Sara Lidman - Versionshistorik

Koltrast den 22 oktober 2015 kl. 08.16

2015-10-22T08:16:24Z

Koltrast den 22 oktober 2015 kl. 08.14

2015-10-22T08:14:07Z

Linnea den 7 december 2013 kl. 18.56

2013-12-07T18:56:17Z

Linnea den 1 augusti 2013 kl. 18.42

2013-08-01T18:42:16Z

Linnea den 1 augusti 2013 kl. 18.36

2013-08-01T18:36:14Z

Linnea den 1 augusti 2013 kl. 18.34

2013-08-01T18:34:54Z

Linnea den 30 maj 2011 kl. 09.19

2011-05-30T09:19:22Z

Kurtake den 20 november 2010 kl. 15.42

2010-11-20T15:42:57Z

Alven den 10 februari 2010 kl. 20.33

2010-02-10T20:33:23Z

Kurtake den 21 maj 2009 kl. 11.14

2009-05-21T11:14:19Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Lidman-sara.gif|frame|right]]'''Sara Lidman''', född 30 december 1923 i Missenträsk, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå, inledde sin författarbana med ett antal uppmärksammade norrlandsskildringar på dialekt när hon, som så många andra intellektuella på 1960-talet, fick upp ögonen för den stora världen. Upprörda reseintryck från apartheidsystemets Sydafrika förmedlades i romanerna [[Lidman, Sara: Jag och min son|Jag och min son]] och [[Lidman, Sara: Med fem diamanter|Med fem diamanter]]. Engagemanget för Vietnam mot USA präglade boken [[Lidman, Sara: Samtal i Hanoi|Samtal i Hanoi]].
+[[Bild:Lidman-sara.gif|frame|right]]'''Sara Lidman''', född 30 december 1923 i Missenträsk, Västerbotten, död 17 juni 2004 i [[Umeå]], inledde sin författarbana med ett antal uppmärksammade norrlandsskildringar på dialekt när hon, som så många andra intellektuella på 1960-talet, fick upp ögonen för den stora världen. Upprörda reseintryck från apartheidsystemets Sydafrika förmedlades i romanerna [[Lidman, Sara: Jag och min son|Jag och min son]] och [[Lidman, Sara: Med fem diamanter|Med fem diamanter]]. Engagemanget för Vietnam mot USA präglade boken [[Lidman, Sara: Samtal i Hanoi|Samtal i Hanoi]].
 Efter ett tag vände Lidman blickarna mot uppväxtens Norrland igen, men den här gången blev det inte i romanens form. Reportageboken Gruva skrev hon 1968; studentupprorens år valde Lidman att göra sig till tolk för gruvarbetarna i Kiruna. Boken väckte genast debatt. De arbetare som Lidman intervjuade vantrivdes i gruvan. De upplevde inte att de hade något inflytande, och deras arbetsglädje var minimal:
@@ Rad 41: / Rad 41: @@
 [[Kategori:Arbetarskildrare]]
 [[Kategori:Författare|Lidman, Sara]]
 [[Kategori:68:or]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Lidman-sara.gif|frame|right]]Sara Lidman hade inlett sin författarbana med ett antal uppmärksammade norrlandsskildringar på dialekt när hon, som så många andra intellektuella på 1960-talet, fick upp ögonen för den stora världen. Upprörda reseintryck från apartheidsystemets Sydafrika förmedlades i romanerna Jag och min son och Med fem diamanter. Engagemanget för Vietnam mot USA präglade boken Samtal i Hanoi.
+[[Bild:Lidman-sara.gif|frame|right]]'''Sara Lidman''', född 30 december 1923 i Missenträsk, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå, inledde sin författarbana med ett antal uppmärksammade norrlandsskildringar på dialekt när hon, som så många andra intellektuella på 1960-talet, fick upp ögonen för den stora världen. Upprörda reseintryck från apartheidsystemets Sydafrika förmedlades i romanerna [[Lidman, Sara: Jag och min son|Jag och min son]] och [[Lidman, Sara: Med fem diamanter|Med fem diamanter]]. Engagemanget för Vietnam mot USA präglade boken [[Lidman, Sara: Samtal i Hanoi|Samtal i Hanoi]].
 Efter ett tag vände Lidman blickarna mot uppväxtens Norrland igen, men den här gången blev det inte i romanens form. Reportageboken Gruva skrev hon 1968; studentupprorens år valde Lidman att göra sig till tolk för gruvarbetarna i Kiruna. Boken väckte genast debatt. De arbetare som Lidman intervjuade vantrivdes i gruvan. De upplevde inte att de hade något inflytande, och deras arbetsglädje var minimal:
 Om man trivs med ett jobb tänker man aldrig på tiden. Man blir harmsen när passet är slut och man hunnit för litet – man längtar till nästa dag. Här tänker man bara: aldrig blir det lördag
-[[Lidman, Sara: Gruva|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.
+[[Lidman, Sara: Gruva|Gruva]] anses av en del ha bidragit till [[Vilda strejken vid LKAB|den vilda strejk]] som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.

