Skillnad mellan versioner av "Michail Bakunin"

Versionen från 14 juni 2009 kl. 11.36

Mikael Bakunin, rysk revolutionär och världskänt anarkistskägg. Född 1814 i guvernementet Tver. Fadern godsägare. Utbildades till officer, studera­de sedan i Moskva, emigrerade, förde ett kringflackande liv och lärde därvid per­sonligen känna sin tids socialistiska teo­retiker och propagandister, Marx, Weitling och Proudhon. Det var framför allt den sistnämnde som påverkade honom med sin federalistiskt grundade socialism. Bakunin blev invecklad i 1848-1849 års revolutio­nära rörelser i Frankrike, Böhmen och Tyskland. Fängslades efter ett uppror i Dresden, dömdes till döden, benådades och utlämnades, först till Österrike, sedan till Ryssland. B tillbringade allt som allt åtta år i fängelse, förvisades sedan till Sibirien, flydde därifrån och kom via Amerika tillbaka till Västeuropa år 1861.

Åren 1861-1868 var Balcunin sysselsatt med författarskap och med att försöka skapa en internationell revolutionär orga­nisation. 1868 anslöt han sig till Inter­nationella arbetarorganisationen (Första internationalen). Han blev uttolkare av de uppfattningar om självständig organise­ring på federalistisk grund, som domine­rade inom vissa sektioner av Internationa­len, framför allt de sydeuropeiska. De där­med sammanhängande meningsskiljaktig­heterna mellan dessa och de marxdomine­rade sektionerna beträffande revolutionär taktik och Internationalens inre uppbygg­nad - en konflikt som också hade inslag av personlig antagonism mellan Bakunin och Marx - ledde till Inernationalens sprängning 1872. Bakunin drog sig efter­åt tillbaka på grund av dålig hälsa. Han dog 1876.

Bakunins författarskap har en journa­listisk karaktär. De mer omfattande verk han skrivit är oavslutade. Mest omtryckta är skrifterna "Gud och staten" och "Stat­lighet och anarki". Bakunins dramatiska liv och fängs­lande personlighet har lockat flera förfat­tare till att bli hans levnadsskildrare. Bland biografier kan nämnas: E H Carr, "Michael Bakunin" (eng 1937, omtryckt 1967), Ricarda Huch, "Michael Bakunin und die Anarchie" (1923, omtryckt 1973), H E Kaminski, "Michel Bakaunine" (franska 1938, omtryckt 1971) samt Max Nettlaus stora 3-bandsverk om Bakunin, som är otryckt och föreligger i ett fåtal hektograferade ex på tyska, varav ett finns på Kungl Biblioteket i Stockholm.