Yanaconas - Versionshistorik

Kurtake den 13 november 2009 kl. 09.20

2009-11-13T09:20:06Z

Kurtake den 13 november 2009 kl. 09.11

2009-11-13T09:11:55Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 14.44

2009-11-09T14:44:22Z

Kurtake: Ny sida: '''Yanaconas''' indianer som flytt från sina hemtrakter och blev "fria lönarbetare" befriade från att betala tribut till den spanska kronan. De utgjorde ett viktigt inslag i den kolonial...

2009-11-09T12:22:41Z

Ny sida: '''Yanaconas''' indianer som flytt från sina hemtrakter och blev "fria lönarbetare" befriade från att betala tribut till den spanska kronan. De utgjorde ett viktigt inslag i den kolonial...

Ny sida

'''Yanaconas''' indianer som flytt från sina hemtrakter och blev "fria lönarbetare" befriade från att betala tribut till den spanska kronan. De utgjorde ett viktigt inslag i den koloniala ekonomin där de stod för mycket av arbetskraften inom gruvorna, de rika hemmen och på [[haciendorna]]. (Carmen Bernards: ''Iberisk imperialism'')

Förhållandet reglerades på lite olika sätt. Enligt förordningar från Franscisco de Toledo 1574 reglerades jordägarnas ställning mot Yanaconas så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till [[hacienda]]n och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han stå för plog och oxar. Verkar ha varit ganska benägna att dra när de inte trivdes. (''Regional markets and agrarian transformation in Bolivia: Cochabamba, 1539-1960'')

Verkar ha funnits främst under den spanska kolonialismens första tid i [[Latinamerika]].

Se även ‎[[Forasteros]].

[[Kategori:Kolonialism]]

← Äldre version		Versionen från 13 november 2009 kl. 09.20
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Yanaconas''' var de spanska koloniala ~~myndigheterna i Andernas~~ benämning på indianer som flytt från sina hemtrakter och vars ursprung inte kunde bestämmas. Den här kategorin av arbetskraft har förkolonialt ursprung. Före spanjackernas intåg så utgjorde ''yanas'' en tjänarklass (ärftlig) underställd staten och den lokala elit som representerade denna. De knöts omgående till de spanska herremännen som arbetare på goods, i gruvor och textilmanufakturer mm. De blev helt underställda sina nya härskare och i princip deras egendom. Spanjorerna hyrde ut dem eller tom sålde dem till andra. Den här klassen av indianer växt allt eftersom folk flydde från sina hembyar för att slippa skatter, tvångsarbete och dålig behandling. Begreppet kom tillslut (efter Franscisco de Toledos reformer 1574) att innefatta varje indian som inte tillhörde något bysamhälle och inte underkastats [[mita]]. De var i princip befriade från all beskattning (de skulle betala nån peso om året i symbolisk summa.)	+	'''Yanaconas''' var de spanska koloniala myndigheternas (Anderna) benämning på indianer som flytt från sina hemtrakter och vars ursprung inte kunde bestämmas. Den här kategorin av arbetskraft har förkolonialt ursprung. Före spanjackernas intåg så utgjorde ''yanas'' en tjänarklass (ärftlig) underställd staten och den lokala elit som representerade denna. De knöts omgående till de spanska herremännen som arbetare på goods, i gruvor och textilmanufakturer mm. De blev helt underställda sina nya härskare och i princip deras egendom. Spanjorerna hyrde ut dem eller tom sålde dem till andra. Den här klassen av indianer växt allt eftersom folk flydde från sina hembyar för att slippa skatter, tvångsarbete och dålig behandling. Begreppet kom tillslut (efter Franscisco de Toledos reformer 1574) att innefatta varje indian som inte tillhörde något bysamhälle och inte underkastats [[mita]]. De var i princip befriade från all beskattning (de skulle betala nån peso om året i symbolisk summa.)

