Blå Tåget: Staten och Kapitalet

Staten och kapitalet är en grym låt som berättar hur det här samhället funkar. Jag skrev den -72, säger upphovsmannen Leif Nylén. Vi höll på att spela in LPn ”Brustna hjärtans hotell”. Under en promenad till Sveriges Radio passerade jag Garnisonen och plötsligt fanns raden ”kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen”. Jag förstod att det kunde bli en låt av det, men länge var det bara denna fras.

Melodin och de två första verserna skrevs sedan i ett radhus i Colchester i England, som jag vistades i ett tag under sommaren. Senare samma sommar låg jag på en säng i ett hus i Bergslagen och skrev klar den. Sången kan verka genomarbetad och pedagogisk i sin uppläggning, men det var först när jag var klar med den som jag blev medveten om hur ”heltäckande” den blivit rent samhällskritiskt. Mönstren och sammanhangen kom vartefter jag skrev.

Andra låtar jag skrev på den här tiden kunde ta en oändlighet och kanske ge ett intryck av att vara mer spontant tillkomna. Men det var den här texten och även melodin, som gick lättast och snabbast att göra.

1980 ringde Thåström och frågade om han och Ebba Grön fick spela in den och om de fick lyfta bort några verser. Jag sa gör vad ni vill. Jag hade hört och sett dem och hade fullt förtroende. De förenklade även musiken, de kör på färre ackord än vi gjorde. Sen döpte Ebba Grön definitivt om den till ”Staten och Kapitalet”. Vi hade länge kallat den det internt, när vi skrev låtlistor och så och vår publik ropade det när de ville att vi skulle spela den.

Den var länge Blå Tågets slutlåt på konserter. (saxat ifrån http://enn.kokk.se/?page_id=976)

---

Kapitalet höjer hyrorna, och staten bostadsbidragen
så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen
och tillochmed betala mindre i lön än priset för mat och för hyra
för staten skjuter så gärna till, om levnadsomkostnaderna blivit alltför dyra

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
staten och kapitalet sitter i samma båt
fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar
och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar

Daghemmets utbyggnads takt regleras av konjunkturen
så tillmäts kvinnan sin plats i den ekonomiska strukturen
en billig arbetskraftsreserv tillhands när fabrikerna visslar
tillbakapressad av dagens brist om lönsamhetens drivhjul plötsligt gnisslar

Ja sida vid sida, tillsammans stryker dom fram
staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm
kapitalet behöver arbetskraft, då är staten leverantör
den ena handen vet precis vad det är, som den andra gör

Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften
om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften
spärrar och kvoter och testprogram, det är ett system för att sålla
agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla

Sida vid sida tillsammans hjälps dom åt
staten och kapitalet dom sitter i samma båt
men det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar
och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar

Tempot höjs vid maskinerna, här drillar man eliten
produktionen har inte plats för den som har blivit för illa sliten
men för att ingen ska tro att det är nåt fel med dom tunga ackorden
betraktas han som ett sjukdomsfall och behandlas av den så barmhärtiga arbetsvården

Sida vid sida tillsammans stryker dom fram
staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm
kapitalet behöver arbetskraft, då är staten leverantör
den ena handen vet precis vad det är, som den andra gör

Så bygger vi ett samhälle efter korporativa principer
och lär oss att respektera sånt som vi inte begriper
åt var och en hans beskärda del av det växande överflödet
kapitalet åt kapitalisterna, och åt understödstagarna - understödet

Sida vid sida tillsammans hjälps dom åt
staten och kapitalet, dom sitter i samma båt
men det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar
och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar.