Skillnad mellan versioner av "Fridell, Folke: Jungfrun i det grå"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Ny sida: Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspeloch högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för med...)
 
 
(En mellanliggande version av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspeloch högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för medborgerlig förtjänst. Men när den gammle kallas fram i koret, vänder han och går den motsatta vägen ut genom kyrkdörren.
+
Roman av [[Folke Fridell]]. Histoiren börjar höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspel och högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för. Sonen, den ingifte möbelkapitalisten, av kungen och fadern, den gamle socialisten, av sina arbetskamrater i det nedlagda kooperativet. Men när den gammle kallas fram i koret, vänder han och går den motsatta vägen ut genom kyrkdörren.
  
Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och [[kooperation]]. Fadern tillhör nämligen den skara av arbetaridealister som trodde på att konkurrera ut kaptialismen på dess egna villkor. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern k'mpat imot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist).
+
Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och kooperation, ordergivare och ordertagare. Fadern har vikt sitt liv åt arbetarrörelsen och tillhörde den skara av arbetaridealister som kämpade genom kooperativa företag. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern kämpat emot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist).
  
Mellan dessa båda herrar slits modern. Hela berättelsen (utgiven 1955) är jävligt sentimental och bjuder inte särskilt många intressanta perspektiv. Isolationen, småstadsmisär, egensinnigt uppror och intressanta karaktärer som brukar vara viktiga ingridienser i [[Folke Fridell|Folkes]] berättelser finns med. Men det hjälper inte. Det enda som lyfter det hela är lite intressanta berättargrepp.
+
Mellan dessa båda herrar slits modern. Berättelsen är sentimental och tillbakablickande. Fadern bär på stoltheten att aldrig ha givit upp, i hjärtat har han fortfarande en rak rygg, trots allt spä bygden. Berättelsen innehåller mycket isolationen, småstadsmisär och egensinnigt uppror.
 +
[[Kategori:Arbetarlitteratur]]
 +
[[Kategori:Böcker]]

Nuvarande version från 14 april 2012 kl. 20.50

Roman av Folke Fridell. Histoiren börjar höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspel och högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för. Sonen, den ingifte möbelkapitalisten, av kungen och fadern, den gamle socialisten, av sina arbetskamrater i det nedlagda kooperativet. Men när den gammle kallas fram i koret, vänder han och går den motsatta vägen ut genom kyrkdörren.

Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och kooperation, ordergivare och ordertagare. Fadern har vikt sitt liv åt arbetarrörelsen och tillhörde den skara av arbetaridealister som kämpade genom kooperativa företag. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern kämpat emot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist).

Mellan dessa båda herrar slits modern. Berättelsen är sentimental och tillbakablickande. Fadern bär på stoltheten att aldrig ha givit upp, i hjärtat har han fortfarande en rak rygg, trots allt spä på bygden. Berättelsen innehåller mycket isolationen, småstadsmisär och egensinnigt uppror.