Emma Goldman - Versionshistorik

Kurtake den 24 januari 2010 kl. 10.41

2010-01-24T10:41:06Z

Alven: /* Referenser */

2010-01-24T10:36:56Z

‎Referenser

Alven: /* Andra frågor */

2010-01-24T10:36:00Z

‎Andra frågor

Kurtake den 24 januari 2010 kl. 10.32

2010-01-24T10:32:44Z

Alven den 23 januari 2010 kl. 23.27

2010-01-23T23:27:41Z

Alven den 23 januari 2010 kl. 23.24

2010-01-23T23:24:52Z

Alven den 23 januari 2010 kl. 22.58

2010-01-23T22:58:01Z

Alven den 23 januari 2010 kl. 22.54

2010-01-23T22:54:22Z

Alven: /* Andra frågor */

2010-01-23T22:52:44Z

‎Andra frågor

Alven: /* Första världskriget */

2010-01-23T22:51:03Z

‎Första världskriget

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Goldman_emma.gif|right|frame|En ung Emma Goldman]]
-'''Emma Goldman''', född [[27 juni]] [[1869]] i [[Kaunas]] i [[Tsarryssland|Ryssland]] (i nuvarande [[Litauen]]), död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]] i Kanada, var en [[Litauen|litauiskfödd]] [[anarkist]], mest känd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam [[revolution]].<ref>Voices of Revolution: The Dissident Press in America, sida 122 – 134</ref>
+'''Emma Goldman''', född 27 juni [[1869]] i [[Kaunas]] i [[Tsarryssland|Ryssland]] (i nuvarande [[Litauen]]), död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]] i Kanada, var en [[Litauen|litauiskfödd]] [[anarkist]], mest känd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam [[revolution]].<ref>Voices of Revolution: The Dissident Press in America, sida 122 – 134</ref>
-Goldman föddes i provinsen [[Kaunas]] i Litauen. Hennes familj var [[Ortodox judendom|ortodoxt judisk]]. Goldman hade ett våldsamt förhållande till sin fader. Även om hon gick i skola i Königsberg vägrade hennes far att låta henne fortsätta sin utbildning när familjen flyttade till [[St. Petersburg]]. Hon fortsatte dock att läsa flitigt på egen hand och utbildade sig själv om dåtidens politik. Tillsammans med sin syster Helena flyttade hon till [[Rochester, New York|Rochester]] i [[New York (delstat)|delstaten New York]] i [[USA]] vid 16 års ålder. Hon gifte sig [[1887]] men skilde sig strax därefter och flyttade till [[New York City]]. Hon drogs till anarkismen efter [[Haymarketmassakern]], och tränades i att hålla offentliga tal av [[Johann Most]], varefter hon blev en välkänd föreläsare och drog till sig åhörarskaror på tusentals människor. Vid den tiden blev hon också [[älskarinna]] till [[Alexander Berkman]], som skulle komma att bli hennes närmaste vän och kamrat livet ut. De planerade tillsammans att mörda [[Henry Clay Frick]], som en [[handlingens propaganda]]. Frick överlevde, men Berkman dömdes ändå till 22 års fängelse. Goldman fängslades själv ett antal gånger under de efterföljande åren, för "anstiftan till upplopp" och illegal utdelning av information om [[födelsekontroll]]. Hon gav också ut en anarkistisk tidning vid namnet [[Mother Earth (tidning)|Mother Earth]]''.
+Goldman föddes i provinsen [[Kaunas]] i Litauen. Hennes familj var [[Ortodox judendom|ortodoxt judisk]]. Goldman hade ett våldsamt förhållande till sin fader. Även om hon gick i skola i Königsberg vägrade hennes far att låta henne fortsätta sin utbildning när familjen flyttade till [[St. Petersburg]]. Hon fortsatte dock att läsa flitigt på egen hand och utbildade sig själv om dåtidens politik. Tillsammans med sin syster Helena flyttade hon till [[Rochester, New York|Rochester]] i [[New York (delstat)|delstaten New York]] i [[USA]] vid 16 års ålder. Hon gifte sig [[1887]] men skilde sig strax därefter och flyttade till [[New York City]]. Hon drogs till anarkismen efter [[Haymarketmassakern]], och tränades i att hålla offentliga tal av [[Johann Most]], varefter hon blev en välkänd föreläsare och drog till sig åhörarskaror på tusentals människor. Vid den tiden blev hon också älskarinna till [[Alexander Berkman]], som skulle komma att bli hennes närmaste vän och kamrat livet ut. De planerade tillsammans att mörda [[Henry Clay Frick]], som en [[handlingens propaganda]]. Frick överlevde, men Berkman dömdes ändå till 22 års fängelse. Goldman fängslades själv ett antal gånger under de efterföljande åren, för "anstiftan till upplopp" och illegal utdelning av information om [[födelsekontroll]]. Hon gav också ut en anarkistisk tidning vid namnet [[Mother Earth (tidning)|Mother Earth]]''.
 År 1917 dömdes både Goldman och Berkman till två års fängelse för att försökt "förmå personer att inte registrera sig" till den nyutfärdade inkallelsen till militärtjänst. Efter att de släppts från fängelset arresterades de båda – tillsammans med hundratals andra – och deporterades till [[Ryssland]]. Goldman var inledningsvis positivt inställd till [[bolsjevik]]ernas revolution, men vände snart och kritiserade det förekommande våldet och undertryckandet av kritiska röster. Hon skrev en bok om sina erfarenheter, ''My Disillusionment in Russia'', som utkom [[1923]]. Samtidigt som hon flyttade runt mellan olika länder – [[England]], [[Kanada]] och [[Frankrike]] – så skrev hon en självbiografi vid namn ''Living My Life'', och flyttade därefter till Spanien för att delta i [[Spanska inbördeskriget|landets inbördeskrig]]. Hon dog i Toronto den [[14 maj]] [[1940]].

