur dessa skulle användas. Hon hjälpte även de intresserade kvinnorna med att prova ut pessar. Allt detta var i högsta grad olagligt under det tidiga 1900-talet och duster med lag och ordning blev många.		''Ottar'' som hon kallas i folkmun är mest känd för sitt enorma [[sexualupplysningsarbete]] bland arbetarna. Hon grundade [[RFSU]] och reste land och rike runt med sina upplysningsturnéer. Allt ifrån fullsatta [[Folkets Hus]] till små skogshuggarkojor i norrlands djupaste skogar avverkade hon i en rasande takt. Hon kämpade med tänder och klor mot efterbliven lagstiftingen, institutionerna, kyrka och invanda fördomar som gjorde livet för många arbetarkvinnor till ett helvete. Det var framförallt familjeplanering det gällde. Hur man kan begränsa antalet födslar? Ju fler oönskade ungar desto fler munnar att mätta med en knaper [[lön]]. Ju fler oönskade ungar ju fler undermåliga aborter med risk för kvinnans liv och hälsa. Ottar talde om hur man kunde begränsa sina födslar med hjälp av preventivmedel och hur dessa skulle användas. Hon hjälpte även de intresserade kvinnorna med att prova ut pessar. Allt detta var i högsta grad olagligt under det tidiga 1900-talet och duster med lag och ordning blev många.

@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 Talaren heter [[Albert Jensen]] och är välkänd bland de norska knegarna för sina insatser under [[Unionskrisen 1905|unionskrisen 1905]]. Under mobiliseringen reste han utmed den svenska gränsen (under täcknamnet [[Didrik Stigman]]) och uppmanade soldaterna att inte skjuta på sina norska kamrater. Elise satt precis under talarstolen som referent för [[Arbeidet]]. Senare under natten när Elise sitter på redaktionen och skriver referat knackar Albert på. Han undrar om hon behöver hjälp med nåt. Svenskan är ju inte alltid så lätt att förstå. Efter detta möte håller de kontakten brevledes. Albert hade för tillfället tagit på sig att redigera den norska syndikalistiska veckotidningen [[Norska Direkt Aktion|Direkt Aktion]]. Han behövde hjälp med språket och då ställde Elise upp.
-Kontakten med de syndikalistiska (eller frihetliga som Elise beskriver dem) utgångspunkterna öppnade upp nya vyer. Elise som sett på arbetarklassen som automatiskt moraliskt högre stående och att allt knegare och deras representanter tog sig för därmed var rätt fick omvärdera. "''Vad hjälper det om arbetarna får makt i staten, om staten förtrycker allmänheten?''". Deras brevväxling gav uttryck för allt starkare känslor men utvecklades även till långa diskussioner där ett lärare-elev förhållande uppstod. Albert bombarderade Elise med otaliga böcker och pamfletter men störst intryck gjorde Krapotkins "''[[Krapotkin, Peter: Erövringen av brödet|Erövringen av brödet]]''", "''[[Krapotkin, Peter: Inbördes hjälp|Inbördes hjälp]]''", "''[[Krapotkin, Peter: Handen och hjärnans arbetare|Handen och hjärnans arbetare]]''".
+Kontakten med de syndikalistiska (eller frihetliga som Elise beskriver dem) utgångspunkterna öppnade upp nya vyer. Elise som sett på arbetarklassen som automatiskt moraliskt högre stående och att allt knegare och deras representanter tog sig för därmed var rätt fick omvärdera. "''Vad hjälper det om arbetarna får makt i staten, om staten förtrycker allmänheten?''". Deras brevväxling gav uttryck för allt starkare känslor men utvecklades även till långa diskussioner där ett lärare-elev förhållande uppstod. Albert bombarderade Elise med otaliga böcker och pamfletter men störst intryck gjorde [[Krapotkin]]s "''[[Kropotkin, Peter: Erövringen av brödet|Erövringen av brödet]]''", "''[[Kropotkin, Peter: Inbördes hjälp|Inbördes hjälp]]''", "''[[Kropotkin, Peter: Handen och hjärnans arbetare|Handen och hjärnans arbetare]]''".