@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 [[Kategori:Arbetarskildrare]]
-[[Kategori:Författare]]
+[[Kategori:Författare|Lidman, Sara]]
 [[Kategori:68:or]]

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2013 kl. 18.42
Rad 5:		Rad 5:

	[[Lidman, Sara: Gruva\|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.		[[Lidman, Sara: Gruva\|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.
		+
		+
		+	== Böcker ==
		+
		+	*Tjärdalen (1953), roman
		+	*Hjortronlandet (1955), roman
		+	*Regnspiran (1958), roman
		+	*Bära mistel (1960), roman
		+	*Jag och min son (1961), roman
		+	*Jag och min son (1963), roman, bearbetad version
		+	*Med fem diamanter (1964), roman
		+	*Samtal i Hanoi (1966), reportage
		+	*[[Lidman, Sara: Gruva\|Gruva]] Bild [[Odd Uhrbom]] (1968-69)
		+	*Vänner och u-vänner (1969), artikelurval
		+	*Marta Marta (1970), pjäs
		+	*Fåglarna i Nam Dinh (1972), artiklar om Vietnam
		+	*Din tjänare hör (1977), roman
		+	*Vredens barn (1979), roman
		+	*Varje löv är ett öga (1980), artikelurval
		+	*Nabots sten (1981), roman
		+	*Den underbare mannen (1983), roman
		+	*Järnkronan (1985), roman
		+	*...och trädet svarade (1988), artikelurval
		+	*Lifsens rot (1996), roman
		+	*Oskuldens minut (1999), roman
		+	*Kropp och skäl (2003), diverse artiklar

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 [[Lidman, Sara: Gruva|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.
 http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm
 http://sv.wikipedia.org/wiki/Sara_Lidman

← Äldre version		Versionen från 1 augusti 2013 kl. 18.34
Rad 5:		Rad 5:

	[[Lidman, Sara: Gruva\|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.		[[Lidman, Sara: Gruva\|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.
		+
		+	* ''[[Tjärdalen]]'' (1953), roman
		+	* ''[[Hjortronlandet]]'' (1955), roman
		+	* ''[[Regnspiran]]'' (1958), roman
		+	* ''[[Bära mistel]]'' (1960), roman
		+	* ''[[Jag och min son]]'' (1961), roman
		+	* ''[[Jag och min son]]'' (1963), roman, bearbetad version
		+	* ''[[Med fem diamanter]]'' (1964), roman
		+	* ''[[Samtal i Hanoi]]'' (1966), reportage
		+	* ''[[Gruva. Bild Odd Uhrbom]]'' (1968), intervjubok
		+	* ''[[Gruva. Bild Odd Uhrbom]]'' (1969), utvidgad version
		+	* ''[[Vänner och u-vänner]]'' (1969), artikelurval
		+	* ''[[Marta Marta]]'' (1970), pjäs
		+	* ''[[Fåglarna i Nam Dinh]]'' (1972), artiklar om Vietnam
		+	* ''[[Din tjänare hör]]'' (1977), roman
		+	* ''[[Vredens barn]]'' (1979), roman
		+	* ''[[Varje löv är ett öga]]'' (1980), artikelurval
		+	* ''[[Nabots sten]]'' (1981), roman
		+	* ''[[Den underbare mannen]]'' (1983), roman
		+	* ''[[Järnkronan (bok)\|Järnkronan]]'' (1985), roman
		+	* ''[[...och trädet svarade]]'' (1988), artikelurval
		+	* ''[[Lifsens rot]]'' (1996), roman
		+	* ''[[Oskuldens minut]]'' (1999), roman
		+	* ''[[Kropp och skäl]]'' (2003), diverse artiklar
		+

	http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm		http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm

← Äldre version		Versionen från 30 maj 2011 kl. 09.19
Rad 14:		Rad 14:
	[[Kategori:Författare]]		[[Kategori:Författare]]
	[[Kategori:68:or]]		[[Kategori:68:or]]
−	~~[[Kategori:Kvinnor]]~~

← Äldre version		Versionen från 10 februari 2010 kl. 20.33
Rad 14:		Rad 14:
	[[Kategori:Författare]]		[[Kategori:Författare]]
	[[Kategori:68:or]]		[[Kategori:68:or]]
		+	[[Kategori:Kvinnor]]