Spanska imperiet - Versionshistorik

Kurtake den 9 november 2009 kl. 11.45

2009-11-09T11:45:08Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 11.26

2009-11-09T11:26:29Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 11.24

2009-11-09T11:24:32Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.46

2009-09-28T16:46:21Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 11.35

2009-09-28T11:35:51Z

Kurtake: Ny sida: '''Spanska imperiet''' saxat från Kolonialmakterna i Latinamerika. Spanien är ett par århundraden senare än Portugal med att bli en riktig nationalstat. Först under 14...

2009-04-21T20:02:43Z

Ny sida: '''Spanska imperiet''' saxat från Kolonialmakterna i Latinamerika. Spanien är ett par århundraden senare än Portugal med att bli en riktig nationalstat. Först under 14...

Ny sida

'''Spanska imperiet''' saxat från [[Kolonialmakterna i Latinamerika]].

[[Spanien]] är ett par århundraden senare än [[Portugal]] med att bli en riktig [[nationalstat]]. Först under 1400-talet iom att de lyckades köra morerna av iberiska halvön. Spanien var mycket större och skapade en mer avancerad statapparatur än Portugal. Den behövdes för att hålla upproriska bönder på mattan, skydda de besuttnas rikedomar och se till att herrskapet inte krigade inbördes. Även kyrkan mobiliserades som statens förlängda arm. I en deal med Vatikanen så får Spanien rätten att utse alla kyrkans funktionärer på sina territorier och får därmed full kontroll över kyrkan.

Återkoloniseringen blev en stor generalrepetition inför koloniseringen av Latinamerika och expansionen ut i Europa. Spanien blev nämligen experter på att lägga under sig andra riken och länder. Conquistadorerna var den Spanska kolonialmaktens grundpelare. De var drivna entreprenörer som ville göra sig stora rikedomar genom upptäcktsresor. Kronan stod för all uppbackning de kunde tänkas behöva men det var conquistadorerna själva som stod för de största insatserna i expeditionerna. Till en början så var det främst genom plundring som profiter kunde hämtas hem.

Men Spanjorerna var skickliga administratörer med en osläcklig törst efter nytt land och arbete att exploatera. Där de landstiger så plundras och förslavas omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är ”förslava” lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret.

Under 1520-50-talen etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildningar; Aztekriket och inkariket, tvingas på knä. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan.

Spanjorerna var alltså mer inriktade på att lägga under sig nya territorier och exploatera jorden. Medels en avancerad statsstruktur lyckades ta över och inlemma de indianska rikena (men även de italienska statsstaterna, portugiska imperiet och benelux området) och hålla ihop ett enormt imperium.

[[Kategori:Imperier]]
[[Kategori:Latinamerika]]
[[Kategori:Spanien]]

@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 * Indianhövdingarna gav sig fullhjärtat in i den koloniala ekonomin. Förfogade över resurser, kontrollerade produktionsmedel och kunde mobilisera arbetskraft. Omfattande företag framförallt inom handel och transport. Inte gruvnäring dock. De samlade på sig marker och hjordar. En del blev med tiden riktiga [[hacendados]]. De tog efter de spanska härskarna och integrerades i härskarklasserna. De drav in skatt och tvångsarbete (mitayos) från sina undersåtar och denna skatte indrivning garanterade dem en viktig roll i den koloniala ekonomin. Mellanhänder. (framförallt i anderna. In Nya Spanien så lyckades kronan införa kommunla råd och myndigheter som tog över den här funktionen o hövdinga systemet vitrade sönder).. hövdingsystemet gick in i en kris under 1700-talet. ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
-Indianhövdingarna erkändes som de naturliga herrarna, de var befriade från tribut och [[mita]], de fick bära vapen och rida, slapp all förnedrande bestraffning (fick dock inte bli prällar). Det vara bara den nivå i hövingsystemet som behövdes för att utföra de för spanska kronan viktiga funktionerna som behölls. Resten av hövinga aristokratin slogs sönder (till större del i Nya spanien till mindre i anderna). Deras roll var att de gav kronan direkt kontroll över indianerna. Hövding systemet infördes på bred front när spanska kronan började avveckla [[las encomiendas]] (den gamla koloniala eliten... med sin indirekta kontroll över indianerna) iom de nya lagarna från 1542-1543. Gick lätt i Nya Spanien o struligare i anderna. [[los encomenderos krig]] med Gonzolo Pizarro som ledare för encomenderos mot kronan. Hövingarna ledde sitt folk in i omgrupperingen av samhället i nya byar (reducciones), mita-organisationens införande i gruvorna och reformerna av tributen (hädanefter kontant). ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
+* Indianhövdingarna erkändes som de naturliga herrarna, de var befriade från tribut och [[mita]], de fick bära vapen och rida, slapp all förnedrande bestraffning (fick dock inte bli prällar). Det vara bara den nivå i hövingsystemet som behövdes för att utföra de för spanska kronan viktiga funktionerna som behölls. Resten av hövinga aristokratin slogs sönder (till större del i Nya spanien till mindre i anderna). Deras roll var att de gav kronan direkt kontroll över indianerna. Hövding systemet infördes på bred front när spanska kronan började avveckla [[las encomiendas]] (den gamla koloniala eliten... med sin indirekta kontroll över indianerna) iom de nya lagarna från 1542-1543. Gick lätt i Nya Spanien o struligare i anderna. [[los encomenderos krig]] med Gonzolo Pizarro som ledare för encomenderos mot kronan. Hövingarna ledde sitt folk in i omgrupperingen av samhället i nya byar (reducciones), mita-organisationens införande i gruvorna och reformerna av tributen (hädanefter kontant). ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
 [[Kategori:Imperier]]
 [[Kategori:Latinamerika]]
 [[Kategori:Spanien]]

