Skillnad mellan versioner av "Encomiendas"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Encomiendas''' var [[Spanska imperiet|spanjackernas]] system för lägga jorden och produktionen under sig i sina nya kolonier i [[Latinamerika]] och [[Filippinerna]]. De erövrade folken (indianer) blev vasaller till kronan och delades ut till förmyndare, [[encomienderos]]. Dessa var för det mesta conquistadorer och soldater som fick titeln i belöning för sina insatser, men kunde även vara från de gamla härskarklasserna. Indianerna var skyldiga att betala skatt genom arbete, guld eller varor | + | '''Encomiendas''' var [[Spanska imperiet|spanjackernas]] system för lägga jorden och produktionen under sig i sina nya kolonier i [[Latinamerika]] och [[Filippinerna]]. De erövrade folken (indianer) blev vasaller till kronan och delades ut till förmyndare, [[encomienderos]]. Dessa var för det mesta conquistadorer och soldater som fick titeln i belöning för sina insatser, men kunde även vara från de gamla härskarklasserna. Indianerna var skyldiga att betala skatt genom arbete, guld eller varor till encomienderon som i sin tur var skyldig att ge undersåtarna sitt beskydd, hålla dem i upptukt och ge utbildning i kristendomen. På pappret var indianerna fria medborgare men blev i praktiken mer som livegna eller slavar. |
Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antolgin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok|Kolonialismens svarta bok]]</ref> | Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.<ref>Carmen Bernard: ''Iberisk imperialism'' i antolgin [[Ferro, Marc: Kolonialismens svarta bok|Kolonialismens svarta bok]]</ref> | ||
Versionen från 28 september 2009 kl. 14.49
Encomiendas var spanjackernas system för lägga jorden och produktionen under sig i sina nya kolonier i Latinamerika och Filippinerna. De erövrade folken (indianer) blev vasaller till kronan och delades ut till förmyndare, encomienderos. Dessa var för det mesta conquistadorer och soldater som fick titeln i belöning för sina insatser, men kunde även vara från de gamla härskarklasserna. Indianerna var skyldiga att betala skatt genom arbete, guld eller varor till encomienderon som i sin tur var skyldig att ge undersåtarna sitt beskydd, hålla dem i upptukt och ge utbildning i kristendomen. På pappret var indianerna fria medborgare men blev i praktiken mer som livegna eller slavar.
Systemet infördes först på alvar med att Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus och hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. De hade beskattat indianhövdingarna som i sin tur tog upp skatterna från sina undersåtar. Fanns med andra ord ingen direkt kontroll över indiansamhällena. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart med mord, rofferi och våldtäkter. Ovando kväste brutalt allt motsånd, styrde upp en ordentlig administration och införde Encomiendasytemet på bred front.[1]
Det har sina rötter i medeltiden och återerövringen av den iberiska halvön som förlorats till muslimerna på 700-talet. Där fick de ledande erövrarna rätten att beskatta de erövrade områdenas bönder av kronan. Skillnaden i encomiendasystemet var att där så ägde inte encomienderon jorden.
Källor
- Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen av Yves Bénot som ingår i Kolonialismens svarta bok.