 De båda bestämmer sig slutligen för att tillbringa semestern 1914 tillsammans. Den förläggs till ett pensionat i Snekkersten i Danmark, dit Elise även bjuder sin syster Magnhild som studerade vid en hushållsskola på Jylland. Elise har inte berättat för sin familj om Albert och ser fram emot att få sammanföra honom med systern. Vid ankomsten visar det sig dock att systern farit jävligt illa sedan de senast möttes. Hon hade vänslat med en grannpojke och blivit gravid. Deras fader såg detta som en stor synd och skam för familjen som måste döljas till varje pris. Han skickar iväg den förtvivlade dottern till Danmark och ett hem för "fallna kvinnor". En plats dit döttrar som dragit skam över familjen genom sin utomäktenskapliga graviditet skickas för att i hemlighet föda barnet och sedan adoptera bort det.

@@ Rad 87: / Rad 87: @@
 ===Enskilda texter av Elise Ottesen-Jensen===
-*Hur kvinnorna vunno syndikalisternas strejk, Brand (47/1925). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Hur-kvinnorna-vunno-syndikalisternas-strejk länk.1])([http://yelah.net/articles/ottar0409 länk.2])
+*Hur kvinnorna vunno syndikalisternas strejk, Brand (47/1925). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/Hur-kvinnorna-vunno-syndikalisternas-strejk länk.1])([http://yelah.net/articles/ottar0409 länk.2])
 *[[Ottesen-Jensen, Elise: Kooperativa kvinnogillen|Kooperativa kvinnogillen]] ingår i ''Vi kvinnor'', 1925.
-*Lagen och samvetet, Brand (01/1926). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Lagen-och-samvetet länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0326 länk.2])
+*Lagen och samvetet, Brand (01/1926). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/Lagen-och-samvetet länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0326 länk.2])
-*Kvinnornas plats i samhället, Brand (23/1926). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Kvinnornas-plats-i-samh%C3%A4llet länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0319 länk.2])
+*Kvinnornas plats i samhället, Brand (23/1926). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/Kvinnornas-plats-i-samh%C3%A4llet länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0319 länk.2])
-*En tioårig mor, Brand (6/1926). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/En-tio%C3%A5rig-mor länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0312 länk.2])
+*En tioårig mor, Brand (6/1926). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/En-tio%C3%A5rig-mor länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0312 länk.2])
-*Kvinnan och staten, Brand (09/1926).([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Kvinnan-och-staten länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0402 länk.2])
+*Kvinnan och staten, Brand (09/1926).([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/Kvinnan-och-staten länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0402 länk.2])
-*Ungdomen och religionen, Brand (17/1926). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Ungdomen-och-religionen länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0423 länk.2])
+*Ungdomen och religionen, Brand (17/1926). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/Ungdomen-och-religionen länk.1]) ([http://yelah.net/articles/ottar0423 länk.2])
-*Läkarvetenskapliga rön -ett monopol för de rika, Brand (02/1927). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/L%C3%A4karevetenskapliga-r%C3%B6n-ett-monopol-f%C3%B6r-de-rika länk.1])([http://yelah.net/articles/ottar0416 länk.2])
+*Läkarvetenskapliga rön -ett monopol för de rika, Brand (02/1927). ([https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Tidningar-utgivna-av-andra-frihetliga-organisationer/Brand/L%C3%A4karevetenskapliga-r%C3%B6n-ett-monopol-f%C3%B6r-de-rika länk.1])([http://yelah.net/articles/ottar0416 länk.2])
 *Förord till Hilde Singers ''Tvångssteriliseringen i tredje riket'' utgiven 1936.
@@ Rad 111: / Rad 111: @@
 ===Om Elise Ottesen-Jensen===
-* Mankell, Henning: ''[[Mankell, Henning: Älskade syster|Älskade syster]]'', 1986. En pjäs.
+*Mankell, Henning: ''[[Mankell, Henning: Älskade syster|Älskade syster]]'', 1986. En pjäs.
 *Hackzell, Siv: ''[[Hackzell, Siv: Levande livsverk : Elise Ottesen-Jensen och RFSU|Levande livsverk : Elise Ottesen-Jensen och RFSU]]'', Riksförb. för sexuell upplysning, 1986.
-* Cindy Larsen: ''[http://yelah.net/articles/omottar0305 Om Elise Ottesen-Jensen]'', Yelha.net, 2001.
+*Cindy Larsen: ''[http://yelah.net/articles/omottar0305 Om Elise Ottesen-Jensen]'', Yelha.net, 2001.
-* RFSL´s biografi http://www.rfsu.se/ottar_-_sveriges_sexualupplysningspionjar.asp
+*RFSL´s biografi http://www.rfsu.se/ottar_-_sveriges_sexualupplysningspionjar.asp
 *SVT har en [http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=60712 temasida] om Ottar där man kan se dokumentärer och höra henne tala under ett par timmar.