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 * Administration: Förvaltningen som infördes. Området delades in i adminstrativa block: Vicekungadömen, audiencias, corregimientos och mindre samhällen. Territoriella domsrätter som leddes av vicekungar, presidenter och oidores, corregidores, tenientes-corregidores och alcaldes. de fungerade framförallt som domare. Den mest omedelbara uppgiften var att driva in tributen från indianerna. Skatteindrivningen och indianerans skyldighet att utföra arbete det grundläggande. Omyndiga undersåtar under kronan med vissa rättigheter. - ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
-* Indianhövdingarna gav sig fullhjärtat in i den koloniala ekonomin. Förfogade över resurser, kontrollerade produktionsmedel och kunde mobilisera arbetskraft. Omfattande företag framförallt inom handel och transport. Inte gruvnäring dock. De samlade på sig marker och hjordar. En del blev med tiden riktiga [[hacendados]]. De tog efter de spanska härskarna och integrerades i härskarklasserna. De drav in skatt och tvångsarbete (mitayos) från sina undersåtar och denna skatte indrivning garanterade dem en viktig roll i den koloniala ekonomin. Mellanhänder. (framförallt i anderna. In Nya Spanien så lyckades kronan införa kommunla råd och myndigheter som tog över den här funktionen o hövdinga systemet vitrade sönder).. hövdingsystemet gick in i en kris under 1700-talet.
+* Indianhövdingarna gav sig fullhjärtat in i den koloniala ekonomin. Förfogade över resurser, kontrollerade produktionsmedel och kunde mobilisera arbetskraft. Omfattande företag framförallt inom handel och transport. Inte gruvnäring dock. De samlade på sig marker och hjordar. En del blev med tiden riktiga [[hacendados]]. De tog efter de spanska härskarna och integrerades i härskarklasserna. De drav in skatt och tvångsarbete (mitayos) från sina undersåtar och denna skatte indrivning garanterade dem en viktig roll i den koloniala ekonomin. Mellanhänder. (framförallt i anderna. In Nya Spanien så lyckades kronan införa kommunla råd och myndigheter som tog över den här funktionen o hövdinga systemet vitrade sönder).. hövdingsystemet gick in i en kris under 1700-talet. ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
-Indianhövdingarna erkändes som de naturliga herrarna, de var befriade från tribut och [[mita]], de fick bära vapen och rida, slapp all förnedrande bestraffning (fick dock inte bli prällar). Det vara bara den nivå i hövingsystemet som behövdes för att utföra de för spanska kronan viktiga funktionerna som behölls. Resten av hövinga aristokratin slogs sönder (till större del i Nya spanien till mindre i anderna). Deras roll var att de gav kronan direkt kontroll över indianerna. Hövding systemet infördes på bred front när spanska kronan började avveckla [[las encomiendas]] (den gamla koloniala eliten... med sin indirekta kontroll över indianerna) iom de nya lagarna från 1542-1543. Gick lätt i Nya Spanien o struligare i anderna. [[los encomenderos krig]] med Gonzolo Pizarro som ledare för encomenderos mot kronan. Hövingarna ledde sitt folk in i omgrupperingen av samhället i nya byar (reducciones), mita-organisationens införande i gruvorna och reformerna av tributen (hädanefter kontant).
+Indianhövdingarna erkändes som de naturliga herrarna, de var befriade från tribut och [[mita]], de fick bära vapen och rida, slapp all förnedrande bestraffning (fick dock inte bli prällar). Det vara bara den nivå i hövingsystemet som behövdes för att utföra de för spanska kronan viktiga funktionerna som behölls. Resten av hövinga aristokratin slogs sönder (till större del i Nya spanien till mindre i anderna). Deras roll var att de gav kronan direkt kontroll över indianerna. Hövding systemet infördes på bred front när spanska kronan började avveckla [[las encomiendas]] (den gamla koloniala eliten... med sin indirekta kontroll över indianerna) iom de nya lagarna från 1542-1543. Gick lätt i Nya Spanien o struligare i anderna. [[los encomenderos krig]] med Gonzolo Pizarro som ledare för encomenderos mot kronan. Hövingarna ledde sitt folk in i omgrupperingen av samhället i nya byar (reducciones), mita-organisationens införande i gruvorna och reformerna av tributen (hädanefter kontant). ''Spanska amerika: en kolonisering av ancien régime-typ'' av jacques Poloni-Simard i ''kolonialismens svarta bok''.
 [[Kategori:Imperier]]
 [[Kategori:Latinamerika]]
 [[Kategori:Spanien]]

← Äldre version		Versionen från 28 september 2009 kl. 16.46
Rad 12:		Rad 12:


		+	* Spanska koloniala ekonomin. Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.
		+
		+	Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror.
	* Gå närmare in på det specfika händelseförloppet.		* Gå närmare in på det specfika händelseförloppet.
	: * Enligt [[Carmen Bernard]] ''Iberisk imperialism'' så började inte koloniseringen på alvar förns [[Nicolas de Ovando]] anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus o hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart. Ovando fick alltså börja med att kväsa allt mostånd. Slakta alla uppstudsiga indianer osv. Det skall ha varit han som genomförde [[encomienda]]systemet på bredfront.		: * Enligt [[Carmen Bernard]] ''Iberisk imperialism'' så började inte koloniseringen på alvar förns [[Nicolas de Ovando]] anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus o hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart. Ovando fick alltså börja med att kväsa allt mostånd. Slakta alla uppstudsiga indianer osv. Det skall ha varit han som genomförde [[encomienda]]systemet på bredfront.