@@ Rad 210: / Rad 210: @@
 == Referenser ==
-[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Goldman&action=edit Mest från Wikipedia]
+[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Goldman&oldid=186863766 Wikipedia]
 http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Goldman&oldid=186863766 Wikipedia]
 === Noter ===
 <references/>

@@ Rad 175: / Rad 175: @@
 Goldman var en hängiven [[ateist]], och betraktade [[religion]] som ett av flera kontroll- och dominansinstrument. Hennes artikel "The Philosophy of Atheism" innehåller ett långt citat av Bakunin, och tillägger:
-<blockquote>Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.<ref>The Philosophy of Atheism http://en.wikisource.org/wiki/The_Philosophy_of_Atheism 2007-12-07<ref>
-</blockquote>
+:''Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.''
 I artiklar som "The Hypocrisy of Puritanism" och ett tal med namnet "The Failure of Christianity", skapade sig Goldman ett stort antal fiender i religiösa grupper genom att attackera deras moralistiska attityder och ansträngningar att kontrollera mänskligt beteende. Hon anklagade kristendomen för vara "förevigandet av ett slavsamhälle", och hävdade att den befaller individers handlingar på jorden och erbjuder fattiga människor ett falskt hopp om en riklig framtid i himlen.<ref>Goldman, [http://www.positiveatheism.org/hist/goldman413.htm "The Failure of Christianity"]. ''Mother Earth'', april 1913.</ref> Hon var också kritisk till [[sionism]]en, som hon såg som ännu ett misslyckat experiment i statlig kontroll.<ref>Wexler, ''Exile'', s. 41.</ref>

← Äldre version		Versionen från 24 januari 2010 kl. 10.32
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:~~Emma~~.~~jpg\|miniatyr~~\|right\|Emma Goldman]]	+	[[Bild:Goldman_emma.gif\|right\|frame\|En ung Emma Goldman]]

	'''Emma Goldman''', född [[27 juni]] [[1869]] i [[Kaunas]] i [[Tsarryssland\|Ryssland]] (i nuvarande [[Litauen]]), död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]] i Kanada, var en [[Litauen\|litauiskfödd]] [[anarkist]], mest känd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam [[revolution]].<ref>Voices of Revolution: The Dissident Press in America, sida 122 – 134</ref>		'''Emma Goldman''', född [[27 juni]] [[1869]] i [[Kaunas]] i [[Tsarryssland\|Ryssland]] (i nuvarande [[Litauen]]), död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]] i Kanada, var en [[Litauen\|litauiskfödd]] [[anarkist]], mest känd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam [[revolution]].<ref>Voices of Revolution: The Dissident Press in America, sida 122 – 134</ref>

