|
|
| Rad 82: |
Rad 82: |
| | -->padding-top: 0em;"> | | -->padding-top: 0em;"> |
| | | | |
| − | == UPPRORET I ÖSTYSKLAND == | + | == Okänd Soldat == |
| − | [[Bild:Ostberlin1953-7.gif|frame|left]]'''Tidigt på morgonen den 16:e juni''' 1953 klättrar ett hundratal byggnadsarbetarna i Stalinalee ner från sina byggnadsställningar mitt under arbetspasset. Alltfler ansluter sig och tillslut ligger allt arbete nere. Byggnadsarbetarna marscherar mot myndighetsbyggnaderna på Leipziger Strasse. De kräver tillbakadragande av normhöjningarna. Höjningar som i praktiken innebär mer och hetsigare arbetet till samma eller t.o.m. mindre lön. Strejker och protester mot dessa har redan sporadiskt brutit lite här och var i landet men det är först nu det exploderar.<small> ( [[Upproret i Östtyskland 1953|läs mer]] ) </small> | + | [[Bild:Vaino,_Linna_-_Okand.gif|left|frame]] [[Väinö Linna|Väinö Linnas]] stora roman om finska soldater i fortsättningskriget mot Sovjetunionen 1941-1944. Vi följer en grupp soldater i deras slit, vedermödor och kamratskap. Disciplin och galenskap, officersförakt och meningslösheter, död och mördande. Humor mixas med missär när man efter man dras till den mänskliga dårskapens offerplats. På hemmafronten trumpetas Storfinlands ära ut, men den finska soldaten vill helst inte vara soldat. Precis som i eposet [[Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under Polstjärnan]] utgörs berättelsen av flera starka karraktärer, en del oböjliga, andra växande, vissa stora, vissa små. Linna skriver konversationer på dialekt vilket måste ha krävt en mästare till översättare. <small> ( [[Linna, Väinö: Okänd soldat|läs mer]] ) </small> |
| | </div> | | </div> |
| | | | |
| Rad 121: |
Rad 121: |
| | -->padding-top: 0em;"> | | -->padding-top: 0em;"> |
| | | | |
| − | == STRIDEN OM JORDEN == | + | == Upp trälar == |
| − | [[Bild:090610amazonas.gif|frame|left]]'''Den 5 Juni''' öppnade 600 poliser eld mot tusentals protesterande indianer i Peruanska Amazonas. 60 människor sägs ha dött (varav 23 poliser) och det talas om hundratals ”försvunna” indianer. Utegångsförbud och massgripande har följt. Händelserna är en del i en 2 månader lång blockad av vägar och bränsletransporter för att tvinga regeringen att upphäva lagar som uppmuntrar gruvbrytning och oljeborrning i Amazonas. Proteströrelsen mot ökad exploatering av skogen har dock pågått i skiftande intensitet under åtminstone ett år med undantagstillstånd senast proklamerat i området augusti 2008. <small>( [[Nyhet090610: Amazonas|läs mer]] )</small> | + | [[Bild:Linna-upp_tralar.jpg|frame|left]]Andra boken av tre i [[Väinö Linna|Väinö Linnas]] historiska epos. [[Ryska revolutionen]] har kastat tsaren på historiens sophög. Finlands framtid står på en vågskål. Ska Finland bli fritt? Men när Arbetarparitet vinner valet vädjar borgerskapet, inklusive nationalisterna, till en rysk intervention. Ryssland ogiltigförklarar valet. [[1917-18 - Finska revolutionen|De finska arbetarna reser sig]]. Till byn smugglas vapen, torparna och arbetarna tar över gatan när revoltsignalen anländer. Byn, staden och stor delar av Finland kontrolleras av röda garden. Herrarna hukar, självkänsla och människovärde sprider sig. Äntligen är man herrar över sina egna liv, iaf tillfälligt. Axeli Koskela, hans bröder och de många andra unga arbetare drar till fronten för att bekriga den vita armén. Ett grymt krig följer, de röda förlorar och de vita drar fram över landet. Det finns inget grymmare än en stat som precis krossat en arbetarresning sägs det. Finland bevisar tesen. Koncentrationsläger upprättas, kvinnor i byxor avrättas, arbetare svälts och skjuts till döds. Finland är fritt. Frihet och demokrati. Ingen annan bok visar tydligare vad borgarnas frihet och demokrati innebär för oss. <small>( [[Nyhet090610: Amazonas|läs mer]] )</small> |
| | </div></div> | | </div></div> |
| | | | |
| Rad 161: |
Rad 161: |
| | -->padding-top: 0em;"> | | -->padding-top: 0em;"> |
| | | | |
| − | == FEM DAGAR I JUNI == | + | == Högt bland Saarijärvis moar == |
