Skillnad mellan versioner av "Spanska imperiet"

Versionen från 28 september 2009 kl. 18.46

Spanska imperiet saxat från Kolonialmakterna i Latinamerika.

Spanien är ett par århundraden senare än Portugal med att bli en riktig nationalstat. Först under 1400-talet iom att de lyckades köra morerna av iberiska halvön. Spanien var mycket större och skapade en mer avancerad statapparatur än Portugal. Den behövdes för att hålla upproriska bönder på mattan, skydda de besuttnas rikedomar och se till att herrskapet inte krigade inbördes. Även kyrkan mobiliserades som statens förlängda arm. I en deal med Vatikanen så får Spanien rätten att utse alla kyrkans funktionärer på sina territorier och får därmed full kontroll över kyrkan.

Återkoloniseringen blev en stor generalrepetition inför koloniseringen av Latinamerika och expansionen ut i Europa. Spanien blev nämligen experter på att lägga under sig andra riken och länder. Conquistadorerna var den Spanska kolonialmaktens grundpelare. De var drivna entreprenörer som ville göra sig stora rikedomar genom upptäcktsresor. Kronan stod för all uppbackning de kunde tänkas behöva men det var conquistadorerna själva som stod för de största insatserna i expeditionerna. Till en början så var det främst genom plundring som profiter kunde hämtas hem.

Men Spanjorerna var skickliga administratörer med en osläcklig törst efter nytt land och arbete att exploatera. Där de landstiger så plundras och förslavas omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är ”förslava” lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret.

Under 1520-50-talen etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildningar; Aztekriket och inkariket, tvingas på knä. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan.

Spanjorerna var alltså mer inriktade på att lägga under sig nya territorier och exploatera jorden. Medels en avancerad statsstruktur lyckades ta över och inlemma de indianska rikena (men även de italienska statsstaterna, portugiska imperiet och benelux området) och hålla ihop ett enormt imperium.

• Spanska koloniala ekonomin. Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.

Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror.

• Gå närmare in på det specfika händelseförloppet.

* Enligt Carmen Bernard Iberisk imperialism så började inte koloniseringen på alvar förns Nicolas de Ovando anlände till Hispaniola med en 2500 man stark expedition 1502. Colombus o hans polare hade mest röjt runt helt godtyckligt. Nu var det dags för ordnung unt reda. Området var nära en revolt efter spanjoernas hårda framfart. Ovando fick alltså börja med att kväsa allt mostånd. Slakta alla uppstudsiga indianer osv. Det skall ha varit han som genomförde encomiendasystemet på bredfront.