@@ Rad 174: / Rad 174: @@
 Goldman betraktade kriminalitet som en naturlig utväxt från ett orättvist ekonomiskt system. I sin artikel "Prisons: A Social Crime and Failure", citerar hon 1800-talsförfattarna Fjodor Dostojevskij och Oscar Wilde, och skriver: "År efter år släpper fängelsehelvetenas portar ut en utmärglad, deformerad, viljelös, skeppsbruten besättning av mänskligheten, med Kain-märket på sina pannor, sina hopp krossade, alla sina naturliga lustar omintetgjorda. Endast hunger och omänsklighet välkomnar dem, och dessa offer sjunker snart tillbaka till kriminaliteten som enda livsform."<ref>Goldman, ''Anarchism'', s. 120.</ref>
-Goldman var en hängiven [[ateist]], och betraktade [[religion]] som ett av flera kontroll- och dominansinstrument. Hennes artikel "The Philosophy of Atheism" innehåller ett långt citat av Bakunin, och tillägger:<blockquote>Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.<ref>The Philosophy of Atheism http://en.wikisource.org/wiki/The_Philosophy_of_Atheism 2007-12-07<ref>
+Goldman var en hängiven [[ateist]], och betraktade [[religion]] som ett av flera kontroll- och dominansinstrument. Hennes artikel "The Philosophy of Atheism" innehåller ett långt citat av Bakunin, och tillägger:
-</blockquote> I artiklar som "The Hypocrisy of Puritanism" och ett tal med namnet "The Failure of Christianity", skapade sig Goldman ett stort antal fiender i religiösa grupper genom att attackera deras moralistiska attityder och ansträngningar att kontrollera mänskligt beteende. Hon anklagade kristendomen för vara "förevigandet av ett slavsamhälle", och hävdade att den befaller individers handlingar på jorden och erbjuder fattiga människor ett falskt hopp om en riklig framtid i himlen.<ref>Goldman, [http://www.positiveatheism.org/hist/goldman413.htm "The Failure of Christianity"]. ''Mother Earth'', april 1913.</ref> Hon var också kritisk till [[sionism]]en, som hon såg som ännu ett misslyckat experiment i statlig kontroll.<ref>Wexler, ''Exile'', s. 41.</ref>
+<blockquote>Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.<ref>The Philosophy of Atheism http://en.wikisource.org/wiki/The_Philosophy_of_Atheism 2007-12-07<ref>
 == Arv ==