	Fanns en mängd olika förordningar som reglerade yanaconas förhållande till sina herrar. På [[haciendorna]] såg det tex ut ungefär så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till haciendan och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han erbjuda plog och oxar. Egentligen skulle en kontant lön utbetalas men det vart för det mesta inget med det. Istället manövrerade jordägaren in yanaconas i en skuldfälla där de för evigt bands till haciendan (tvång på att handla i jordägarens butik till ockerpriser osv). På andra ställen såg det lite annorlunda ut. I gruvorna hade de lite större frihet. Där behöll yanaconan en del av malmen för att sälja på egen hand och kunde ibland få lägga upp arbetet efter eget huvud. Några föll under special kategorin ''yanaconas del Rey'' vilket innebar att de var direkt underställda staten och kunde inkallas till tvångsarbete när så behövdes.		Fanns en mängd olika förordningar som reglerade yanaconas förhållande till sina herrar. På [[haciendorna]] såg det tex ut ungefär så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till haciendan och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han erbjuda plog och oxar. Egentligen skulle en kontant lön utbetalas men det vart för det mesta inget med det. Istället manövrerade jordägaren in yanaconas i en skuldfälla där de för evigt bands till haciendan (tvång på att handla i jordägarens butik till ockerpriser osv). På andra ställen såg det lite annorlunda ut. I gruvorna hade de lite större frihet. Där behöll yanaconan en del av malmen för att sälja på egen hand och kunde ibland få lägga upp arbetet efter eget huvud. Några föll under special kategorin ''yanaconas del Rey'' vilket innebar att de var direkt underställda staten och kunde inkallas till tvångsarbete när så behövdes.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Yanaconas''' var de spanska koloniala myndigheterna i Andernas benämning på indianer som flytt från sina hemtrakter och vars ursprung inte kunde bestämmas. Den här kategorin av arbetskraft har förkolonialt ursprung. Före spanjackernas intåg så utgjorde ''yanas'' en tjänarklass (ärftlig) underställd staten och den lokala elit som representerade denna. De knöts omgående till de spanska herremännen som arbetare på goods, i gruvor och textilmanufakturer mm. De blev helt underställda sina nya härskare och i princip deras egendom. Spanjorerna hyrde ut dem eller tom sålde dem till andra. Den här klassen av indianer växt allt eftersom folk flydde från sina hembyar för att slippa skatter, tvångsarbete och dålig behandling. Begreppet kom tillslut (efter Franscisco de Toledos reformer 1574) att innefatta varje indian som inte tillhörde något bysamhälle och inte underkastats [[mita]]. De var i princip befriade från all beskattning (de skulle betala nån peso om året i symbolisk summa.)
-Fanns en mängd olika förordningar som reglerade yanaconas förhållande till sina herrar. På haciendorna såg det tex ut ungefär så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till [[hacienda]]n och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han erbjuda plog och oxar. Egentligen skulle en kontant lön utbetalas men det vart för det mesta inget med det. Istället manövrerade jordägaren in yanaconas i en skuldfälla där de för evigt bands till haciendan (tvång på att handla i jordägarens butik till ockerpriser osv). På andra ställen såg det lite annorlunda ut. I gruvorna hade de lite större frihet. Där behöll yanaconan en del av malmen för att sälja på egen hand och kunde ibland få lägga upp arbetet efter eget huvud. Några föll under kategorin special kategorin ''yanaconas del Rey'' vilket innebar att de var direkt underställda staten och kunde inkallas till tvångsarbete när så behövdes.
+Fanns en mängd olika förordningar som reglerade yanaconas förhållande till sina herrar. På [[haciendorna]] såg det tex ut ungefär så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till haciendan och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han erbjuda plog och oxar. Egentligen skulle en kontant lön utbetalas men det vart för det mesta inget med det. Istället manövrerade jordägaren in yanaconas i en skuldfälla där de för evigt bands till haciendan (tvång på att handla i jordägarens butik till ockerpriser osv). På andra ställen såg det lite annorlunda ut. I gruvorna hade de lite större frihet. Där behöll yanaconan en del av malmen för att sälja på egen hand och kunde ibland få lägga upp arbetet efter eget huvud. Några föll under special kategorin ''yanaconas del Rey'' vilket innebar att de var direkt underställda staten och kunde inkallas till tvångsarbete när så behövdes.
 Trots att de reglerades hårt av arbetslagstiftningen så var de benägna att fly när de inte trivdes och myndigheterna var bekymrade över den allt rörligare och svårkontrollerade arbetskraften. De flesta bytte ofta jobb och fanns inte inskrivna med någon yrke i arkiven. Dessa indianer utgjorde en rörlig arbetarklass och växt allt eftersom ekonomin förändrades i kapitalistisk riktning. Jämte [[forasteros]] (och i mycket mindre utsträckning de svarta slavarna) stod de för en stor del av arbetskraften i spanska [[Latinamerika]].