 *Även SR har en [http://www.sr.se/cgi-bin/Mall/amnessida.asp?programID=1602&Nyheter=&grupp=2357&artikel=1336524 temasida] där man kan lyssna på intervjuer med Ottar.
-* SAC´s sida om [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Personregister/Ottesen-Jensen,-Elise-1886-1973 Ottar].
+*SAC´s sida om [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Personregister/Ottesen-Jensen,-Elise-1886-1973 Ottar].
 ==Noter==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Elise_ottar_1.jpg|Elise föreläser|right]]'''Elise Ottesen-Jensen''' föddes 2 januari 1886 i Høyland, utanför Stavanger i Rogaland fylke i Norge, död 4 september 1973 i Stockholm.
-''Ottar'' som hon kallas i folkmun är mest känd för sitt enorma sexualupplysningsarbete bland arbetarna. Hon grundade [[RFSU]] och rest land och rike runt med sina upplysningsturneer. Allt ifrån fullsatta folketshus till små skogshuggarkojor i norrlands djupaste skogar avverkade hon i en rasande takt. Hon kämpade med tänder och klor mot efterbliven lagstiftingen, institutionerna, kyrka och invanda fördomar som gjorde livet för många arbetarkvinnorna till ett helvete. Det var framförallt familjeplanering det gällde. Hur man kan begränsa antalet födslar. Ju fler oönskade ungar desto fler munnar att mätta med en knaper lön. Ju fler oönskade ungar ju fler undermåliga aborter med risk för kvinnans liv och hälsa. Ottar talde om hur man kunde begränsa sina födslar med hjälp av preventivmedel och hur dessa skulle användas. Hon hjälpte även de intresserade kvinnorna med att prova ut pessar. Allt detta var i högsta grad olagligt under det tidiga 1900-talet och duster med lag och ordning blev många.
+''Ottar'' som hon kallas i folkmun är mest känd för sitt enorma [[sexualupplysningsarbete]] bland arbetarna. Hon grundade [[RFSU]] och reste land och rike runt med sina upplysningsturnéer. Allt ifrån fullsatta [[Folkets Hus]] till små skogshuggarkojor i norrlands djupaste skogar avverkade hon i en rasande takt. Hon kämpade med tänder och klor mot efterbliven lagstiftingen, institutionerna, kyrka och invanda fördomar som gjorde livet för många arbetarkvinnor till ett helvete. Det var framförallt familjeplanering det gällde. Hur man kan begränsa antalet födslar? Ju fler oönskade ungar desto fler munnar att mätta med en knaper [[lön]]. Ju fler oönskade ungar ju fler undermåliga aborter med risk för kvinnans liv och hälsa. Ottar talde om hur man kunde begränsa sina födslar med hjälp av preventivmedel och hur dessa skulle användas. Hon hjälpte även de intresserade kvinnorna med att prova ut pessar. Allt detta var i högsta grad olagligt under det tidiga 1900-talet och duster med lag och ordning blev många.
-''Ottar'' och hennes [[RFSU]] blev så småningom allt mer en institution i det svenska [[folkhemmet]]. Deras och många andras kamp var så framgångsrik att samhället förändrades. Lagar föll, staten började planera sin befolknings tillväxt rationellare, nya institutioner upprättades och utbildningar förändrades. Stat och kommun tog över mycket av det RFSU skapat och förde in det i förvaltningen. Även själva RFSU som sådant blev allt mer en hjälpande kugge i statsmaskineriet.
+''Ottar'' och hennes RFSU blev så småningom allt mer en institution i det svenska [[folkhemmet]]. Deras och många andras kamp var så framgångsrik att samhället förändrades. Lagar föll, staten började planera sin befolknings tillväxt rationellare, nya institutioner upprättades och utbildningar förändrades. Stat och kommun tog över mycket av det RFSU skapat och förde in det i förvaltningen. Även själva RFSU som sådant blev allt mer en hjälpande kugge i [[statsmaskineriet]].
-Den senare delen av sitt liv arbetade hon mycket på det internationella planet med resor runt om i världen för att hjälpa till med upplysningen. Hon deltog med stort engagemang i sexualupplysningsinternationalen [[IPPF]] där hon även satt som president en period.
+Den senare delen av sitt liv arbetade hon mycket på det internationella planet med resor runt om i världen för att hjälpa till med upplysningen. Hon deltog med stort engagemang i [[sexualupplysningsinternationalen]], (IPPF) där hon även satt som president en period.