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Fil:Emma.jpg|miniatyr|Emma Goldman]]
+[[Bild:Emma.jpg|miniatyr|right|Emma Goldman]]
 '''Emma Goldman''', född [[27 juni]] [[1869]] i [[Kaunas]] i [[Tsarryssland|Ryssland]] (i nuvarande [[Litauen]]), död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]] i Kanada, var en [[Litauen|litauiskfödd]] [[anarkist]], mest känd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam [[revolution]].<ref>Voices of Revolution: The Dissident Press in America, sida 122 – 134</ref>
@@ Rad 94: / Rad 94: @@
 === Första världskriget ===
 Trots att USA:s president [[Woodrow Wilson]] valdes om 1916 med sloganen "Han höll oss utanför kriget", så ansåg han i början av sin andra ämbetsperiod att tyska ubåtars aktivitet var en tillräcklig anledning för USA att gå med i [[första världskriget]]. Kort därefter klubbade kongressen igenom lagen "Selective Service Act" som krävde att alla män mellan 21 och 30 år skulle inkallas till militärtjänst. Goldman betraktade beslutet som ett exempel på [[Militarism|militaristisk]] aggression, pådrivet av kapitalismen. Hon förklarade i ''Mother Earth'' att hon tänkte vägra militärtjänst och dessutom motsätta sig USA:s inblandning i kriget.<ref>Drinnon, ''Rebel'', ss. 186–187; Wexler, ''Intimate'', s. 230.</ref>
 Till detta ändamål organiserade hon och Berkman New Yorks [[No Conscription League]], som förklarade: "Vi motsätter oss militärtjänst eftersom vi är internationalister, antimilitarister och motsätter oss alla krig som startas av kapitalistiska regeringar."<ref>Berkman, s.151</ref> Gruppen blev en avantegarde-grupp för anti-militaristisk aktivism under kriget, och lokalavdelningar började dyka upp i andra städer. Medan polisen stormade gruppens offentliga möten för att leta efter män som inte hade registrerat sig fokuserade Goldman och andra sin ansträngning på att sprida pamfletter och andra texter.<ref>Drinnon, ''Rebel'', ss. 186–187.</ref> Mitt i landets patriotiska feber vägrade många vänstergrupper att stödja organisationens ansträngningar. Women's Peace Party upphörde med att motsätta sig kriget så fort USA gick med i det. [[Socialist Party of America]] intog en officiell ståndpunkt emot USA:s inblandning men stödde Wilson i de flesta lägen.<ref>Chalberg, s. 129.</ref>
@@ Rad 175: / Rad 174: @@
 Goldman betraktade kriminalitet som en naturlig utväxt från ett orättvist ekonomiskt system. I sin artikel "Prisons: A Social Crime and Failure", citerar hon 1800-talsförfattarna Fjodor Dostojevskij och Oscar Wilde, och skriver: "År efter år släpper fängelsehelvetenas portar ut en utmärglad, deformerad, viljelös, skeppsbruten besättning av mänskligheten, med Kain-märket på sina pannor, sina hopp krossade, alla sina naturliga lustar omintetgjorda. Endast hunger och omänsklighet välkomnar dem, och dessa offer sjunker snart tillbaka till kriminaliteten som enda livsform."<ref>Goldman, ''Anarchism'', s. 120.</ref>
-Goldman var en hängiven [[ateist]], och betraktade [[religion]] som ett av flera kontroll- och dominansinstrument. Hennes artikel "The Philosophy of Atheism" innehåller ett långt citat av Bakunin, och tillägger:<blockquote>Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.<ref>The Philosophy of Atheism http://en.wikisource.org/wiki/The_Philosophy_of_Atheism 2007-12-07<ref></blockquote> I artiklar som "The Hypocrisy of Puritanism" och ett tal med namnet "The Failure of Christianity", skapade sig Goldman ett stort antal fiender i religiösa grupper genom att attackera deras moralistiska attityder och ansträngningar att kontrollera mänskligt beteende. Hon anklagade kristendomen för vara "förevigandet av ett slavsamhälle", och hävdade att den befaller individers handlingar på jorden och erbjuder fattiga människor ett falskt hopp om en riklig framtid i himlen.<ref>Goldman, [http://www.positiveatheism.org/hist/goldman413.htm "The Failure of Christianity"]. ''Mother Earth'', april 1913.</ref> Hon var också kritisk till [[sionism]]en, som hon såg som ännu ett misslyckat experiment i statlig kontroll.<ref>Wexler, ''Exile'', s. 41.</ref>
+Goldman var en hängiven [[ateist]], och betraktade [[religion]] som ett av flera kontroll- och dominansinstrument. Hennes artikel "The Philosophy of Atheism" innehåller ett långt citat av Bakunin, och tillägger:<blockquote>Medvetet eller omedvetet ser de flesta ateister i gudar och djävlar, himmel och helvete, belöning och straff, en piska att slå med till lydnad, ödmjukhet och belåtenhet. [...] Ateismens filosofi uttrycker det mänskliga medvetandets expansion och utveckling. [[Teism]]ens filosofi, om vi kan kalla den en filosofi, är statisk och fixerad.<ref>The Philosophy of Atheism http://en.wikisource.org/wiki/The_Philosophy_of_Atheism 2007-12-07<ref>
 == Arv ==