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Yanaconas''' indianer som flytt från sina hemtrakter och blev "fria lönarbetare" befriade från att betala tribut till den spanska kronan. De utgjorde ett viktigt inslag i den koloniala ekonomin där de stod för mycket av arbetskraften inom gruvorna, de rika hemmen och på [[haciendorna]]. (Carmen Bernards: ''Iberisk imperialism'')
+'''Yanaconas''' var de spanska koloniala myndigheterna i Andernas benämning på indianer som flytt från sina hemtrakter och vars ursprung inte kunde bestämmas. Den här kategorin av arbetskraft har förkolonialt ursprung. Före spanjackernas intåg så utgjorde ''yanas'' en tjänarklass (ärftlig) underställd staten och den lokala elit som representerade denna. De knöts omgående till de spanska herremännen som arbetare på goods, i gruvor och textilmanufakturer mm. De blev helt underställda sina nya härskare och i princip deras egendom. Spanjorerna hyrde ut dem eller tom sålde dem till andra. Den här klassen av indianer växt allt eftersom folk flydde från sina hembyar för att slippa skatter, tvångsarbete och dålig behandling. Begreppet kom tillslut (efter Franscisco de Toledos reformer 1574) att innefatta varje indian som inte tillhörde något bysamhälle och inte underkastats [[mita]]. De var i princip befriade från all beskattning (de skulle betala nån peso om året i symbolisk summa.)
-Förhållandet reglerades på lite olika sätt. Enligt förordningar från Franscisco de Toledo 1574 reglerades jordägarnas ställning mot Yanaconas så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till [[hacienda]]n och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han stå för plog och oxar. Verkar ha varit ganska benägna att dra när de inte trivdes. (''Regional markets and agrarian transformation in Bolivia: Cochabamba, 1539-1960'')
+Fanns en mängd olika förordningar som reglerade yanaconas förhållande till sina herrar. På haciendorna såg det tex ut ungefär så här: Tributen skulle egentligen fortfarande betalas med det var den som anställde yanaconan som fick betala in den eller ge indianen 10 dagar ledigt per år så att han själv kunde tjäna ihop pengarna. Yanaconas bands dessutom till [[hacienda]]n och fick inte lämna närområdet utan tillstånd. Fem dagar i veckan skulle yanaconas arbeta för ägarn. Jordägaren skulle i sin tur stå för en bit jord för självhushållning i utbyte mot arbetskraften. En dag i veckan skulle han erbjuda plog och oxar. Egentligen skulle en kontant lön utbetalas men det vart för det mesta inget med det. Istället manövrerade jordägaren in yanaconas i en skuldfälla där de för evigt bands till haciendan (tvång på att handla i jordägarens butik till ockerpriser osv). På andra ställen såg det lite annorlunda ut. I gruvorna hade de lite större frihet. Där behöll yanaconan en del av malmen för att sälja på egen hand och kunde ibland få lägga upp arbetet efter eget huvud. Några föll under kategorin special kategorin ''yanaconas del Rey'' vilket innebar att de var direkt underställda staten och kunde inkallas till tvångsarbete när så behövdes.
-  Verkar ha funnits främst under den spanska kolonialismens första tid i [[Latinamerika]].
+Trots att de reglerades hårt av arbetslagstiftningen så var de benägna att fly när de inte trivdes och myndigheterna var bekymrade över den allt rörligare och svårkontrollerade arbetskraften. De flesta bytte ofta jobb och fanns inte inskrivna med någon yrke i arkiven. Dessa indianer utgjorde en rörlig arbetarklass och växt allt eftersom ekonomin förändrades i kapitalistisk riktning. Jämte [[forasteros]] (och i mycket mindre utsträckning de svarta slavarna) stod de för en stor del av arbetskraften i spanska [[Latinamerika]].
-Se även ‎[[Forasteros]].
 [[Kategori:Kolonialism]]