Lars-Olof Pettersson
Lars-Olof Pettersson, sossekariärist och pr-konsult i Rådhusgruppen, en PR-byrå på socialdemokratins högerkant. Har ett förflutet som bland annat utredare på byggnads inom fackföreningsbyråkratin. Mest känd för att sitt engagemang för Berns salonger i deras kamp för att fritt få utnytja papperslösa arbetare som slavarbetskraft. Och då mot syndikalisterna eftersom de utnytjade valt att organisera sig.
Berns
Blev anlitad tillsammans med den avdankade SR-journalisten Willy Silberstein av berns under sommarn 2010 för att motarbeta syndikalisternas blockader. Lars-Olofs första offentliga insats för nöjesetablissemanget var på ett seminarium under almedalsveckan. Under titeln ”Blockaden mot Berns – facklig kamp eller metoder à la kriminella MC-gäng?” så gick Lars-Olof, Berns vd Yvonne Sörensen och sossepolaren och tillika vice ordförande i polisnämnden Harald "Spionsossen" Ullman loss på syndikalisterna. Tanken var att ge bilden av facket, näringslivet och snuten hand i hand. Tillsammans med Ullman och andra lejda sossar arbetar Lars-Olof systamtiskt för smutskasta och motarbeta syndikalisterna och deras blockader. Utöver att man i media försöker utmåla den fackliga kampen för maffiametoder så drar man i alla sina kontakter inom den socialdemokratiska apparaten. I denna veva går Hotell- och Restaurangfacket in på Berns sida. Med sossefacket i ryggen kan man då börja snacka om att Berns vill ha schyssta arbetsförhållanden. Krig är fred.
Under sommarn 2011 kommer nästa stora offentliga insats av Lars-Olof. Han och tidigare nämnde Willy Silberstein, idag "media tränare", skiter ur sig en bok om "Syndikalisternas nya ansikte" (utgiven av pr-firman rådhusgruppen så klart). De båda bernslakejerna fortsätter här att hamra in de vid det här laget beprövade lögnerna. Det spektakulära är att de utger sig för att skriva boken på eget initiativ helt utan kopplingar till Berns. Helt jävla skrattretande kan man tycka men Sveriges Radio ställer så klart upp och ger de två herrarna fritt spelutrymme på bästa sändningstid. De båda positivhalarna presenteras som "seriösa" journalister och boken framställs som en seriös oberoende granskning, inte som det beställningsjobb och partsinlaga det är.
