Skillnad mellan versioner av "Fridell, Folke: Jungfrun i det grå"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m (Ny sida: Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspeloch högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för med...) |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med | + | Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspel och högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för medborgerlig förtjänst. Men när den gammle kallas fram i koret, vänder han och går den motsatta vägen ut genom kyrkdörren. |
Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och [[kooperation]]. Fadern tillhör nämligen den skara av arbetaridealister som trodde på att konkurrera ut kaptialismen på dess egna villkor. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern k'mpat imot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist). | Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och [[kooperation]]. Fadern tillhör nämligen den skara av arbetaridealister som trodde på att konkurrera ut kaptialismen på dess egna villkor. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern k'mpat imot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist). | ||
Mellan dessa båda herrar slits modern. Hela berättelsen (utgiven 1955) är jävligt sentimental och bjuder inte på särskilt många intressanta perspektiv. Isolationen, småstadsmisär, egensinnigt uppror och intressanta karaktärer som brukar vara viktiga ingridienser i [[Folke Fridell|Folkes]] berättelser finns med. Men det hjälper inte. Det enda som lyfter det hela är lite intressanta berättargrepp. | Mellan dessa båda herrar slits modern. Hela berättelsen (utgiven 1955) är jävligt sentimental och bjuder inte på särskilt många intressanta perspektiv. Isolationen, småstadsmisär, egensinnigt uppror och intressanta karaktärer som brukar vara viktiga ingridienser i [[Folke Fridell|Folkes]] berättelser finns med. Men det hjälper inte. Det enda som lyfter det hela är lite intressanta berättargrepp. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Arbetarlitteratur]] | ||
| + | [[Kategori:Böcker]] | ||
Versionen från 5 augusti 2008 kl. 20.44
Det börjaren höstsöndag i en liten vitkalkad stadskyrka med orgelspel och högmässa och därefter medaljutdelning. Två medaljörer, Anders Frost och hans son Sune, skall hedras för medborgerlig förtjänst. Men när den gammle kallas fram i koret, vänder han och går den motsatta vägen ut genom kyrkdörren.
Från denna start nystas en lång historia upp både bakåt och frammåt i tiden. En konflikt mellan far och son, privatkapital och kooperation. Fadern tillhör nämligen den skara av arbetaridealister som trodde på att konkurrera ut kaptialismen på dess egna villkor. Sonen har växt upp med en fader som ständigt kört ner parroller i halsen på honom. Han bestämmer sig för att aldrig bli som fadern och slutar som ägare av den lokala möbelfirman som fadern k'mpat imot hela sitt liv (både som anställd och som konkurrerande kooperavist).
Mellan dessa båda herrar slits modern. Hela berättelsen (utgiven 1955) är jävligt sentimental och bjuder inte på särskilt många intressanta perspektiv. Isolationen, småstadsmisär, egensinnigt uppror och intressanta karaktärer som brukar vara viktiga ingridienser i Folkes berättelser finns med. Men det hjälper inte. Det enda som lyfter det hela är lite intressanta berättargrepp.