@@ Rad 98: / Rad 98: @@
 Till detta ändamål organiserade hon och Berkman New Yorks [[No Conscription League]], som förklarade: "Vi motsätter oss militärtjänst eftersom vi är internationalister, antimilitarister och motsätter oss alla krig som startas av kapitalistiska regeringar."<ref>Berkman, s.151</ref> Gruppen blev en avantegarde-grupp för anti-militaristisk aktivism under kriget, och lokalavdelningar började dyka upp i andra städer. Medan polisen stormade gruppens offentliga möten för att leta efter män som inte hade registrerat sig fokuserade Goldman och andra sin ansträngning på att sprida pamfletter och andra texter.<ref>Drinnon, ''Rebel'', ss. 186–187.</ref> Mitt i landets patriotiska feber vägrade många vänstergrupper att stödja organisationens ansträngningar. Women's Peace Party upphörde med att motsätta sig kriget så fort USA gick med i det. [[Socialist Party of America]] intog en officiell ståndpunkt emot USA:s inblandning men stödde Wilson i de flesta lägen.<ref>Chalberg, s. 129.</ref>
-Den 15 juni 1917 arresterades Goldman och Berkman under en av polisens stormningar av deras kontor, där de fann "en vagnslast av anarkistiska inspelningar och propaganda" till myndigheterna.<ref name="nyt1">{{cite news|title=Emma Goldman and A. Berkman Behind the Bars|work=The New York Times|url=http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9D01EFDA123BE03ABC4E52DFB066838C609EDE|date=16 juni 1917|accessdate=2007-12-17}}</ref> ''[[The New York Times]]'' rapporterade att Goldman bad om lov till att byta till en mer passande klädsel, och dök upp iklädd en klänning i "kunglig lila".<ref name="nyt1"/><ref>Citerat från Wexler, ''Intimate'', s. 232.</ref> Paret åtalades för att ha försökt "förmå personer att inte registrera sig"<ref>Citerat från Chalberg, s. 134.</ref> till den nyutfärdade inkallelsen till militärtjänst,<ref>The Trials of Emma Goldman, Anarchist sida 444–445</ref> och hölls i häkte med en borgensumma på 25 000 dollar var. Goldman agerade försvarsadvokat åt både sig själv och Berkman under rättegången, och hon åberopade första tillägget i USA:s författning, och frågade hur en regering kunde påstå sig strida för demokrati utomlands samtidigt som den undertryckte yttrandefriheten hemma.
+Den 15 juni 1917 arresterades Goldman och Berkman under en av polisens stormningar av deras kontor, där de fann "en vagnslast av anarkistiska inspelningar och propaganda" till myndigheterna.<ref>Emma Goldman and A. Berkman Behind the Bars</ref> ''[[The New York Times]]'' rapporterade att Goldman bad om lov till att byta till en mer passande klädsel, och dök upp iklädd en klänning i "kunglig lila".<ref name="nyt1"/><ref>Citerat från Wexler, ''Intimate'', s. 232.</ref> Paret åtalades för att ha försökt "förmå personer att inte registrera sig"<ref>Citerat från Chalberg, s. 134.</ref> till den nyutfärdade inkallelsen till militärtjänst,<ref>The Trials of Emma Goldman, Anarchist sida 444–445</ref> och hölls i häkte med en borgensumma på 25 000 dollar var. Goldman agerade försvarsadvokat åt både sig själv och Berkman under rättegången, och hon åberopade första tillägget i USA:s författning, och frågade hur en regering kunde påstå sig strida för demokrati utomlands samtidigt som den undertryckte yttrandefriheten hemma.
-{{citat|Vi menar att om Amerika har gått med i kriget för att trygga världen för demokrati, så måste hon först trygga demokratin i Amerika. Hur ska världen annars kunna ta Amerika seriöst, när demokratin därhemma varje dag kränks, yttrandefriheten undertrycks, fredliga möten avbryts av högdragna och brutala gangsters i uniform; när pressfriheten förminskas och varje självständig åsikt försätts med munkavle. Så fattiga som vi är på demokrati, hur ska vi kunna ge av den till världen?<ref>''Trial and Speeches of Alexander Berkman and Emma Goldman in the United States District Court, in the City of New York, July, 1917'' (New York: Mother Earth Publishing Association, 1917).</ref>}} Juryn såg det hela på ett annorlunda sätt och fann dem skyldiga; domaren [[Julius Marshuetz Mayer]] dömde till maximal fängelsedom, nämligen två år, och en bötessumma på 10 000 dollar var, samt öppnade upp för möjligheten till [[deportering]] efter att de avtjänat sitt fängelsestraff. På vägen till fängelset i [[Jefferson City]] skrev Goldman till en vän: "Två års fängelse för att ha vägrat kompromissa med sina ideal. Det var verkligen ett lågt pris."<ref>Wexler, ''Intimate'', s. 235–244.</ref>