| − | [[Bild:Heym-stefan-fem_dagar.gif|frame|right]]'''Fem dagar i juni''' är skriven av [[Stefan Heym]] och handlar om [[upproret i Östberlin 1953]] under [[DDR regimen]]. Huvudperson är den gamle fackkämpen Witte. Regimen har bestämt sig för att öka produktiviteten och har satt samman en reform som skall svetta musten ur arbetarna. Högre priser på livsmedel och höjda normer. Dvs mer arbete till mindre eller samma betalning. Det är den 10%-iga höjningen av normerna som skapar allra mest vrede. Witte inser det omöjliga i situationen. Hur snacket går på arbetsplatsen. Snacket om strejk. En strejk i arbetarstaten! Witte försöker övertala kamraterna i partiets ledning på fabriken om allvaret i situationen. De andra politrukerna tycker dock att Witte arbetar mot partiet, ja tom bedriver uppvigling. Han hinner med att försöka lugna arbetskamraterna något men sedan körs han ut ur fabriken av de misstänksamma partikamraterna. <small> ( [[Heym, Stefan: Fem dagar i juni|Läs mer]] )</small> | + | [[Bild:Vaino,_Linna_-_Hogt.gif|right|frame|"I begynnelsen var kärret, gräftan - och Jussi".]]Första boken av tre i [[Väinö Linna|Väinö Linnas]] epos om finska arbetare och torpares kamp för en värdig tillvaro. Både torpare och herrskap tecknas medryckande och inlevelsefullt. Vi följer familjen Koskela som är torpare på prästgårdens jord. Förutom att bruka den egna jorden och göra otaliga dagsverken åt prästgården utdikar fadern i familjen allt större delar av ett kärr. Arbetarna är kuvade av överheten, bockar och bugar. De litar till varandra men duckar under herrskapets överhöghet. Men nya idéer kommer till stan, man börjar tala om socialismen. Börjar organisera sig. Strejk, slut på fjäskandet. Men motattacker, vräkningar, trakasserier. Arbetarna organiserar sig. Bygger ett föreningshus, anordnar fester. Det här är början på frigörelsen. Vid sidan av torparnas kamp resonerar herrskapet, främst prästfamiljen, om demokrati, finsk nationalism och liberala friheter. Flosklerna smakar beskt tillsammans med vräkningar och ordergivningar. <small> ( [[Redigerar Linna, Väinö: Högt bland Saarijärvis moar|Läs mer]] )</small> |
| | </div> | | </div> |
| | | | |
| Rad 199: |
Rad 199: |
| | -->margin-top: 0em;<!-- | | -->margin-top: 0em;<!-- |
| | -->padding-top: 0em;"> | | -->padding-top: 0em;"> |
| − | == OAXACA 2006 == | + | == Söner av ett folk == |
| − | [[Bild:070702oaxaca3.jpg|frame|right]]'''Strejker, barrikader, ockuperade byggnader''', megademonstrationer, polis och stängda myndigheter, övertagen TV och radio, stängda företag. Också massgripanden, våld och bortföranden. Det är Oaxaca 2006. Vi har pratat med människor som var aktiva i upproret. Vi har försökt att skapa oss en bild av vad som hände och hur det hände. Vi har pratat med människor från bygemenskaper och ursprungsbefolkningsorganisationer i kamp. [[CIPO-RFM]] och [[OIDO]].Vi har pratat med organiserade lärare från universitet och byskola. Vi har pratat med kvinnor aktiva både i byn och kvinnoorganisering. Vi har pratat med aktivister från barrikaderna. De flesta har varit aktiva i [[APPO]] och alla har varit aktiva i upproret. Vi försöker förstå vad som hänt, lära oss och inspireras. Det här är ingen absolut sanning. Det är ett försök att förstå världen vi lever i. <small>( [[2006 - Oaxaca|Läs mer]] )</small> | + | [[Bild:Vaino,_Linna_-_Soner.gif|frame|right]]Tredje och sista boken av tre i [[Väinö Linna|Väinö Linnas]] historiska epos med torparfamiljen Koskela i centrum. Arbetarupproret är krossat, familjemedlemmar och vänner mördade. Arbetarsaken dränkt i blod, men också i kompromiss. Den vita regeringen tvingas fördela jord, Koskelas får sin egen mark. Axeli, som med en hårsmån undvikte avrättning, försöker som så många andra bruka jorden i kvävd tysthet. Socialdemokraterna accepteras sakteliga, kommunisterna förföljs blodigt. Nationalismen växer sig stark. Finska fascismen, Lapporörelsen, härjar i byn. Kommunister misshandlas och förföljs, efter ett tag drabbas också sossarna. Sen kommer Vinterkriget, Koskelas barn kallas till fronten. De tvingas dö för staten som mördade deras farbröder. Krigets misär framstår i all tydlighet. Boken slutar med kriget. <small>( [[2006 - Oaxaca|Läs mer]] )</small> |
| | </div> | | </div> |
| | </div> | | </div> |
| | | | |
| | __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ | | __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ |
Okänd Soldat
Väinö Linnas stora roman om finska soldater i fortsättningskriget mot Sovjetunionen 1941-1944. Vi följer en grupp soldater i deras slit, vedermödor och kamratskap. Disciplin och galenskap, officersförakt och meningslösheter, död och mördande. Humor mixas med missär när man efter man dras till den mänskliga dårskapens offerplats. På hemmafronten trumpetas Storfinlands ära ut, men den finska soldaten vill helst inte vara soldat. Precis som i eposet
Här under Polstjärnan utgörs berättelsen av flera starka karraktärer, en del oböjliga, andra växande, vissa stora, vissa små. Linna skriver konversationer på dialekt vilket måste ha krävt en mästare till översättare.