-Hon är även känd från sina unga år som frihetlig socialistisk agitator och organisatör. Till en början skrev hon artiklar och hjälpte till med notiser på den vänsterradikala nationalistiska tidning ''Nidaros''. Gick så småningom över till norska ''Ny Tid'' som var socialdemokraternas tidning. Men det var först när hon träffade sin blivande livskamrat [[Albert Jensen]] och därmed den (svenska) [[Syndikalisterna|syndikalistiska]]/[[Ungsocialisterna|ungsocialistiska]] rörelsen som hon fullt ut fick upp ögonen för samhällets orättvisor och missförhållanden och dess rötter. Hon var under 1900-tales första hälft en flitig skribent i både [[Arbetaren]] och [[Brand]]. (in med [[tranmael]] o den succesiva utvecklingen till "frihetliga åskådningen")
+Hon är även känd från sina unga år som frihetlig socialistisk agitator och organisatör. Till en början skrev hon artiklar och hjälpte till med notiser på den vänsterradikala nationalistiska tidning ''[[Nidaros]]''. Gick så småningom över till norska ''[[Ny Tid]]'' som var [[socialdemokraternas]] tidning. Men det var först när hon träffade sin blivande livskamrat [[Albert Jensen]] och därmed den (svenska) [[syndikalistiska]]/[[ungsocialistiska]] rörelsen som hon fullt ut fick upp ögonen för samhällets orättvisor och missförhållanden och dess rötter. Hon var under 1900-tales första hälft en flitig skribent i både [[Arbetaren]] och [[Brand]]. (in med [[tranmael]] och den succesiva utvecklingen till "frihetliga åskådningen")
 ==Uppväxt==

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2009 kl. 09.46
Rad 130:		Rad 130:

	[[Kategori:Svenska socialister]]		[[Kategori:Svenska socialister]]
		+	[[Kategori:Svenska syndikalister]]
	[[Kategori:Sverige]]		[[Kategori:Sverige]]

@@ Rad 92: / Rad 92: @@
 ==Om och av Ottar==
 ===Enskilda texter av Elise Ottesen-Jensen===
-*[http://yelah.net/articles/ottar0423 Ungdomen och religionen], Brand (17/1926).
-*[http://yelah.net/articles/ottar0416 Läkarevetenskapliga rön -ett monopol för de rika], Brand (02/1927).
+*Hur kvinnorna vunno syndikalisternas strejk, Brand (47/1925). ([http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Tidningsarkiv/Ungsocialistiska-tidningar/Brand/Hur-kvinnorna-vunno-syndikalisternas-strejk länk.1])([http://yelah.net/articles/ottar0409 länk.2])
-*[http://yelah.net/articles/ottar0409 Hur kvinnorna vunno syndikalisternas strejk], Brand (47/1925).
-*[http://yelah.net/articles/ottar0402 Kvinnan och staten], Brand (09/1926).
-*[http://yelah.net/articles/ottar0326 Lagen och samvetet], Brand (01/1926).
-*[http://yelah.net/articles/ottar0319 Kvinnornas plats i samhället], Brand (23/1926).
-*[http://yelah.net/articles/ottar0312 En tioårig mor], Brand (6/1926).
 *[[Ottesen-Jensen, Elise: Kooperativa kvinnogillen|Kooperativa kvinnogillen]] ingår i ''Vi kvinnor'', 1925.
 *Förord till Hilde Singers ''Tvångssteriliseringen i tredje riket'' utgiven 1936.

@@ Rad 109: / Rad 109: @@
 ===Böcker av Elise Ottesen-Jensen===
 *[[Ottesen-Jensen, Elise: Ovälkomna barn : ett ord till kvinnorna|Ovälkomna barn : ett ord till kvinnorna]], Brand, 1926.
-*[[Ottesen-Jensen, Elise: Könslagarnas offer|Könslagarnas offer]], Brand, 1928.
+*[[Ottesen-Jensen, Elise: Könslagarnas offer|Könslagarnas offer]], Brand, 1928. [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%C3%A5skrifter-och-b%C3%B6cker/1900-1950/K%C3%B6nslagarnas-offer Länk]
 *[[Ottesen-Jensen, Elise: Människor i nöd - Det sexuella mörkrets offer|Människor i nöd - Det sexuella mörkrets offer]], Federativs, 1932.
 *[[Ottesen-Jensen, Elise: Säg barnet sanningen|Säg barnet sanningen]], Liber, 1945.