Klassammansättning - Versionshistorik

Kurtake den 21 januari 2009 kl. 09.56

2009-01-21T09:56:33Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 09.40

2007-07-19T09:40:17Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 09.37

2007-07-19T09:37:38Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 09.32

2007-07-19T09:32:48Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 09.27

2007-07-19T09:27:04Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 09.18

2007-07-19T09:18:47Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 08.33

2007-07-19T08:33:56Z

Raven den 19 juli 2007 kl. 08.33

2007-07-19T08:33:41Z

Raven: Ny sida: '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska ...

2007-07-19T08:33:10Z

Ny sida: '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska ...

Ny sida

'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.

Läs mer:
* [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)
*

← Äldre version		Versionen från 21 januari 2009 kl. 09.56
Rad 8:		Rad 8:
	* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']		* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
	* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.		* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.
		+
		+	[[Kategori:Kapitalet]]

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 * [[Zerowork]]: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)
 * [[Nick Dyer-Whiteford]]: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')
-* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''
+* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 ==Läs mer==
-* [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)
+* [[Zerowork]]: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)
-* [[Nick Dyer-Whiteford]]: [http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix] (från boken ''Cyber-Marx'')
+* [[Nick Dyer-Whiteford]]: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')
 * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.
-I begreppet finns förståelsen att det är arbetarklassen, och inte kapitalet, som är motorn i kapitalismen. Det är arbetarnas kamp som får kapitalet att reagera, inte tvärtom. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
+I begreppet finns förståelsen att det är ''arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling'', tex så visar Marx i ''Kapitalet'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
 ==Läs mer==

← Äldre version		Versionen från 19 juli 2007 kl. 09.27
Rad 1:		Rad 1:
	'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.		'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo\|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.
		+
		+	I begreppet finns förståelsen att det är arbetarklassen, och inte kapitalet, som är motorn i kapitalismen. Det är arbetarnas kamp som får kapitalet att reagera, inte tvärtom. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.

	==Läs mer==		==Läs mer==