 I fängelset fick Goldman arbeta som sömmerska under uppsikt av en "bedrövlig trashank till tjugoettårig pojke som betalades för att få fram resultat".<ref>Citerat från Chalberg, s. 141.</ref> Hon träffade socialisten [[Kate Richards O'Hare]], som även hon fängslats under "Espionage Act". Även om de skiljde sig åt strategiskt – O'Hare trodde på rösträtt för att få tillgång till staten – så började de två kvinnorna samarbeta för att agitera för bättre villkor för fångarna.<ref>Chalberg, ss. 141–142.</ref> Goldman träffade också och blev vän med Gabriella Segata Antolini, en anarkist och efterföljare till [[Luigi Galleani]]. Antolini hade arresterats när hon transporterade en axelväska full med dynamit på ett tåg på väg till Chicago. Hon hade vägrat samarbeta med myndigheterna och fick ett fängelsestraff på fjorton månader. De tre kvinnorna arbetade för bättre villkor för fångarna, och de blev snart kände som "Treenigheten". Goldman släpptes den [[27 september]] [[1919]].<ref>Wexler, ''Intimate'', s. 253–263.</ref>
@@ Rad 214: / Rad 215: @@
 *[[Alexander Berkman|Berkman, Alexander]]. ''Life of an Anarchist: The Alexander Berkman Reader''. New York: Four Walls Eight Windows Press, 1992. ISBN 1-888363-17-7.
 *Chalberg, John. ''Emma Goldman: American Individualist''. New York: [[HarperCollins Publishers Inc.]], 1991. ISBN 0-673-52102-8.
-*Drinnon, Richard. ''Rebel in Paradise: A Biography of Emma Goldman''. Chicago: [[University of Chicago Press]], 1961. {{OCLC|266217}}.
+*Drinnon, Richard. ''Rebel in Paradise: A Biography of Emma Goldman''. Chicago: [[University of Chicago Press]], 1961.
-*Drinnon, Richard and Anna Maria, eds. ''Nowhere At Home: Letters from Exile of Emma Goldman and Alexander Berkman''. New York: [[Schocken Books]], 1975. {{OCLC|1055309}}.
+*Drinnon, Richard and Anna Maria, eds. ''Nowhere At Home: Letters from Exile of Emma Goldman and Alexander Berkman''. New York: [[Schocken Books]], 1975.
 *Falk, Candace, et al. ''Emma Goldman: A Documentary History Of The American Years, Volume 1 – Made for America, 1890–1901''. Berkeley: [[University of California Press]], 2003. ISBN 0-520-08670-8.
 *Falk, Candace, et al. ''Emma Goldman: A Documentary History Of The American Years, Volume 2 – Making Speech Free, 1902–1909''. Berkeley: [[University of California Press]], 2004. ISBN 0-520-22569-4.
@@ Rad 222: / Rad 223: @@
 *Goldman, Emma. ''Anarchism and Other Essays''. 3rd ed. 1917. New York: [[Dover Publications]] Inc., 1969. ISBN 0-486-22484-8.
 *Goldman, Emma. ''Living My Life''. 1931. New York: [[Dover Publications]] Inc., 1970. ISBN 0-486-22543-7.
-*Goldman, Emma. ''My Disillusionment in Russia''. 1923. New York: Thomas Y. Crowell Company, 1970. {{OCLC|76645}}.
+*Goldman, Emma. ''My Disillusionment in Russia''. 1923. New York: Thomas Y. Crowell Company, 1970.
 *Goldman, Emma. ''Red Emma Speaks''. ed. [[Alix Kates Shulman]]. New York: [[Random House]], 1972. ISBN 0-394-47095-8.
 *Goldman, Emma. ''The Social Significance of Modern Drama''. <!-- The correct title of Goldman's book is "The Social Significance of _the_ Modern Drama", but this is the title under which the 1987 edition was published --> 1914. New York: Applause Theatre Book Publishers, 1987. ISBN 0-936839-61-9.
 *Goldman, Emma. ''The Traffic in Women, and Other Essays on Feminism''. Albion, CA: Times Change Press, 1970. ISBN 0-878-10001-6.
-*Goldman, Emma. ''The Tragedy of Woman's Emancipation''. New York: Mother Earth Publishing Association, 1906. {{OCLC|15865931}}
+*Goldman, Emma. ''The Tragedy of Woman's Emancipation''. New York: Mother Earth Publishing Association, 1906.
 *Goldman, Emma. ''Vision on Fire: Emma Goldman on the Spanish Revolution''. ed. David Porter. New Paltz, NY: Commonground Press, 1983. ISBN 0-9610348-2-3.
 *Haaland, Bonnie. ''Emma Goldman: Sexuality and the Impurity of the State''. Montréal, New York, London: Black Rose Books, 1993. ISBN 1-895431-64-6.