Skillnad mellan versioner av "Sara Lidman"
Linnea (Diskussion | bidrag) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
[[Lidman, Sara: Gruva|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden. | [[Lidman, Sara: Gruva|Gruva]] anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden. | ||
| + | |||
| + | * ''[[Tjärdalen]]'' (1953), roman | ||
| + | * ''[[Hjortronlandet]]'' (1955), roman | ||
| + | * ''[[Regnspiran]]'' (1958), roman | ||
| + | * ''[[Bära mistel]]'' (1960), roman | ||
| + | * ''[[Jag och min son]]'' (1961), roman | ||
| + | * ''[[Jag och min son]]'' (1963), roman, bearbetad version | ||
| + | * ''[[Med fem diamanter]]'' (1964), roman | ||
| + | * ''[[Samtal i Hanoi]]'' (1966), reportage | ||
| + | * ''[[Gruva. Bild Odd Uhrbom]]'' (1968), intervjubok | ||
| + | * ''[[Gruva. Bild Odd Uhrbom]]'' (1969), utvidgad version | ||
| + | * ''[[Vänner och u-vänner]]'' (1969), artikelurval | ||
| + | * ''[[Marta Marta]]'' (1970), pjäs | ||
| + | * ''[[Fåglarna i Nam Dinh]]'' (1972), artiklar om Vietnam | ||
| + | * ''[[Din tjänare hör]]'' (1977), roman | ||
| + | * ''[[Vredens barn]]'' (1979), roman | ||
| + | * ''[[Varje löv är ett öga]]'' (1980), artikelurval | ||
| + | * ''[[Nabots sten]]'' (1981), roman | ||
| + | * ''[[Den underbare mannen]]'' (1983), roman | ||
| + | * ''[[Järnkronan (bok)|Järnkronan]]'' (1985), roman | ||
| + | * ''[[...och trädet svarade]]'' (1988), artikelurval | ||
| + | * ''[[Lifsens rot]]'' (1996), roman | ||
| + | * ''[[Oskuldens minut]]'' (1999), roman | ||
| + | * ''[[Kropp och skäl]]'' (2003), diverse artiklar | ||
| + | |||
http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm | http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm | ||
Versionen från 1 augusti 2013 kl. 20.34
Sara Lidman hade inlett sin författarbana med ett antal uppmärksammade norrlandsskildringar på dialekt när hon, som så många andra intellektuella på 1960-talet, fick upp ögonen för den stora världen. Upprörda reseintryck från apartheidsystemets Sydafrika förmedlades i romanerna Jag och min son och Med fem diamanter. Engagemanget för Vietnam mot USA präglade boken Samtal i Hanoi.Efter ett tag vände Lidman blickarna mot uppväxtens Norrland igen, men den här gången blev det inte i romanens form. Reportageboken Gruva skrev hon 1968; studentupprorens år valde Lidman att göra sig till tolk för gruvarbetarna i Kiruna. Boken väckte genast debatt. De arbetare som Lidman intervjuade vantrivdes i gruvan. De upplevde inte att de hade något inflytande, och deras arbetsglädje var minimal: Om man trivs med ett jobb tänker man aldrig på tiden. Man blir harmsen när passet är slut och man hunnit för litet – man längtar till nästa dag. Här tänker man bara: aldrig blir det lördag
Gruva anses av en del ha bidragit till den vilda strejk som utbröt december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, en händelse som många inom vänstern ("långhåriga vänsterelement", enligt finansminister Sträng) hoppades skulle leda Sverige in i revolution. Så blev det ju inte, även om strejken skakade om den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ordentligt. Strejken bidrog också till att 1970-talets hetaste politiska frågor blev arbetsmiljö, anställningstrygghet och företagsdemokrati. Med sitt engagemang mot apartheid, USA-imperialismen och svenska "staten och kapitalet" blev Sara Lidman en symbolfigur för 68-rörelsen. Efter en rad reportage- och debattböcker återvände hon till skönlitteraturen i slutet av 1970-talet. Dokumentarismen låg då inte längre i tiden.
- Tjärdalen (1953), roman
- Hjortronlandet (1955), roman
- Regnspiran (1958), roman
- Bära mistel (1960), roman
- Jag och min son (1961), roman
- Jag och min son (1963), roman, bearbetad version
- Med fem diamanter (1964), roman
- Samtal i Hanoi (1966), reportage
- Gruva. Bild Odd Uhrbom (1968), intervjubok
- Gruva. Bild Odd Uhrbom (1969), utvidgad version
- Vänner och u-vänner (1969), artikelurval
- Marta Marta (1970), pjäs
- Fåglarna i Nam Dinh (1972), artiklar om Vietnam
- Din tjänare hör (1977), roman
- Vredens barn (1979), roman
- Varje löv är ett öga (1980), artikelurval
- Nabots sten (1981), roman
- Den underbare mannen (1983), roman
- Järnkronan (1985), roman
- ...och trädet svarade (1988), artikelurval
- Lifsens rot (1996), roman
- Oskuldens minut (1999), roman
- Kropp och skäl (2003), diverse artiklar
http://www.gleerups.se/texterochtankar/online1900/dokumentarer.htm