( läs mer )
Upp trälar
Andra boken av tre i
Väinö Linnas historiska epos.
Ryska revolutionen har kastat tsaren på historiens sophög. Finlands framtid står på en vågskål. Ska Finland bli fritt? Men när Arbetarparitet vinner valet vädjar borgerskapet, inklusive nationalisterna, till en rysk intervention. Ryssland ogiltigförklarar valet.
De finska arbetarna reser sig. Till byn smugglas vapen, torparna och arbetarna tar över gatan när revoltsignalen anländer. Byn, staden och stor delar av Finland kontrolleras av röda garden. Herrarna hukar, självkänsla och människovärde sprider sig. Äntligen är man herrar över sina egna liv, iaf tillfälligt. Axeli Koskela, hans bröder och de många andra unga arbetare drar till fronten för att bekriga den vita armén. Ett grymt krig följer, de röda förlorar och de vita drar fram över landet. Det finns inget grymmare än en stat som precis krossat en arbetarresning sägs det. Finland bevisar tesen. Koncentrationsläger upprättas, kvinnor i byxor avrättas, arbetare svälts och skjuts till döds. Finland är fritt. Frihet och demokrati. Ingen annan bok visar tydligare vad borgarnas frihet och demokrati innebär för oss.
( läs mer )
Högt bland Saarijärvis moar
"I begynnelsen var kärret, gräftan - och Jussi".
Första boken av tre i
Väinö Linnas epos om finska arbetare och torpares kamp för en värdig tillvaro. Både torpare och herrskap tecknas medryckande och inlevelsefullt. Vi följer familjen Koskela som är torpare på prästgårdens jord. Förutom att bruka den egna jorden och göra otaliga dagsverken åt prästgården utdikar fadern i familjen allt större delar av ett kärr. Arbetarna är kuvade av överheten, bockar och bugar. De litar till varandra men duckar under herrskapets överhöghet. Men nya idéer kommer till stan, man börjar tala om socialismen. Börjar organisera sig. Strejk, slut på fjäskandet. Men motattacker, vräkningar, trakasserier. Arbetarna organiserar sig. Bygger ett föreningshus, anordnar fester. Det här är början på frigörelsen. Vid sidan av torparnas kamp resonerar herrskapet, främst prästfamiljen, om demokrati, finsk nationalism och liberala friheter. Flosklerna smakar beskt tillsammans med vräkningar och ordergivningar.
( Läs mer )
Söner av ett folk
Tredje och sista boken av tre i
Väinö Linnas historiska epos med torparfamiljen Koskela i centrum. Arbetarupproret är krossat, familjemedlemmar och vänner mördade. Arbetarsaken dränkt i blod, men också i kompromiss. Den vita regeringen tvingas fördela jord, Koskelas får sin egen mark. Axeli, som med en hårsmån undvikte avrättning, försöker som så många andra bruka jorden i kvävd tysthet. Socialdemokraterna accepteras sakteliga, kommunisterna förföljs blodigt. Nationalismen växer sig stark. Finska fascismen, Lapporörelsen, härjar i byn. Kommunister misshandlas och förföljs, efter ett tag drabbas också sossarna. Sen kommer Vinterkriget, Koskelas barn kallas till fronten. De tvingas dö för staten som mördade deras farbröder. Krigets misär framstår i all tydlighet. Boken slutar med kriget.
( Läs mer )
